Att döma av sidantalet i miljökonsekvensbeskrivningen är effekterna av ett eventuellt stålverk i Ingå omfattande.
På 598 sidor redogörs för alla tänkbara aspekter som stålverksprojektet kan tänkas få, både positiva och negativa. Miljökonsekvensbeskrivningen finns till påseende i sin helhet på svenska på samma platser där den finskspråkiga versionen finns till påseende, samt på Miljöfövaltningens webbtjänst ymparisto.fi. Där hittas också ett svenskspråkigt sammandrag på 33 sidor.
På vilket sätt kan då ett eventuellt stålverksprojekt påverka miljön? Rapporten omfattar en mängd olika aspekter, både under byggandet och när driften kört igång. Olika faktorer som buller, trafik, vattenkvalitet, luftkvalitet och effekter på människors levnadsförhållanden har bedömts i rapporten.
Slutsatsen av rapporten är att etableringen av stålverket i Ingå kommer att ha en mängd olika miljökonsekvenser, men att effekterna kan variera beroende på vilka alternativa lösningar man går in för. Till exempel i frågan om kylningssystem presenteras olika alternativ där konsekvenserna för miljön kan variera betydligt.
På ett allmänt plan bedöms stålverksprojektet ha negativa konsekvenser för vattenkvalitet, luftkvalitet, ljudnivåer och landskapsbilden. Rapporten identifierar en lång rad av möjliga negativa miljöeffekter och föreslår också åtgärder som kan minimera risker.
Så här planerar man
Stålverket är tänkt att uppföras på ett 203 hektar stort område i Joddböle på den plats där Fortums kolkraftverk var verksamt fram till 2014. Projektet omfattar ett stålverk, en vätgasproduktionsanläggning och en ny kaj med tillhörande funktioner.
Den nya kajen är 580 meter bred och ligger öster om den befintliga kajen. Dessutom ska det byggas en täckt allvädersterminal där fartyg kan lassa och lossa oavsett väder. Man beräknar att 480 fartyg ska anlöpa hamnen varje år, utöver den övriga hamnverksamheten. Den nya kajen dimensionernas för stora panamax-fartyg som fraktar bulkvara. Fartygstransporterna gäller råvaror som järnmalmspellets och återvunnet skrot, men också transport av färdiga stålrullar.
Byggandet av kajen beräknas ta tre år och kommer att inledas med muddringsarbeten. Muddringsmassorna transporteras med pråmar ut till havs till särskilt anvisade områden.
Pråm- och fartygstrafiken både under och efter byggnadstiden går genom skärgården och nära Natura 2000-området men konsekvenserna för Ingå skärgård bedöms inte vara så betydande att det skulle behöva utföras en särskild Naturabedömning enligt naturvårdslagen. I närheten av projektområdet finns också andra skyddsområden.
Under byggskedet uppstår det också buller och vibrationer till följd av sprängning, borrning och pålning. Gränsvärdena kan tidvis överskridas på områden nära byggplatsen.
Stålverkets verksamhet medför också nya bullerkällor i hamnområdet: mottagning av metallskrot under dagen, mottagning av metallpellets dygnet runt och lastning av stålverksprodukter på fartyg. Industrianläggningens verksamhet med fläktar och kompressorer orsakar också förhöjda ljudnivåer. MKB-rapporten hänvisar samtidigt till att den befintliga verksamheten på området också orsakar buller och ur den synvinkeln kommer förändringen inte att vara omfattande.
Man planerar också bullerdämpande åtgärder som exempelvis en bullervägg runt hamnens mellanlager för att förhindra att buller sprids mot vattenområdet. Väggarna i själva stålverket ska vara mycket ljudisolerade och skrotbearbetningen utförs inomhus. Metallskrot kommer att hanteras på området men tas inte emot på natten.
”Förändringen av den nuvarande bullernivån är tydlig, men det buller som alstras ligger i huvudsak på eller under riktvärdena för fritidsbostäder (45 dB på dagen, 40 dB på natten). I detta fall ligger bullernivåerna klart under riktvärdena för bostadshus (55 dB/50 dB)” står det i rapporten.
Undervattensbuller beräknas förekomma i samband med muddring, schaktning och pålning under byggarbetet. Undervattensbuller kan skada fiskar och sälar.
MKB-rapporten gör gällande att människor som rör sig i trakten mest kommer att påverkas av ökad trafik och ökat buller. Också skärgården söder och sydost om området kommer att påverkas av höjda ljudnivåer. Fisket kan påverkas negativt i det närmaste området. Projektets konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och trivsel under verksamheten bedöms vara måttligt negativa.
Trafiken ökar betydligt
Trafiken, både till havs och på land, beräknas öka märkbart. Ökade trafikmängder kan leda till fler trafikolyckor och till förseningar, särskilt vid korsningarna mellan stamväg 51 och väg 186 (Södra Salovägen), noterar rapporten. Den största ökningen av trafiken förväntas på Hamnvägen som leder till Joddböle men även på stamväg 51 kommer trafikmängden att öka. Trafiken kommer också att ge upphov till försämrad luftkvalitet både under byggskedet men också i fortsättningen av stålverkets egen verksamhet.
