Susann Hartman är Borgås chef för kulturtjänster och hon har haft Konstfabriken som sin arbetsplats sedan byggnaden invigdes år 2012.
– Konstens roll i Konstfabriken har kanske inte förändrats så mycket sedan dess. Vi har konsten på andra våningen, vilket betyder att den är undanskymd, säger Susann Hartman.
Hartman tror att fler skulle kunna upptäcka konsten om den fick mer synlighet.
– Många som kommer in i Konstfabriken går på bio eller promenerar genom butiksgränden, som ligger intill. Det kan ta flera år för dem att upptäcka att det även finns konst här.
Hartman hoppas att detta är något som kommer förändras. Hon får också medhåll från de knappt 300 personer som deltagit i arbetet med rapporten som i dag, den 12 december, presenteras för livskraftsnämnden i Borgå.
– Vi har genomfört en enkät som skickats ut till alla stadsbor och våra samarbetspartners. Vi har utgått från kundernas upplevelse samt de erfarenheter som de som ställer ut har haft.
Rapporten gav ett klart resultat.
– Man vill se mer konst i Konstfabriken. Det är ett tydligt önskemål, säger Hartman.
Flera möjliga scenarier för Konstfabriken
Susann Hartman är en av dem som varit involverad i processen att ta fram rapporten. Hon förklarar att den presenterar flera möjliga visioner för Konstfabriken.
– Visionen kan egentligen indelas i två delar. Den ena handlar om hur verksamheten ska förändras och hur den ska breddas. Den andra handlar om hur utrymmena ska växa.
Det finns enligt Hartman ett förslag som är mer ambitiöst och ett annat som är lite mer återhållsamt.
– Enligt den ambitiösa visionen är Konstfabriken en betydande aktör på nationell nivå, som också samarbetar internationellt och hämtar utländska konstnärer till utställningarna och Borgå.
I samma version ska betydligt mer plats ägnas åt konst.
– I den mest ambitiösa versionen talar vi om 1 300–1 800 kvadratmeter för konsten när vi idag har 370 kvadratmeter, så det är en betydande ökning.
Hartman är ändå tydlig med att konsten även i den mer återhållsamma visionen ägnas mer plats än i dag. Det dröjer dock lite till innan någondera av visionerna blir verklighet.
– Vi får se hur det blir, helt enkelt. Livskraftsnämnden kommer att anteckna den här visionen och så görs en vidare utredning under nästa år.
Hartman säger att den här rapporten tar ställning till konstverksamhet och utställningsverksamhet och att nämnden inväntar ytterligare en rapport från Aalto-universitetet. Den rapporten tar i sin tur ställning till hela Konstfabriken och andra verksamheter än bara konsten.
– Den följande rapporten har ett ännu bredare perspektiv.
Det är med andra ord några saker som måste falla på plats, innan konsten kan ta större plats på Konstfabriken. Susann Hartman är ändå hoppfull.
– Jag hoppas att vi till våren ser konkreta åtgärder inom kulturtjänsternas verksamhet.
Susann Hartman beskriver förändringarna som enskilda mindre åtgärder. Hon förklarar vad det betyder i praktiken.
– Förändringarna har att göra med vår dagliga verksamhet. Bland annat att vi satsar på ett nytt visuellt yttre för Konsthallen. Att vi går över till att planera färre utställningar på årsnivå och att vi börjar kuratera några enskilda utställningar under de kommande tre åren.
Det finns även konkreta, spikade planer som innebär att konsten kommer ta mer plats under nästa år.
– Nästa sommar kommer vi faktiskt att samarbeta med Borgå Konstnärsgille som ordnar en utställning i fabrikssalen. Det betyder att Konsthallens lokaler växer redan under den nästa sommar.
Konstnären ser Konstfabrikens potential
I Konstfabriken finns också tjugo konstnärsrum och konstnären Ylva Holländer är verksam i en av lokalerna. Även hon flyttade in på Konstfabriken efter att den slog upp dörrarna för drygt tolv år sedan.
– Det har varit härliga år. Det är ju inspirerande och härligt att ha kollegor här, säger Holländer.
Holländers arbetsrum är en psykedelisk verkstad där bland annat ratade second hand-fynd får nytt liv och blir del av spännande nya konstverk. Hon har varit konstnär sedan 70-talet och varit verksam i Borgå sedan 80-talet, då hon flyttade hit. Trots att hon varit aktiv konstnär under många år, verkar inte skaparlusten sina.
– Jag får aldrig slut på inspiration, säger hon med ett leende.
Holländer är också glad över att kulturtjänsternas personal och konstnärerna som är verksamma i Konstfabriken har ett bra samarbete.
– Det ju väldigt viktigt att träffa dem. Det är också underbart att kunna besöka utställningarna som byts här hela tiden.
Vill se en mötesplats för Borgåbor
Ylva Holländer är en av dem som fått tycka till om konstens framtid i Konstfabriken. Hon hoppas att rapporten leder till att konsten stärks.
– Att vi skulle få mer synlighet för konsten här på Konstfabriken är en underbar tanke. Det finns så mycket att ge.
Holländer vågar också drömma stort.
– Jag skulle vilja att det blir ett slags kulturhus för alla Borgåbor. Både för amatörkonstnärer, yrkeskonstnärer, litteratur och musik. Det skulle kunna finnas studior där man kan komma och vara kreativ och skapa olika saker. Eller gå på kurser, säger Holländer.
Hon tycker att det saknar en mötesplats i Borgå och tror att Konstfabriken har potential för att bli ett andra vardagsrum för stadens invånare.
– I en sådan här liten stad finns det ganska få allmänna utrymmen där man kan träffa andra människor.
Holländer tror också att Konsthallen skulle locka fler om den flyttade till första våningen.
– Då skulle man genast komma in i den här konstvärlden. Det är så otroligt viktigt att människorna har lätt att ta sig till sådana ställen där det finns konst.