Hur politiker ska ersättas för inkomstbortfall till följd av politiska uppdrag har diskuterats flitigt i Pargas under den gångna hösten. Det efter att Vänsterförbundets Lotta Laaksonen ansåg att staden inte betalat ut ersättningar som hon anser sig ha rätt till.
Staden svarade med att inleda en utredning av Laaksonen eftersom det blivit oklart på vilka grunder ersättningar för exempelvis inkomstbortfall har betalats eller inte betalats ut.
I stadens förvaltningsstadga står det skrivet att de personer som är politiskt invalda och sitter i fullmäktige får mötesarvoden och kilometerersättningar men kan också ansöka om ersättning för inkomstbortfall.
I stadens förvaltningsstadga betonas det att staden betalar ersättning för inkomstbortfall och för kostnader för vikarie, barnvård eller något motsvarande som förtroendeuppdraget föranleder.
Ersättning betalas för varje påbörjad timme, men högst för åtta timmar per dygn. Ersättning för inkomstbortfall betalas endast för verklig förlust av förvärvsinkomst till följd av ett förtroendeuppdrag.
Ersättning för inkomstbortfall betalas inte för förlorad arbetstid eller för eventuellt uteblivna inkomster. Som ersättning betalas det faktiska inkomstbortfallet eller de faktiska kostnaderna, men högst 32 euro per timme.
Ett förfarande som i nuläget behandlar företagare och löntagare ojämlikt.
– Jag har aldrig ansökt om ersättning för inkomstbortfall och ser det som ganska svårt att ens göra det, säger företagaren och politikern Kaj-Johan Karlsson, SFP. Som företagare får man hitta andra tidpunkter att göra sina företagaruppgifter.
Enligt Karlsson kan man som förtroendevald inte ta betalt för sin uppgift.
Gör inte det här systemet orättvist? Alltså då löntagare och företagare behandlas olika eller löntagare har lättare att ansöka om ersättning för politiska uppdrag?
– Det kanske det är men jag ser mitt politiska intresse som en hobby och vill vara med och påverka men kanske förlorar en del ekonomiskt på det, säger Karlsson. Men det gäller förstås att prioritera och inte kan jag vara med på alla politiska seminarier och möten som arrangeras.
Politiska uppdrag tar och ger
Partikamraten Rolf Schwartz är företagare i Iniö och deltar så ofta han kan i möten på plats i fullmäktigesalen. Men trots det så har Schwartz aldrig ansökt om ersättning för inkomstbortfall, eller har inte ens tänkt tanken på att ansöka om ersättning.
– Jag har tänkt att systemet är ganska jobbigt och valt att lägga min tid på andra saker, säger Schwartz. Då jag deltagit i möten har jag anställt en ersättare som kör i mitt ställe och då blir det förstås ett inkomstbortfall för mitt företag men inte för mig.
Schwartz betonar att han inte är politiker för pengarnas skull utan för människornas och det ger honom en chans att påverka och göra samhället bättre.
Sannfinländaren Mika Peltokorpi säger till Yle Åboland att han aldrig har ansökt om ersättningar eftersom systemet är ganska invecklat och han har valt att inte lägga tid på det trots att han arbetar som företagare.
– Mitt politiska uppdrag är ett kall och vi får nog mötesarvoden och annat som täcker en del av de utgifter som uppstår, säger Peltokorpi. Ingen i vårt parti oavsett om de är löntagare eller företagare har mig veterligen ansökt om ersättning för inkomstbortfall.
På sin plats att Pargas stad ser över sitt ersättningssystem
Eftersom det uppstått problem och oklarheter med hur företagare ska ansöka om ersättning för inkomstbortfall skulle det vara all anledning att förenkla systemet, anser Peltokorpi.
– Jag vet att vissa kommuner baserar ersättningarna som företagare kan ansöka om på hur mycket de betalat i FöPL-ersättningar, säger Peltokorpi. Då kan företagare enkelt och på samma sätt som löntagare bevisligen visa hur mycket inkomster de beräknas förlora på grund av det politiska uppdraget.
Också en fast summa kunde vara ett sätt att komma åt det ojämlika systemet, föreslår Peltokorpi.
– Kommuner på olika håll i landet har fastställt att oavsett om du jobbar som företagare eller löntagare så är ersättningen för inkomstbortfall exempelvis 12 euro i timmen, säger Peltokorpi. Kanske det också kunde fungera i Pargas och göra situationen mer rättvis oavsett vad och hur du jobbar.
Är det skäligt att politiker behandlas olika beroende på om de är företagare eller löntagare? Kommentera gärna i kommentarsfältet.