Hundra fordon i timmen
Under byggtiden beräknas den dagliga trafikmängden öka med ungefär 1 820 fordon per dag, varav cirka 60 är tunga fordon. När stålverket är i drift förväntas trafiken öka till nästan 2 400 fordon per dag, varav cirka 200 är tunga fordon. Det innebär att då verksamheten är i gång kommer trafiken att öka med cirka 100 fordon i timmen. Projektets inverkan på trafiken bedöms vara måttligt negativ. Området anses inte vara så känsligt för trafikpåverkan eftersom det är frågan om ett industriområde där vägarna är byggda för tung trafik.
Också sjötransporterna kommer att öka betydligt. Råmaterial ska fraktas till hamnen med båt och även färdiga stålprodukter fraktas med båt till andra länder. När stålverket är i drift beräknas det bli ungefär 480 fartygsanlöp per år. I genomsnitt blir det alltså ett till två fartygsanlöp per dag, utöver den övriga hamnverksamheten.
Sjötransporterna kommer att öka bullret under vattnet och kan också orsaka stranderosion på grund av propellerströmmar. Som helhet bedöms projektets inverkan på sjötrafiken under verksamheten vara något negativ.
Stålverkets utsläpp
Stålverket i Ingå kommer att orsaka utsläpp både i luft och i vatten. Rapporten lyfter inte fram att miljöpåverkan skulle vara av alarmerande art. Man påpekar att luftkvaliteten kommer att påverkas till det sämre, särskilt i närheten av projektområdet, men att värdena ligger långt under gränsvärdena.
Stålverket kommer också att orsaka utsläpp som innehåller svaveloxid, kväveoxid och bly. I rapporten betonas det att stålverket följer stränga miljökrav och att utsläppen ligger långt under gränsvärdena för luftkvalitet.
Varmvatten i havet
En fråga som väckt en hel del oro under planeringstiden är mängden varmt vatten som leds ut i havet. För ett drygt år sedan hävdade ändå Blastr att planerna på att leda ut varmvatten i havet hade ändrats och att man i stället skulle lösa kylningen på land. I MKB-beskrivningen finns ändå fyra olika alternativ för varmvattnet kartlagda. Ett av dem innebär att inget varmvatten släpps ut i havet utan att all kylning sker på land med hjälp av luftkylning och kyltorn. Det kylda och behandlade processvattnet skulle sedan släppas ut i hamnbassängen.
De tre övriga alternativen visar effekterna av olika mängd varmvatten som leds ut i havet. Det handlar om en värmebelastning om 420 megawatt, 210 megawatt respektive 100 megawatt och ingen värmebelastning alls.
Det enda alternativet som inte rekommenderas i MKB-rapporten, är det alternativ där stora mängder varmvatten leds ut i havet, det vill säga alternativet med en värmebelastning om 420 megawatt. I det alternativet skulle havsvattentemperaturen under sommaren stiga med ett månadsmedelvärde på cirka fem grader i omedelbar närhet av utsläppspunkten i Fagerviken.
De övriga alternativen uppges också orsaka utsläpp av näringsämnen och metaller men enligt rapporten bedöms effekterna som små.
Utsläpp av kylvatten skulle orsaka förändringar i Fagervikens temperatur, övergödning och istäcke. Det har konsekvenser för fiskbeståndet och yngelproduktionen. Effekterna bedöms olika beroende av vilket alternativ som används. Enligt rapporten går det att minimera effekterna.
Vattnet som används i processen är havsvatten som tas från Fagerviken och som renas och görs saltfritt. Fabriken behöver också hushållsvatten. Fabrikens processavloppsvatten behandlas i fabrikens egen avloppsreningsanläggning. Detta avloppsvatten kan innehålla små mängder metaller, som aluminium och mangan, och även tvättmedel. Enligt modelleringar kommer halterna av näringsämnen att i någon mån öka i Fagerviken.
Skärgården
Den ekologiska statusen för bottenfaunan i Fagerviken kommer inte att (ytterligare) försämras till följd av etableringen av en stålfabrik. Den nuvarande ekologiska statusen för Ingå kust och Fagerviken kust är tillfredsställande.
Samtidigt konstateras att de kritiskt hotade blåstångsbottnar som finns på hamnens muddringsområde kommer att förstöras i samband med muddring. Det uppges vara osannolikt att blåstången kommer att återvända till området efter muddringen.
Det konstateras också att det i närheten av farleden finns skyddade havsbottnar som till viss mån kan påverkas negativt av den ökade fartygstrafiken. Rapporten föreslår ekologisk kompensation genom att försöka flytta den förlorade blåstångsmiljön till ett lämpligt område utanför projektområdet.
Andra effekter
Joddböle har till stora delar redan tidigare omvandlats till industriområde men stålverksprojektet skulle också medföra avverkning av skog som påverkar livsmiljöer för både fåglar och växtlighet.
