Just nu är finländarna mest oroade över växande inkomstklyftor och ojämlikhet i samhället, visar Ilta-sanomats färska enkät. Oron är större än för säkerhetshotet från Ryssland.
Oron förvånar finansminister Riikka Purra (sannf). I ett färskt blogginlägg konstaterar hon att inkomstskillnader ”verkligen inte är ett problem i Finland”.
Purra menar att större löneklyftor snarare är ett tecken på ekonomisk tillväxt, någonting som medborgarna inte förstår för att media enligt Purra bara basunerar ut oppositionens budskap om att nedskärningarna gör skada.
”Om ekonomin skulle växa och Finland skulle vara så dynamiskt som det borde, skulle det också synas i inkomstskillnaderna”, skriver Purra.
Forskningen visar inget samband
Finansminister Riikka Purra skriver också att låga löneskillnader vittnar om flitfällor på den finska arbetsmarknaden.
Men leder större löneskillnader till ekonomisk tillväxt?
– