Den här veckan formligen överöstes Relationspodden av brev från glada soloresenärer i olika åldrar.
En del av er har varit orädda äventyrare redan sedan tidiga år.
Andra har känt sig lite nervösa över tanken att bege sig iväg på en resa utan en partner eller vän att hålla i handen, men insett att resor utan sällskap leder till en otrolig frihetskänsla.
Och det måste ingalunda handla om dyra resor till fjärran länder, bara att byta miljö för några dagar och upptäcka en annan ort för sig själv räcker långt.
Några av veckans inspirerande brev till Relationspodden kan du läsa här, flera hör du i podden.
”Korta resevänskaper piggar upp”
Jag reser gärna med både min man och mina väninnor, men att resan ensam är bäst.
Jag väljer när och var jag vill äta och vilka programpunkter som kan vara kul eller bara strosar omkring och insuper allt det nya.
Det bästa är ändå när man träffar människor som man pratar bort en stund med eller eventuellt slår sig i lag med för att uppleva några timmar tillsammans.
Kanske blir det ännu en träff för att äta middag och smälta upplevelsen.
Minnet av en kort vänskap känns fint.
Äntligen gör jag som jag vill/ 69 år
”Bara att ringa hem om det känns ensamt”
Hade aldrig rest själv så var lite nervös när första soloresan gick ända till Australien.
Men det var en så härlig upplevelse! Hade alltid velat åka dit och när varken sambon eller vännerna var intresserade så blev det att åka själv. Och det är jag glad över.
Att resa själv är så befriande! Lite ensamt kan det ju bli ibland, men då ringer man hem och sen känns de bättre igen.
Resegalen 35
”Trist att sitta ensam och tugga”
Det är underbart att ligga i solen och läsa böcker, lösa korsord och ta en tupplur eller simma när man själv känner för det.
Den enda nackdelen är middagen. Där sitter man ensam och tuggar. Ingen att diskutera dagens innehåll med. Ingen lust att avnjuta en lång middag, istället flyr man hastigt till rummet och går tidigt och lägger sig.
Mormor 68 år
”Street food, musikaler och frihet”
För några år sedan gjorde jag min första ensamresa till London. Ingen av mina kompisar kunde följa med, så jag bestämde mig för att resa ensam.
Sedan dess har jag varit på flera ensamresor i Europa och Mellanöstern.
Det bästa med ensamresandet är alla nya vänner jag fått, och med dem följer en unik inblick i kulturen och landets historia. Det är mycket lättare för lokalbefolkningen att ta kontakt en ensamresande turist än en hel flock fnissande tjejer.
För dig som inte är bekväm med att äta ensam på restaurang kan jag rekommendera street food. Om vädret tillåter kan du ta med dig mat och sätta dig på ett mysigt ställe.
Rundturer där man får prova på lokal mat och vin är också ett utmärkt sätt att lära känna folk. Jag har flera gånger njutit av en bra musikal i mitt eget sällskap.
Mitt tips till dig som vill resa ensam är att sluta vänta på andra och åk iväg! Annars kanske du väntar förgäves.
Miss Worldwide, 33
