Kaapo Kakkos framtid och Vancouver Canucks dåliga lagkemi var på tapeten i veckans avsnitt av NHL-podden.
I hur pass glad stämning kan morsgrisarna i de fem lagen dansa kring granen?
Du med och jag med
Börjar låta lite tjatigt men Florida är alltjämt laget att slå. Hösten har inte varit någon helgalen uppvisning, men ändå så övertygande att vägen mot slutspelet känns spikrak.
I skrivande stund är Panthers sjua i ligan och i Atlantic kommer mästarna knappast behöva ge sitt yttersta för att sluta etta eller tvåa.
Kännetecknande för Florida i höst är att så gott som varje gång man spelat en match som kunnat kallas prestigemöte har det blivit en övertygande seger.
I klarspråk: Panthers förlorar ibland efter halvhjärtade insatser och slarvigt spel, men när laget går ut för att visa vem som regerar blir det strykbastu för motståndaren.
Och precis som under mästarsäsongen finns det en imponerande bredd i laget: sex spelare har gjort minst 20 poäng efter de 32 första matcherna och fyra backar minst tio poäng.
Och vilket annat lag har lika många potentiella matchvinnare?
Julfrid i Panthers-lägret.
Strålande stjärna?
Dallas Stars var inför säsongstarten skribentens tippning till att ta hem rubbet. Hösten har ändå varit förvånansvärt svajig och för tillfället är Stars trea i Central med Colorado helt hack i häl. Upp till tätduon Jets och Wild skiljer däremot många poäng.
Dessutom ser det ut att bli en enormt tajt kamp om wild card-platserna i väst. Slirar Stars ut från divisionens topp tre kan det betyda tidig semester.
Med det sagt talar mycket fortfarande för Dallas. Truppen har bredd och spets och en toppmålvakt i Jake Oettinger. Det som behövs är att få ut mera produktion av toppspelarna – exempelvis Roope Hintz och Miro Heiskanen.
Eller så kan man ta in fler tunga namn. Just det ser faktiskt ut som ett realistiskt alternativ i och med att lagets bäst betalda spelare, Tyler Seguin, skadade höften, ska opereras och är antagligen tillbaka först när playoffsäsongen börjar.
Det här betyder att när han inom kort placeras på långtidsskadelistan räknas hans lön inte. Plötsligt har GM Jim Nill 9,8 miljoner nya dollar i lönetaksutrymmet, som sedan tidigare ligger 2,1 miljonerna under gränsen.
Med 11,9 miljoner kan Dallas förstärka laget ordentligt – och att det snart börjar hända har man redan antytt.
Är Nill ute efter en superstjärna? Eller som de flesta tippar, en riktigt bra back och en poängproducerande forward. Eller tre stycken fyramiljonerskillar? Allt är möjligt.
Hursomhelst, så får alltså laget ta Seguin in i laget på nytt i slutspelet – lönetaket gäller bara för grundserien.
Hårda paket i Texas.
Giv mig en fest som gläder mest
För sommarens förlorande finalist gäller inget annat än att vara sista laget som lämnar isen när säsongen dragit sitt sista andetag. Receptet är det samma som tidigare: McDavid och Draisaitl storproducerar och övriga laget försöker ge stöd.
Just nu är det verkligen uppenbart vad det handlar om: när det här skrivs nosar Leon Draisaitl och Connor McDavid redan på 50 poäng – Oilers tredje effektivaste forward har inte gjort 20 poäng. Trea i interna poängligan är offensiva stjärnbacken Evan Bouchard med 23 poäng.
Det finns alltså problem som bör fixas för att Oilers ska nå förra vårens nivå.
För det första behöver Ryan Nugent-Hopkins och Zach Hyman börja leverera på sin nivå och några av lagets övriga forwardar måste ta steget till att kunna bära en topp 6-roll. Nuvarande forwardtrupp ska ha tillräckligt med kvalitet för att inte behöva förstärkas.
För det andra: backtruppen håller inte måttet. Om Oilers går in i slutspelet med nuvarande backar och litar på att man inte egentligen behöver ett tredjepar, blir det en besvikelse till. Dessutom är Darnell Nurse fortfarande inte tillräckligt bra.
För det tredje är målvakterna Stuart Skinner och Calvin Pickard en medioker tandem. Och att Skinner är den förstamålvakt som man kan lita på skulle åtminstone inte jag slå vad om.
Jultalko där alla ska bidra står på programmet.
Mycket möda och stort besvär
Ett steg framåt, ett bakåt och ett i sidled – så har Colorados höst sett ut. I ett skede verkade det bombsäkert att coachen Jared Bednar får sparken, men nu ser det inte längre sannolikt ut.
Istället fick Bednar sin vilja igenom och målvaktsposten möblerades helt om. Få se om Mackenzie Blackwood håller måttet som första målvakt, men åtminstone tog keeperkaoset slut.
Colorado lever precis som divisionskollegan Dallas farligt gällande en plats i slutspelet, men svårt är det att se Avalanche bli utanför. Inget lag i väst – inte ens Oilers – har skapat fler målchanser i fem mot fem och pp-procenten på 23 lär bli högre.
Med målvaktsharmoni, Artturi Lehkonen och Valeri Nitjuskin tillbaka i laget och supertrion Makar, MacKinnon och Rantanen i galen form är det svårt att förstå hur ”Avs” inte skulle ta sig till playoff. Och väl där är det fråga om en kärntrupp med rutinen av att vinna Stanley Cup.
Till motsats från många andra hör jag dessutom till dem som tycker att Colorado har tillräckligt med bredd och djup. Den här truppen kan gå hela vägen.
Dra några djupa andetag och sluta hoppas på att jultomten kommer med ”Gabbe” i säcken.
Vår julskinka har rymt
Känns riktigt pinsamt att ha tippat Rangers som finallag från öst.
När säsongen körde igång såg ”blåtröjorna” ändå ut som en kandidat för att vinna nu. Ligans kanske bästa målvakt i Igor Sjestjorkin, en fantastisk speldrivande back i Adam Fox och tre riktigt starka producerande kedjor med superstjärnan Artemi Panarin som grädde på moset.
Det har ändå blivit en total skitshow.
Sista svängen i skrivande stund är att GM Chris Drury splittrade lagets bäst fungerande kedja och trejdade bort Kaapo Kakko från linan med Will Cuylle och Filip Chytil – och fick i princip ingenting i utbyte. Efter att Kakko förnedrats med en läktarkommendering.
Ser man på spelartruppen är de stora flopparna ändå Mika Zibanejad och Chris Kreider.
Men inte heller stjärnspelarnas formsvacka är problemets kärna – den är tvådelad och består av Drury och coachen Peter Laviolette.
General Managern har förpestat atmosfären med att hänga ut laget i offentligheten och tvinga bort kaptenen Jacob Trouba. Laviolette i sin tur har tappat omklädningsrummet.
Laget har helt enkelt inte benen för att spela coachens forecheckinghockey och vill inte längre försöka, men i Laviolettes verktygslåda finns inga alternativ.
Här behövs julens mirakel – just nu är Krampus på väg mot New York.
Tack för att du läste – god jul!
Anders är Yle Sportens NHL-skribent och -poddare som minns när Matti Hagman skrev på för Boston.
Källor: nhl.com, naturalstattrick.com