År 2024 har varit ett omvälvande år i världen. Året har dominerats av flera krig, kriser och klimatrelaterade katastrofer – och de globala spänningarna är rekordhöga.
Hur kommer nästa år att se ut och vad är det värt att hålla ett extra öga på? Här är våra korrespondenters och utrikesreportrars tippningar inför 2025.
USA: Trump 2.0 innebär en omvälvande förändring
Daniel Olin
Mar-a-Lago, Florida, USA
Den 20 januari återvänder Donald Trump till Vita huset.
Trump är inte längre en politisk novis. Han har fyra års erfarenhet av att leda USA. De senaste fyra åren har han planerat vad han vill göra och hur han ska nå sina mål.
Det syns inte minst i den rasande takt den kommande presidenten har nominerat ministrar och andra nyckelpersoner till sin nya administration.
De etablerade politikerna som bromsade Trumps under den första mandatperioden är borta – i stället omringas han nu av ja-sägare, där lojaliteten väger tyngre än erfarenhet eller sakkunskap.
Lägg till att Trump har kontroll över kongressens bägge kamrar. Med triss på hand har Trump en handlingskraftig administration som effektivt kan driva den politik som Trump lanserade under valrörelsen.
Det gäller alltså i högre grad än tidigare att ta Trump på orden.
USA:s väg framåt hänger på en enda mans nycker
Den tillträdande presidenten kommer att inleda sin andra mandatperiod med en aggressiv politik.
Ekonomin var en av de frågor som hjälpte Trump att vinna valet och kommer sannolikt vara en prioritet under de första 100 dagarna i Ovala rummet. Frågan är om han verkligen kommer att göra verklighet av hoten om kraftiga strafftullar och vilka följder det får för världsekonomin?
Migrationen är en annan fråga som kommer att prioriteras. Trump har lovat massdeportera miljontals papperslösa. Hur kommer det att gå till?
Trump 2.0 är även hämndlysten, han vill sparka eller åtala illojala personer i statsförvaltningen, och samtidigt benåda en del av de upprorsmakarna som stormade Kapitolium.
Trump har lagt prestige i sitt löfte att skapa fred i Ukraina – hur kommer fredsplanen att se ut?
Han kommer att tänja på gränserna – frågan är om de demokratiska barriärerna i USA kommer att hålla.
Turbulenta tider är att vänta inte bara i USA utan även i Europa som återigen får ett större ansvar att se över sitt eget hus.
Kinas ekonomi påverkar Xi Jinpings humör – och ambitioner
Thomas Silén
Helsingfors, Finland
Den kinesiska ekonomin, som president Xi Jinping byggt sin maktposition på, fortsätter att sakta in.
Om Donald Trump faktiskt driver igenom sina kampanjlöften om att införa högre tullar på kinesiska varor, kommer det att anstränga den kinesiska ekonomin ytterligare. Dessutom väntar förmodligen också en del handelskonflikter kring de avancerade chip som både USA och Kina vill åt för att driva sin tekniska utveckling framåt.
Xi Jinpings och kommunistpartiets löfte om stadigt ökande välstånd åt alla kineser blir därmed också allt svårare att genomföra, och Xis ambitioner att åter sätta Kina på världskartan som ett storimperium haltar.
Det här kan leda till att Xi Jinping vill bedriva en tuffare politik för att visa att man är en kraft att räkna med, framförallt i närregionen.
En aggressivare kinesisk närvaro i Asien
Kina har under 2024 varit allt djärvare och aggressivare i vattnen kring Taiwan och har genomfört ett antal militärövningar både till sjöss och i luften.
Ambitionen är att inom en överskådlig framtid göra Taiwan till en del av Kina, och det finns alla tecken på att Kinas ton inte kommer att mjukna under 2025. Hur kriget i Ukraina utvecklar sig kan påverka beslutsfattandet – en gynnsam fred för Ryssland kan ge Kina modet att bli ännu mera aggressivt mot Taiwan.
Spänningarna fortsätter också att öka i det område som av kineserna betecknas som det Sydkinesiska havet, men som också Filipinerna, Vietnam och Taiwan, Brunei och Malaysia gör anspråk på.
Flera av länderna har allt oftare satt sig upp mot de kinesiska försöken att hävda sin suveränitet, vilket kan leda till oväntade konflikter.
Mellanöstern: Hur blir allianserna när spelplanen ritas om?
Josefin Flemmich
Helsingfors, Finland
I Mellanöstern är maktbalansen i gungning. Vi har sett ett aggressivt Israel under året som gått.
År 2024 har dominerats av Israels blodiga krig i Gaza, som i sin tur lett till rekordhöga spänningar i regionen och dragit in en rad olika aktörer.
Frågan är vad Israel har för planer för Gaza, hur läget på Västbanken kommer utvecklas och vad Israel gör på syriskt territorium.
Trumps mandatperiod är en klar fördel för premiärminister Benjamin Netanyahu, som riskerar att förlora makten den dagen kriget i Gaza är avslutat.
På ett mänskligt plan har kriget – framförallt i Gaza men också i Libanon – orsakat massivt lidande, död och omfattande materiella skador. Israel anklagas också för folkmord av flera människorättsorganisationer.
