Riksdagsledamoten Krista Kiuru (SDP), ordförande i social- och hälsovårdsutskottet, blev slagen i ansiktet av en man i Kajsaniemiparken i fredags. Polisen har nu gripit en 34-årig man misstänkt för dådet och utreder om det finns politiska motiv bakom misshandeln.
Sympatiyttringar har strömmat till Kiuru över partigränser – dådet fördöms på bred basis. Händelsen väcker frågor om politikernas personliga trygghet men också om det rådande samhällsklimatet.
Det politiska klimatet i Finland har betecknats som stabilt.
– Politiker har kunnat leva normalt, de har precis som andra kunnat föra barn till dagis och handla mat i butiken. Traditionen att politiker kan leva ett vardagsliv har varit en styrka för Finland, säger Mikko Majander, samhällsanalytiker på tankesmedjan Magma, till Svenska Yle.
Har det blivit farligt att vara politiker i Finland?
– Detta att man numera alltmer reagerar med hatretrorik växer fram ur en ideologi och identitetspolitik. Det avspeglar samhället. Man provocerar andra exempelvis vid demonstrationer, nästan så att man söker konflikt, säger Majander.
”Hårda ord leder lättare till hårda handlingar”
Enligt Majander gör hatretoriken och smutskastningen att tröskeln för att ta till handgripligt våld sänks. Hårda ord sänker ribban för hårda handlingar.
– Krista Kiuru har länge varit en tavla som aggressioner riktas mot. Hon har varit ett känt ansikte utåt i och med sitt arbete, redan under coronatiden. Det är ändå väldigt ovanligt med den typ av misshandel hon utsattes för, säger Majander.
Majander nämner 1990-talet som en kristid då det var direkt farligt att som beslutsfattare ge namn eller ansikte åt åtgärder under den ekonomiska depressionen.
– Då kunde man förklara agressioner riktade mot politiker med att människor var desperata. Vi har visserligen inte bra ekonomiskt läge nu heller, men vi har inte samma krisläge som på 90-talet. I dag handlar det om annat, säger Majander.
”Kvinnor utsätts för mer påhopp”
Samhällsanalytikern Majander påpekar att Kiurufallet kan få den negativa konsekvensen att intresset för att ställa upp i kommande val minskar, och att händelsen på det viset kan påverka demokratin.
– Det finns en stor fara för det, redan nu är det hög tröskel att gå med i politiken. Det gäller bland annat pengar och om det också finns risk för den personliga tryggheten kan många tänka att politik inte är något för dem.
Emilia Palonen, forskningsprogramdirektör på statsvetenskapliga fakulteten vid Helsinfors universitet, är inne på samma linje.
– Den här händelsen motiverar inte människor att ställa upp i det oerhört viktiga välfärdsområdes- och kommunalvalet 2025, säger Palonen till Svenska Yle.
Enligt Palonen fick Sanna Marins regering ta emot massivt med förringande omdömen av väljare. Många förminskade den kvinnodominerande regeringen och den kvinnoovänliga trenden har fortsatt peka uppåt på sistone.
Kan man säga att kvinnliga politiker utsätts för mer påhopp än manliga politiker?
– Ja, kvinnor får mer negativ feedback, till och med så mycket att många funderar om det lönar sig att helt skippa en politisk karriär. Paradoxalt nog funderar kvinnor högst upp mest på om det är värt att fortsätta, säger Palonen.
Skulle du vara redo att vara politiskt aktiv i dagens samhällsklimat? Berätta dina tankar i kommentarsfältet.