Under byggandet utgår man ifrån att projektet har negativa effekter för såväl växtligheten och livsmiljöerna som fågellivet och den övriga faunan. Senare, när fabriken är i drift, kan å andra sidan fågellivet också gynnas av att vattnet i hamnområdet kommer att förbli ofruset under hela året och kan fungera som övervintringsplats för sjöfåglar och måsar.
Rapporten understryker att de flesta negativa effekterna kan mildras med olika åtgärder och att projektet också har positiva effekter genom att det möjliggör produktion av stål med lägre koldioxidutsläpp.
Landskapsmässigt kommer området att förändras vilket i första hand påverkar dem som har direkt insyn mot fabriksområdet. Det gäller i första hand fritidsbosättning.
Den högsta byggnaden som planeras på området är direktreduktionsanläggningen som är cirka 135 m hög. Kolkraftverkets skorstenar var omkring 150 meter höga.
MKB-rapporten visar att kulturmiljön på projektområdet kommer att ta skada. Projektområdet omfattar två fasta fornlämningar, en historisk boplats och andra kulturarvsobjekt.
Byggnader flyttas
På området finns också den gamla gården Stor-Olars där ingen bott utan som tidigare använts som representationslokal för Fortum. Stor-Olars gård klassas som ett lokalt värdefullt kulturmiljöobjekt med ett visst skyddsvärde. Eftersom man hittat en övervintrande fladdermus i källaren på Stor-Olars gård är källaren enligt naturvårdslagen en skyddsplats.
Hela gårdsmiljön, inklusive den trädbevuxna gårdsplanen och det omgivande odlingslandskapet försvinner om stålverksplanerna genomförs. Gårdens huvudbyggnad flyttas till en ny plats utanför projektområdet eller till en plats inom projektområdet. De ekonomibyggnader som finns på gården kommer däremot att rivas.
Också andra befintliga byggnader på området kommer att påverkas. En del av Inkoo Shippings verksamhet och spannmålsmottagningen i hamnen, inklusive ett flertal lagerhallar kommer att flyttas österut från sitt nuvarande område.
Ekonomi och näringsliv
MKB-rapporten gör gällande att ett eventuellt stålverk skulle ha tydliga positiva effekter för andra företag som är verksamma i trakten, särskilt olika underleverantörer och företag i servicebranschen.
Under byggskedet ökar behovet av arbetskraft med cirka 1 280 årsverken. Största delen av den extra personalen under byggskedet pendlar till området. Den årliga skatteinkomsten från byggandet i Ingå beräknas vara cirka 800 000 euro.
Projektet kommer att ha positiva effekter på sysselsättningen och ekonomin i regionen genom arbetstillfällen och skatteintäkter. I förlängningen antas också kommunens utvecklingsmöjligheter gynnas.
Då driften kör igång beräknas behovet av arbetskraft vara omkring 1 000 årsverken. Drygt hälften av arbetskraften beräknas bosätta sig i Ingå. Resten av arbetskraften antas bo i andra närliggande kommuner eller längre bort.
Av skatterna som beräknas komma Ingå kommun till godo utgör fastighetsskatten den enskilt största delen. MKB-rapporten använder sig av samma summor som förekommer i en tidigare rapport som Blastr beställt av konsultbolaget Ramboll. Fastighetsskatten uppskattas där bli mellan sex och nio miljoner euro årligen. Också den konsultrapport som Ingå kommun beställt av konsultbolaget Sweco hänvisar till Rambolls ursprungliga uppgifter. I den bedömningen används den lägre uppskattningen, det vill säga sex miljoner euro. Som jämförelse kan nämnas att Fortums kolkraftverk inbringade drygt 200 000 euro per år i fastighetsskatt.
Övriga skatteinkomster för kommunen utgörs av den kommunalskatt de anställda som bor i kommunen betalar. De anställda på stålverket och relaterade företag beräknas generera 0,5–2,2 miljoner euro per år i kommunalskatt. Om företaget kommer att generera samfundsskatt till Ingå beror på den eventuella vinst det gör.
Vad händer nu?
Blastrs miljökonsekvensbeskrivning kan kommenteras fram till den 31 januari 2025.
Under våren 2025 kommer Blastr att söka miljötillstånd för projektet. Företagets avsikt är att det slutliga beslutet om genomförandet av projektet ska ske under 2026.
Det ordnas informationsmöten om stålverksplanerna för allmänheten i Kyrkfjärdens skola. Infomötet på svenska ordnas den 14.1.2025 och på finska den 15.1.2025. Båda mötena hålls klockan 18–20 och man kan också delta på distans.
Dessutom ordnar Blastr Green Steel Oy ett eget infomöte på distans den 16.1.2025 klockan 18.
Artikeln har rättats 24.12.2024 kl 10.20 med uppgifter om att miljökonsekvensbedömning finns på svenska i sin helhet på samma platser där den finskspråkiga verisionen finns att läsa.
Artikeln har rättats 24.12.2024 kl 10.30 med uppgifter om att NTM-centralen väntas komma med sin motiverade slutsats i mars 2025.