De senaste två åren har en hel del plast försvunnit ur finländarnas soppåsar. Det innebär ett problem för avfallsförbränningsanläggningarna i och med att plast brinner bra och enkelt ger värme och energi.
På avfallsförbränningsanläggningen Westenergy i Korsholm tar man det minskade plastavfallet med ro. Vd Olli Alhoniemi berättar att de dels tar emot industriavfall och dels importerat avfall som gör att Westenergy ännu inte behöver fundera på anpassningsåtgärder.
– Vi har haft bättre kvalitet på avfallet i år än tidigare. Jag tror att det beror på att vi och våra partners inte har tagit emot, ska vi säga, problemavfall. Tidigare år har vi kunnat få sådant och nu har vi försökt undvika det, säger Olli Alhoniemi.
Problemavfallet Alhoniemi syftar på är det som blir kvar efter att avfallsanläggningar har sorterat bort det som går att återvinna och ta tillvara. Det handlar ofta om sådant som är svårt att bränna, säger Alhoniemi.
För att säkerställa att förbränningsanläggningen fungerar som den ska, har Westenergy börjat ta emot avfall från andra länder i Europa.
Importerat avfall kan ses som klimathjälp
I juli meddelade Westenergy att de kommer att börja importera avfall från Italien, Storbritannien och Nordirland. I augusti tog Westenergy emot den första lasten sopor.
Olli Alhoniemi räknar upp en rad orsaker till att de måste importera avfall för att säkerställa att anläggningen fungerar som den ska, och producerar den värme och energi den ska. Här finns bland annat minskad användning av torv, kriget i Ukraina och ingen import av förmånligt trävirke för förbränning från Ryssland.
– Det finns inte längre tillräckligt med avfall för traditionella avfallsanläggningar.
Alhoniemi berättar att Westenergy hittills tagit emot ungefär 20 000 ton importerat avfall.
– Vi ska använda en del den här vintern, men troligtvis sparas en del till nästa höst. Jag tror att vi i framtiden behöver importera ungefär 10 000 till 20 000 ton årligen.
Hur miljövänligt är det att importera sopor?
– Ur europeisk synvinkel är det vettigt att vi tar avfallet till Norden för att utvinna energi ur det, för vi har behov av värme och energi på ett sätt som de i södra Europa inte har. Det är inte vettigt att bygga avfallsförbränningsanläggningar där på samma sätt som här i Norden.
Alhoniemi förklarar vidare att i södra Europa handlar det mer om att förstöra avfallet än att ta tillvara värmen och energin som kommer ur att bränna avfall.
Avfallet som importeras har sorterats på förhand. Det handlar om att sortera bort lite bioavfall, plast och kanske metall och glas.
– Om vi tar hit avfallet, bränner det, utvinner energi, återvinner askan och ännu kan dra nytta av koldioxiden är det enligt mig ett föredömligt agerande i det fallet.
Ponera att alla börjar sortera plast bättre, också industrin och därifrån ni importerar plast. Hur påverkar det då Westenergy?
– Vi tror att vi kan fortsätta utan att behöva göra någon större renovering eller förändring av anläggningen. Det handlar ändå inte om någon stor förändring i avfallet som skulle göra att vi måste bygga om anläggningen.
All plast går inte att återvinna, men det finns en lösning
Westenergy ägs av sju kommunala avfallsbolag. Verksamhetsområdet omfattar cirka 70 kommuner och omkring 670 000 personer. Ungefär två tredjedelar av det avfall som Westenergy tar emot är blandavfall från hushåll.
Finländarna har blivit bättre på att sortera sitt avfall och det utvecklas hela tiden säger Alhoniemi.
– Men förstås är det så att även om återvinning och sortering i hushållen utvecklas, kommer det förmodligen aldrig att bli perfekt.
Olli Alhoniemi säger att man måste fundera på om det ens är värt att försöka återvinna all form av plast eftersom återvinning inte heller är perfekt. Han syftar på att insamlingen av förpackningsplast fungerar ganska bra, men vad som görs av plasten är fortfarande i sin linda.
– En stor del av dem kan fortfarande hamna i förbränning, även om de ursprungligen samlades in för återvinning, eftersom tekniken inte nödvändigtvis har utvecklats tillräckligt.
Både på Westenergy och på andra företag, Alhoniemi nämner Fortum, har man börjat fundera på hur man kan göra cirkulära produkter av den koldioxid som de fångar upp i förbränningen.
– Faktum är att i avfallsförbränningsanläggningar fångas koldioxid in, och man gör olika produkter av den som återförs till samhället. De kan återvända till avfallsförbränning och nya produkter kan göras av dem.
Han nämner Fortums nyhet från i höstas om att de gjort de första satserna av ny plast från en cirkulär koldioxidkedja. Det här är framtiden, enligt Alhoniemi.
– Då kan vi överge så kallade fossila jungfruprodukter. Plast är i princip vidareförädlade produkter av olja, så vi kan gradvis fasa ut användningen av olja.