Att hela tiden scrolla och byta mellan olika appar och plattformar kan göra det svårare för oss att fokusera, och sänker tröskeln för att ta impulsiva beslut. Det här har ett gäng studerande vid Åbo Akademi fått vara med och undersöka.
I en kurs i internationell marknadsföring har de under en veckas tid följt med sina medievanor och skrivit ner dem i en dagbok.
Tony Bergman, som studerar ekonomi vid ÅA, är en av dem. Han beskriver dagboksskrivandet som ögonöppnande, och blev förvånad över hur mycket tid han lägger på telefonen, med en daglig skärmtid på över fyra timmar.
Bergman menar att konstant vara uppkopplad har försämrat hans koncentrationsförmåga.
– Till exempel när jag satt här utanför och väntade så tog det kanske fem sekunder innan jag tog fram telefonen, säger Bergman.
Medievanor påverkar koncentrationsförmågan
Johanna Lindström, lärare i internationell marknadsföring vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi, har i över tio års tid forskat om hur unga vuxnas sätt att använda medier påverkar dem. Hon har märkt att det kan bli svårare att koncentrera sig, speciellt när det gäller studier, men också i andra delar av livet.
– Det blir svårare att fokusera på en uppgift, det tar längre tid, och man blir lätt distraherad, säger Lindström.
”Jag tillåter inte mig själv att ha tråkigt”
Lindström noterar att många människor har svårt att bara ha tråkigt och ständigt letar efter nästa aktivitet. Det här beteendet kan leda till att vi agerar mer impulsivt.
Vi har vant oss vid att snabbt hoppa mellan olika sociala medier och appar, och vi gör det hela tiden. Det här sättet att använda medier kan överbelasta hjärnan, vilket gör det svårt att fokusera på en sak i taget.
Studerande Karin Boström känner igen sig i det här.
– Jag tillåter inte mig själv att ha tråkigt. Om jag tänker tillbaka till då jag var barn, var det en självklarhet att man hade tråkigt. Nu tar man upp telefonen och kollar igenom sociala medier så fort man blir uttråkad, säger Boström som studerar musikvetenskap vid ÅA.
Boström säger att hon egentligen inte tycker det är så roligt att scrolla på sociala medier, men att hon gör det för att det har blivit en vana, eller ett beroende.
– Nu skulle jag mycket hellre ägna min lediga tid åt att titta på film eller läsa böcker, i stället för att hålla på och kolla vad människor lägger upp på Instagram och liknande.
Telefonen lockar till distraktion
Lisa Hällsten, som studerar nationalekonomi vid Åbo Akademi, deltog också i dagboksskrivandet. Hon säger att det var svårt att komma ihåg själva dagboken, men hon tyckte ändå att övningen var värdefull.
– Man hölls medveten om vad man faktiskt gjorde under dagen.
Hon säger att eftersom telefonen hela tiden är med en kan det här lätt leda till prokrastinering, och säger att det är upp till en själv att sätta gränser.
– Telefonen är lättillgänglig och det är ju ingenting som stoppar en från att prokrastinera.
Hällsten säger att just den veckan de förde dagbok så både jobbade hon och hade mycket studier att ta itu med, så hon spenderade mindre tid på telefonen än vanligt.
– Det var kanske inte en helt representativ vecka för hur det brukar se ut.
Vi shoppar för kickar
Jakten på snabba kickar och belöningar som vi får när vi scrollar på sociala medier gör att vi ibland fattar beslut utan att tänka efter ordentligt. Det här kan till exempel synas i vårt köpbeteende, säger forskare Johanna Lindström.
– Tröskeln blir lägre att hela tiden köpa. Och i och med att det är så enkelt att handla på nätet idag, så ökar också möjligheterna att köpa mer, säger hon.
Tony Bergman säger att han till viss del kan känna igen sig i att också hans köpbeteende har påverkats av jakten på dopaminkickar.
– I januari impulsivköpte jag en beanbag-stol till mig själv, eftersom jag hade fått pengar i julklapp av min mormor. Jag såg den, och inom fem minuter hade jag köpt den. Det var ett ganska stort köp för en studerande, säger Bergman.
Boström däremot är inte ett fan av nätköp.
– Jag har inte tillräckligt gott tålamod för att köpa på nätet, säger hon och skrattar. Det tar för lång tid för produkten att komma fram så jag brukar köpa saker på plats.
Metoder för att hantera distraktioner
Ingen av de intervjuade känner ändå att deras medievanor har påverkat dem så mycket att deras studier skulle lida av det. De får fortfarande studierna gjorda, men det tar längre tid då de med jämna mellanrum prokrastinerar på telefonen.
De har också utvecklat olika strategier för att kunna koncentrera sig på studierna. Till exempel brukar Bergman lägga telefonen på ljudlös lite längre bort från honom så att han inte frestas att plocka upp den.
Boström har en annan metod.
– Jag brukar ställa in min telefon på svartvitt. Det gör det mycket tråkigare att scrolla när man inte ser några färger, säger hon.
Dagboksövningen har gjort dem mer medvetna om hur mycket tid de egentligen lägger på sociala medier, och det här motiverar dem att göra förändringar i vardagen. Eller åtminstone försöka.
– Det här gav mig insikten att jag borde prioritera bättre hur jag använder min tid, säger Boström.
Hur hanterar du din medieanvändning för att undvika distraktioner? Dela med dig av dina tips i kommentarerna!