Mikael Isberg är till militärgraden kaptenlöjtnant och arbetar som kanslichef på Nylands brigad. Han berättar att olika finlandssvenska dialekter påverkar språket som används vid brigaden.
– Den är en salig blandning, säger han.
Franz Wickström var ordförande för beväringskommittén under 2024. Enligt honom kan jargongen förändras lite med varje grupp som börjar sin tjänstgöring.
– När jag ryckte in hade Närpesdialekten en stark påverkan, det har ändrats med senare grupper, säger han.
Sättet det talas på vid brigaden beror på de äldre beväringarna, menar han.
– Det beror på vad man själv lärt sig och vad man vill lära vidare, säger Franz Wickström.
Patrik Ahlvik är ny ordförande för beväringskommittén. Han tycker att det är svårt att beskriva ”Drakandialekten”, eller militärspråket i Dragsvik.
– Det är en soppa, du måste nästan uppleva den, säger han.
Uttryck som utmärker språket vid brigaden är exempelvis att fa schaan, dagatäcke och gona.
En unik språklig miljö
Lotta Collin, som är universitetslektor i svenska vid Åbo Akademi, menar att det inte egentligen är en dialekt som talas vid brigaden, utan snarare slang eller jargong.
Jargong är det språk eller det utmärkande i ett språk som används av en social grupp, till exempel en yrkesgrupp, medan slang är informellt och vardagligt språk, ofta med inslag av nyskapade ord och uttryck. Dialekt är en variant av ett språk som talas inom ett visst geografiskt område.
Slangen vid Dragsvik har uppstått i en spännande och unik språklig miljö, menar Lotta Collin. Hon syftar på blandningen av olika finlandssvenska dialekter, finska kommandon och uttryck, och egna påhittade uttryck.
”Det blir en kultur”
Hurdan slang beväringarna använder kan variera beroende på vad de utbildar sig till inom militären.
Exempelvis har militärförare egna ord för fordon, rutter och liknande, menar Franz Wickström.
– Inom signalen har vi också vissa egna ord som vi kommit på för att underlätta vår verksamhet, säger Franz Wickström.
Med signalen menas signalvapenslaget, alltså en av utbildningarna vid brigaden. Franz Wickström tycker att det gemensamma språket har en viktig funktion inom utbildningen eftersom det underlättar kommunikationen.
– Det är mycket enklare att ha ett lätt gemensamt ord för en del av utrustningen som alla kan, säger Franz Wickström.
Exempelvis kallas stormgevär för stägä.
Kaptenlöjtnant Mikael Isberg vet inte varifrån ”Drakandialekten” kommer. Han tror ändå att den alltid har funnits eftersom olika dialekter från Svenskfinland alltid blandats vid Nylands brigad.
– Det har blivit ett eget gemensamt språk, säger han.
Mikael Isberg, Franz Wickström och Patrik Ahlvik upplever alla att det gemensamma sättet att tala vid brigaden ger en känsla av samhörighet.
– Det blir en kultur. Det förenar en grupp att man kan använda samma ord och uttryck, säger Patrik Ahlvik.
”Utvecklas och ändrar hela tiden”
Franz Wickström tycker att slangen vid Dragsvik är svår att beskriva för någon som inte upplevt den.
– Den utvecklas och ändrar hela tiden, säger han.
Kaptenlöjtnant Mikael Isberg menar att ord och uttryck försvinner eller läggs till, medan andra hänger med länge.
– Nakki och lomapommi har funnits med länge, berättar han.
Med nakki menas en ofrivillig uppgift, medan lomapommi innebär att en permission ställs in i sista minuten. Ett annat ord som hållits med länge är mataback.
– Alltså kärlet man äter från då man är ute i terrängen, menar Franz Wickström.
Dessutom ändrar vissa ord betydelse med tiden.
I dag kan också sociala medier popularisera begrepp från finska brigader och sprida dem till Dragsvik.
– Ett sådant ord är hajoo, det vill säga att man går sönder. Det används ganska ofta, säger han.
Franz Wickström nämner uttrycket TJ lemon som ett exempel på ett nytt uttryck som används vid brigaden. Med TJ menar man hur många dagar man har kvar av sin tjänstgöring.
– Det började från en TikTok trend för något år sedan, det betyder att man kan ta det lugnt, att TJ minskar, säger han.
Inslag från finskan
Sättet det talas på i Dragsvik skiljer sig från andra brigader i Finland eftersom brigaden är svenskspråkig.
Samtidigt används finska ord i en stor utsträckning eftersom alla kommandon är på finska, vilket resulterar i ett blandspråk.
– Kombinationen av svenska, finska och olika dialekter blir unik, säger Mikael Isberg.
Finska uttryck används ofta för att de är kortare än de svenska. Förutom kommandon på finska, används också många finska förkortningar.
– Exempelvis är finska förkortningar på fordon gemensamma överallt i Finland, säger Franz Wickström.
Kan spridas ut i samhället
Mikael Isberg berättar att det är naturligt att vissa begrepp sprider sig i samhället då beväringar hemförlovas och återvänder till det civila med nya ord i sin vokabulär.
Också språkvetaren Lotta Collin menar att det är naturligt att språk sprids på detta sätt.
Patrik Ahlvik berättar att han redan nu använder begrepp han lärt sig i Dragsvik utanför brigaden, både med kompisar från militären och med utomstående.
– Det är roligt, ibland blir de förbryllade över orden och då får man förklara, säger han.
Franz Wickström nämner orden nakki och nog (med betoning på O, används istället för ”jo”) som begrepp han kan tänka sig använda i framtiden.
Har något begrepp från din tid i Dragsvik stannat i din vokabulär? Berätta!