Irans makt krymper allt mera
Dessutom har Israel visat att det inte tvekar att slå direkt mot regionala stormakter som Iran. Och Iran har visat att man inte tvekar att slå mot Israel.
När den libanesiska milisgruppen Hizbollah nu är försvagad är också Iran försvagat, eftersom Irans strategi långt gått ut på att strida via ombud.
Vad kommer hända på den här fronten under 2025? Israel verkar åtminstone ha siktet inställt på Irans kärnenergiprogram.
Det är också värt att hålla koll på det inrikespolitiska läget i Iran, där ett enormt missnöje sedan länge pyr under ytan. Iran är sannolikt nervöst efter störtandet av Syriens diktator Bashar al-Assad.
I Syrien är frågan om landets nya styre lyckas övertyga omvärlden att häva sanktionerna? Det hänger i hög grad på hur det nya styret blir. Kan de tidigare rebellerna infria de löften de kommit med till de krigströtta syrierna?
Ur ett bredare perspektiv är frågan ifall de gamla allianserna kommer att hålla år 2025 när hela spelplanen har ritats om i Mellanöstern.
EU har en plan – men har man pengarna?
Mette Nordström
Bryssel, Belgien
När fyrverkerierna lyser upp himlen över Place de Palais i Bryssel vid årsskiftet ska EU-maskineriet redan vara i full gång med de färska strategierna.
Europa har ju fått en ny ”regering” i den nya EU-kommissionen som drar mera åt höger än tidigare, och som har lovat att ge den europeiska konkurrenskraften en rejäl injektionsspruta, och se till att försvarsindustrin får ett uppsving.
Det är också värt att hålla ögat på Finlands teknologikommissionär Henna Virkkunen som i sin mycket breda arbetsbild bland annat ska ta upp fajten med de stora techjättarna.
Men det är framför allt frågan om, och hur, kriget i Ukraina fortsätter under år 2025 och vilken linje Donald Trump tar mot Europa som kommer göra det nya året extra oberäkneligt.
Kommer vi få se strafftullar på bägge sidor av Atlanten och en allvarlig handelstvist? Eller kan EU blidka Vita huset med att köpa mera vapen och naturgas från USA?
Kommer Trumpadministrationen att besluta om Ukraina över huvudet på Kiev och EU-ledarna? Och ifall Washington drar in sitt stöd till Ukraina, kommer Europa att kunna lappa på?
EU ska bli mera självständig på en rad områden och då behöver man de rikaste medlemsstaternas pengar. Man uppskattar att det behövs minst 500 miljarder euro under det kommande årtiondet för att trygga unionens säkerhet.
Men den fransk-tyska motorn hackar betänkligt till följd av nedgången i ekonomin och regeringskriser i bägge länder. Och utan kraftfulla ledare i Frankrike och Tyskland kan det bli svårt att fatta stora beslut vid EU-borden.
Blickarna vänds därför mot Polen – kommer Warszawa att ta ett större ansvar för EU-politiken under år 2025?
Ryssland kretsar kring Vladimir Putin
Anders Mård
Helsingfors, Finland
Ryssland är en diktatur där alla stora beslut fattas av president Vladimir Putin. Hans uttalanden om framtiden är därför avgörande.
Vilken slags fred kräver Ryssland i eventuella förhandlingar? Putins Ryssland har målat in sig i ett hörn eftersom man redan har annekterat fyra ukrainska regioner som man inte ens kontrollerar. Ingenting annat än en seger duger för Moskva.
Militariseringen i landet fortsätter och armén behöver nya kontraktsoldater eller en mobilisering.
Nya konflikter i närområden som Georgien, Moldavien och Kazakstan kan inte uteslutas.
Hur blir relationen till Trump?
Moskva har höga förväntningar på att USA äntligen accepterar Ryssland som en stormakt.
Putin vill helst göra en deal med Trump där man delar upp Europa i olika intressesfärer. Samtidigt är Ryssland allt mer beroende av Kina. En relation som kan leda till överraskande utmaningar för Moskva.
Landets ekonomi och medborgarsamhället
Ryssland står och faller med oljepriset.
Ekonomin går nu på högvarv och inflationen skenar. Allt mer pengar satsas på krigsindustrin och allt mindre på den övriga ekonomin. En kombination som kan leda till social oro.
Centralbankens chef Elvira Nabiullina har hittills räddat Putins krigskassa. Ifall hon tvingas avgå ökar problemen i ekonomin. Om västländerna lyckas lansera nya sanktioner tvingas Moskva till radikala åtgärder.
En vapenvila i Ukraina kan leda till regimkritiska dominoeffekter ute i samhället. Också allvarliga intressekonflikter inom eliten hotar uppstå. Putins enda recept är att som vanligt öka repressionen.
Ukraina står inför svåra utmaningar också 2025
Dan Helenius
Helsingfors, Finland
Ukraina har haft ett svårt år 2024. Ryssland har trots väldiga förluster behållit initiativet i kriget och de ukrainska styrkorna har sakta pressats bakåt i östra Ukraina.
