Den mellanstatliga FN-panelen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES, har analyserat vad som driver utvecklingen åt fel håll och vad som borde göras för att vi ska nå en hållbar framtid.
Christoffer Boström, marinekolog och medlem i Finlands Naturpanel har bekantat sig med rapporterna och han ser dem som recept som säger vilka ingredienser vi behöver. Och hur vi ska gå till väga.
Och samtidigt, menar han, kan man säga att de är lite som medicinrecept, det vill säga vad doktorn ordinerar patienten jordklotet.
– På det sättet kan man kanske också tänka att vi håller nu på med ett globalt värmeexperiment. Och på spel står då inte bara människans existens utan också alla andra arters existens på jorden. Ur mitt perspektiv som havsforskare, och samtidigt också människa och med tanke på tajmingen av de här rapporterna, så är de oerhört viktiga.
Våra koldioxidavtryck har länge varit för stora
Forskarna har tagit itu med politiskt besvärliga frågor som överkonsumtion och det faktum att mänsklighetens koldioxidavtryck konsekvent har överskridit planetens bärkraft sedan början av 1970-talet. Det här sker trots många åtgärder för att bevara natur och öka medvetenheten om betydelsen av biodiversitet.
Samtidigt har artdöden accelererat under de senaste årtiondena.
Alla utmaningar hänger ihop
Rapporten som handlar om förbindelser mellan biologisk mångfald, vatten, mat och hälsa som också kallas Nexus-rapporten (Nexus står för samband) beskriver kopplingar mellan hållbarhetsmål för vattenkvalitet, livsmedelssystem och hälsa. Och hur de här tre elementen hänger samman med förlusten av biologisk mångfald och klimatförändring.
IPBES andra rapport handlar om de bakomliggande orsakerna till förlust av biologisk mångfald och de faktorer som fördröjer förändring. Den serverar också alternativ för att uppnå visionen för biologisk mångfald 2050.
Det är framför allt ohållbar exploatering av land- och havsmiljöer, spridning av främmande arter och föroreningar som driver utarmningen.
Men, säger rapporterna, också överkonsumtion, ett växande sopberg och global folkökning förvärrar problemet. Bland annat har världens matproduktion, bruttonationalprodukt och folkmängd ökat sedan millennieskiftet med tunga konsekvenser för miljön.
Hälften av världens bnp är beroende av naturen
Där beskrivs behovet av en genomgripande samhällsförändring och grundorsakerna till varför vi förlorar biologisk mångfald. Att människan anser sig ha rätt att dominera och utnyttja naturen på det sätt vi gör leder till utarmning.
Även om regeringar och andra aktörer har gjort en del för att skydda naturen pågår mer verksamhet som ger motsatt effekt. Det är också ekonomiskt ohållbart då över hälften av världens bnp är beroende av naturen.
Rapporten beräknar dessa ”icke-redovisade kostnader” till 10–25 biljoner dollar om året. Subventioner till fossila bränslen är bara ett exempel.
Ideologin om evig tillväxt driver på naturens utarmning
Underliggande orsaker, enligt rapporterna, är människors frånkoppling från och dominans över naturen, maktkoncentration och prioritering av kortsiktiga individuella och materiella vinster.
Ideologin om evig tillväxt är också en förvrängande drivkraft som står i vägen för hållbar utveckling, enligt rapporten.
De här i sin tur påverkar värderingar och beteenden hos institutioner och styrelseskick. Det är alltså beska piller forskarna serverar för politiker som borde genomföra en politik som inskränker på medborgarnas rätt att konsumera och utnyttja naturresurser enligt eget gottfinnande.
Ett digert och unikt arbete
IPBES plenarförsamling består av representanter från de 147 regeringar som är medlemmar i IPBES. Rapporterna är resultatet av tre års arbete av 165 ledande internationella experter från 57 länder från alla regioner i världen.
– Den här samarbetsrapporten bygger på över 6 000 vetenskapliga litteraturreferenser. Så den är helt unik i sitt slag. IPBES har tillsammans med klimatpanelen IPCC redan år 2021 gjort en samrapport om kopplingar mellan biodiversitet och klimat. Men nu tar man tag i en jättestor helhet med de här fem olika processerna och helheten, säger Christoffer Boström.
Forskarna konstaterar att befintliga åtgärder för att hantera utmaningar inom de fem områdena biologisk mångfald, vattenkvalitet, livsmedelsproduktion och klimatförändringen misslyckas med att ta itu med komplexiteten i sammanlänkade problem och resulterar i inkonsekvent styrning.
– I beslutsfattandet måste vi bryta ut ur silon mellan olika förvaltningsområden och motstridiga delbeslut. Lösningen av hot som förstärker varandra, såsom förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar, kräver en konsekvent och genomgripande politik där det gemensamma välbefinnandet för människor och natur sätts i centrum, säger Janne Kotiaho, ordförande för Finlands Naturpanel.