Statsrådet presenterade på torsdagen den senaste försvarsredogörelsen vid ett presstillfälle i Statsrådsborgen. Det var försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) som redogjorde för den.
Häkkänen konstaterar att säkerhetsläget är allvarligt och svårt att förutse, men Ryssland utgör ett långvarigt säkerhetshot inte bara för Finland utan för hela Europa.
– En snabb utveckling till det bättre är inte att förvänta, även om de aktiva striderna i Ukraina upphör. Ryssland är fortfarande vårt största säkerhetshot, säger Häkkänen.
Enligt redogörelsen har ”Ryssland övergått till en allt öppnare, svårförutsägbar och långvarig konfrontation med väst”.
– En farlig utveckling är att Ryssland intensifierat samarbetet med Nordkorea, Iran och Kina, säger Häkkänen.
Det här är den första försvarsredogörelsen som gjorts sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina år 2022 och sedan Finland gick med i Nato. Den senaste försvarsredogörelsen gjordes år 2021.
I redogörelsen granskas världsläget och bedöms hur det finländska försvaret ska upprätthållas och utvecklas. Dessutom fastställs riktlinjer för Finlands försvarspolitiska roll inom Nato, EU och internationellt försvarssamarbete.
Tidsaspekten i redogörelsen sträcker sig från den här valperioden in på 2030-talet.
Grunderna för finländskt försvar
Försvarsminister Häkkänen berättar att mer resurser behövs för att förnya försvaret och att antalet anställda inom armén kommer öka.
– Vi förstärker Finlands försvar mer än tidigare. Finlands försvar bygger på fyra grundpelare: den nationella försvarsförmågan, Natos avskräckning och försvar, försvarssamarbetet och totalförsvaret, säger Häkkänen.
Enligt redogörelsen har Finlands medlemskap i Nato stärkt avskräckningen. Finland stöds av hela alliansens militära styrka, i sista hand av kärnvapenavskräckningen.
De nordiska länderna, Östersjöområdet och Arktisområdet bildar en helhet som är kopplat till det finländska försvaret.
I redogörelsen slås det fast att Finland måste ha förmågan att snabbt utveckla storskalig, långvarig och högintensiv krigföring.
– Värnplikten, en stor reserv och ett högt nationellt försvar fortsätter att vara grunden för Finlands försvar, säger Häkkänen.
Den allmänna värnplikten fortsätter att gälla enbart män och vara frivillig för kvinnor.
– Vi har i redogörelsen inte gjort en linjedragning om att värnplikten skulle bli obligatorisk för kvinnor, säger Häkkänen.
Målet är att öka antalet kvinnor som frivilligt söker sig till värnplikten genom att man utvecklar ett utryckningssystem. Ett annat mål är att få färre unga män att avbryta värnplikten.
– Vi ser utmaningar med att allt fler män tyvärr inte kan fullfölja sin värnplikt och därför vidtas nu åtgärder i bred skala för att minska avbrotten, säger Häkkänen.
Försvarsbudgeten växer märkbart
Försvarsministeriet förbereder sig samtidigt för ökade kostnader.
Tidigare på torsdagen publicerade Försvarsministeriet sin budget för år 2025 som uppgår till 6,5 miljarder euro. Det innebär en ökning på 536 miljoner euro från i år, och kommer motsvara 2,4 procent av Finlands bnp enligt nuvarande prognoser.
Enligt försvarsminister Häkkänen fortsätter Finlands försvarsutgifter ligga på Natos minimikrav, vilket är över 2 procent av bnp.
– I den här redogörelsen binder Finland sig till att hålla resurserna på minst den avtalade mininivån inom Nato. De aktuella anslagsnivåerna beslutas sedan i budgetförhandlingarna beroende på vad som behövs på årsnivå, när till exempel landets försvar förnyas, säger Häkkänen.
Om det inom Nato uppstår en diskussion om att höja miniminivån för försvarsutgifterna kommer det vara en skild fråga som regeringen får diskutera enligt Häkkänen.
1,9 miljarder euro är öronmärkt till att täcka ett årsbelopp för de nya F-35-jaktplanen. De första F-35:orna väntas nå Finland i slutet av 2025.
Finlands Natomedlemskap medför kostnader på 158 miljoner euro.