För närvarande toppar Torneå stålverk listan över landets största elförbrukare. Jämfört med det skulle elförbrukningen i den planerade aluminiumfabriken i Karleby vara ungefär dubbelt så stor.
Enligt Fortum, som är energipartner i projektet, skulle fabriken förbruka 7 terawattimmar el per år. Det motsvarar årsproduktionen hos Olkiluoto 1 eller Olkiluoto 2.
Hela Finlands totala elförbrukning var 79,8 TWh år 2023.
Fabrikprojektet väcker frågor om hur elen ska räcka till i framtiden. Ett projekt av den storleksklassen skulle inverka på hela Finlands energisystem.
Strategisk planering av elnätet är ett ansvarsområde för Mikko Heikkilä, chef för elmarknadsenheten vid stamnätsbolaget Fingrid.
Omställningen till ren energi gör det enligt Heikkilä möjligt att avsevärt öka produktionen till konkurrenskraftiga priser.
– Ny efterfrågan möjliggör investeringar i ny produktion, så fabriken skulle inte ha någon väsentlig inverkan på elpriset eller tillgängligheten, säger Heikkilä.
Det förutsätter ändå enligt Heikkilä att den nya konsumtionen är flexibel och anpassar sig till hur tillgänglig elen är.
– Hela fabriken behöver inte stängas ner när det inte blåser, men det vore ändå klokt att överväga olika flexibilitetselement.
Gedigen utredning har redan gjorts
Fortum har inte kastat sig in i projektet utan att förbereda sig; tvärtom. Frågan har utretts grundligt i ett par års tid.
Och det finns mycket att utreda när det gäller energin. Vilken typ av el skulle användas i fabriken, varifrån skulle den komma, skulle Fortum eller en tredje part ansvara för den nya elproduktionen och hur mycket av den elproduktion som finns idag skulle kunna vara tillgänglig för fabriken?
Enligt Simon-Erik Ollus, divisionschef på Fortum, är den avgörande frågan för fabriken hur man kan kombinera väderberoende förnybar energiproduktion med stabil produktion, som kärnkraft, så att elpriset blir konkurrenskraftigt.
– Det här är en spännande utmaning. Hur bygger vi framtidens energisystem där mängden variabel produktion ökar och konsumtionen måste vara mer flexibel? Tillika kan anläggningar av den här typen inte helt drivas enbart med variabel förnybar energi, då räcker driftstimmarna knappast till för att göra verksamheten lönsam, säger Ollus.
Västkusten en idealisk plats för stor elförbrukare
Enligt Fingrids prognos kan elförbrukningen i Finland till och med fördubblas till år 2035, vilket utmanar energisystemet.
Enligt Mikko Heikkilä kräver det att man fortsätter bygga ut den landbaserade vindkraften.
– Dessutom måste elnätet förstärkas så att systemet fungerar som en helhet.
För närvarande är vindkraften koncentrerad till de österbottniska landskapen, vilket gör Karleby till en idealisk plats för en stor elförbrukare.
– Det finns mycket produktion av förnybar energi där. När ny konsumtion placeras nära produktionen minskar behovet av att förstärka nätet jämfört med om den nya konsumtionen skulle placeras i södra Finland, säger Heikkilä.
Simon-Erik Ollus tror för sin del att 2020-talet är rätt tid för planering av stora elförbruknings- och produktionsprojekt och att fler projekt kommer att förverkligas under nästa decennium.
Enligt Ollus behöver Finland i framtiden mycket mer väderberoende produktion, men också kärnkraft och flexibilitet, såsom pumpkraftverk.
– Konkurrenskraftig el uppstår inte från en enda produktionsform. Helheten avgör vilka egenskaper elsystemet har och hur de kan kombineras på ett klokt sätt.
Stora prissvängningar är ett bestående fenomen
Simon-Erik Ollus ser gärna en bred diskussion om elmarknadens funktion.
Smarta elkonsumenter kommer i framtiden att kunna genomföra bra affärer. Däremot kommer de konsumenter och aktörer som inte kan planera tillräckligt långt framåt att vara i en svagare position, tror han.
– Hur säkerställer vi att priset är rimligt för konsumenten och att prissvängningarna inte är extrema? Den här diskussionen jag har försökt föra i offentligheten.
Aluminiumfabriken i Karleby är inte det enda storprojektet under planering.
Datacenter, vätgasindustrin och andra industriprojekt kommer i framtiden att behöva ny energi, och redan nu har till exempel lokala energibolag investerat avsevärt i elpannor och värmelager för fjärrvärme.
– Det visar att dessa investerare ser den framtida prisutvecklingen för el i Finland som lovande. På lång sikt är prismiljön i Finland lovande, säger Mikko Heikkilä.
Den här texten är en översättning av artikeln Jättimäisestä alumiinitehtaasta tulisi maan suurin sähkösyöppö, ja siksi on hyvä, että sitä suunnitellaan Kokkolaan skriven av Ari Vihanta, Yle Keski-Pohjanmaa. Översättningen är gjord av AI, men bearbetad av Moa Mattfolk, Yle Österbotten.