Ukraina har klarat sig hyfsat bra under försvarsstriderna och Ryssland har inte lyckats skapa något stort genombrott. Ukraina håller också fortfarande delar av Kurskregionen i Ryssland.
Krig avgörs inte på kartorna utan genom att förstöra fiendens arméer och vilja att strida. Trots det måste Ukraina i något skede stoppa den ryska framryckningen.
Den ukrainska militären måste också under vintern lyckas rekrytera tillräckligt med nya soldater för att fylla sina led och enheterna vid fronten möjlighet att vila.
Den andra stora utmaningen är energiförsörjningen under vintern. Ryssland har på nytt inlett en storskalig drönar- och robotoffensiv mot Ukrainas städer och energinätverk.
Om energinätverket slås ut helt kan hela städer bli mer eller mindre obeboeliga under vintern. Det skulle leda till en ny massflykt från Ukraina och orsaka ofantliga skador.
Ukraina har länge vädjat om fler luftvärnssystem från sina allierade. En del fler system har anlänt under hösten och fler har utlovats.
I väntan på det tvingas Ukraina ransonera el och reparera skadorna i den mån det är möjligt.
Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet skapar samtidigt oro och osäkerhet också i Ukraina.
Trumps löften om en snabb fred kan i värsta fall betyda att Ukraina tvingas ingå ett fredsavtal som gynnar Ryssland. Det skulle samtidigt öka riskerna i hela Europa.
Klimatet: Världen fortsätter bli varmare
Lotte Krank-van de Burgt
Helsingfors, Finland
När det gäller klimatet kommer alla ögon att vara på USA och landets nya president Donald Trump. Trump har meddelat att han än en gång kommer att dra USA ur klimatavtalet från Paris. Det gjorde han också när han senast var president.
Dessutom väntas Trumpadministrationen också tillåta mer oljeborrning och gruvdrift.
USA är det land i världen som släpper ut näst mest växthusgaser. När landet lämnar Parisavtalet har det inte längre någon skyldighet att redogöra för sina utsläpp och inga skyldigheter att minska dem.
Utan USA kommer det att bli svårare för världens länder att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader som man har kommit överens om i Parisavtalet.
Dessutom behöver USA inte längre bidra till den summa som rika länder ska bistå u-länderna med så att de kan anpassa sig till klimatförändringen och övergå till förnybar energi.
Det betyder att trycket på andra länder att bidra ökar för att man ska få ihop tillräckligt med pengar för att nå målet på 300 miljarder dollar per år.
Klimatmötet i Brasilien är i fokus
År 2024 är det varmaste som någonsin har uppmätts. Den globala genomsnittstemperaturen överskred under året för första gången 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer.
De ovanligt höga temperaturerna väntas fortsätta in i 2025, enligt klimatforskare.
Samtidigt väntas de globala utsläppen nå rekordnivåer.
Det är 30-års jubileum för klimatmötena och efter det usla resultatet på klimatmötet i Baku i november 2024 är trycket på Brasilienmötet 2025 att leverera enorma.
Norden och Nato – hur blir det nu?
Magnus Swanljung
Stockholm, Sverige
I Norden riktas troligen många blickar även under nästa år längst mot norr.
Den gröna omställningen med allt från batterifabriker till fossilfritt stål förändrar samhällena i norr, skapar arbetstillfällen och en ny ekonomi, men också nya lokala konflikter om mark.
Den klarast lysande stjärnan – batteritillverkaren Northvolt – slåss för sin överlevnad och nu hänger det bland annat på global handelspolitik om det ska finnas en framtid för liknande projekt i Norden.
Det nordiska samarbetet
Överlag är det nordiska samarbetet mer i ropet än på länge – och då gäller det framförallt det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet.
Under nästa år ser vi ytterligare vad det betyder i praktiken när alla nordiska länder är medlemmar i Nato, inte minst för försvaret i norr.
Till exempel väntar man sig ett svar på var i norra Finland Natos svenskledda framskjutna närvaro ska placeras.
Stort fokus ligger också på säkerheten i Östersjön. De nordiska och baltiska länderna har tillsammans med Polen kommit överens om ökat samarbete bland annat för att motverka sabotage mot viktig infrastruktur som datakablar.
Nordens gängkriminella är en törn i samarbetet
Relationerna mellan Sverige och de andra nordiska länderna ansträngs av att gängkriminaliteten sprider sig över gränserna.
I Danmark har svenska tonåringar begått grova våldsbrott och mord, i Norge opererar de svenska gängen redan i stor skala medan de hittills bara gjort vissa framstötar i Finland. Frågan är om gemensamma nordiska insatser och tuffare svensk kriminalpolitik bär frukt.
I Sverige är den riktigt svåra frågan hur man ska förhindra att gängen rekryterar allt yngre barn.
De nordiska kungahusen fortsätter locka
De nordiska kungahusen kommer säkert väcka fortsatt intresse med åldrande monarker och en ny generation som tar över.
I Norge svajar hela monarkin på grund av flera skandaler, där den värsta handlar om kronprinsessan Mette-Marits son Marius Borg Høiby, som bland annat anklagas för våldtäkt.