Fullmäktige i Vasa grundades år 1875. Eller ja, just då hette staden Nikolaistad. Den 12 januari det året valdes 30 män till stadens fullmäktige. Ordförande blev köpmannen Joachim Kurtén.
– Så småningom har kvinnornas antal i fullmäktige ökat. Och från att i början ha bestått av handelsmän, jurister och läkare så är olika yrken nu mycket mer representerade, säger stadens förvaltningsdirektör Marjo Mäki-Krekola.
Faktum är att fullmäktige i Vasa var ett av de första i landet, eller mer specifikt i det autonoma Storfurstendömet Finland.
Enligt kejserlig förordning skulle alla städer med över ett par tusen invånare ha ett fullmäktige och i slutet av år 1875 hade 23 städer beslutat grunda ett fullmäktige.
Genom förordningen upphörde borgerskapets privilegierade ställning i städernas förvaltning. Alla som bodde i en kommun blev nu kommunmedlemmar och alla kommunmedlemmar som betalade skatt fick rösträtt.
På sitt första möte behandlade fullmäktige i Nikolaistad bland annat lån för att bygga allmänna vägar och tillsättandet av en kommitté för beredning av ett ställningstagande till en kejserlig förordning om stadens nya byggnadsordning.
Jubileumsbeslut vart 25:e år
Sedan år 1925 har stadsfullmäktige fattat ett så kallat jubileumsbeslut med 25 års mellanrum. Vad det här årets beslut är berättar man ännu inte utåt.
– Men fullmäktigegrupperna har funderat tillsammans och förberett under hösten, säger Mäki-Krekola.
Den 13 januari tas det upp i stadsstyrelsen och till fullmäktige kommer det den 27 januari.
År 1925 grundade fullmäktige en jubileumsfond och satte in 300 000 mark. 1950 förde man över en miljon mark till samma fond. 1975 beslöt fullmäktige införskaffa en fontän till Brändö torg.
År 2000 gav fullmäktige stadsstyrelsen i uppgift att reda ut alternativ för lösningar till moderna musik- och kongresslokaler i staden. Där kan man väl konstatera att arbetet fortfarande pågår.
I dag består Vasa stadsfullmäktige av 55 medlemmar, som representerar åtta olika partier. Jubileumsåret sammanfaller den här gången med såväl kommunalval som välfärdsområdesval.
– Förhoppningsvis ger jubilemusåret också synlighet för valen. Det är viktigt att vi har ett högt valdeltagande och att demokratin förverkligas även på det sättet, säger Mäki-Krekola.
Texten grundar sig på Vaasan kaupunginvaltuusto täyttää 150 vuotta – salaisuutena valmisteltu juhlapäätös tehdään tammikuun juhlakokouksessa. Översättning och bearbetning av Joni Kyheröinen.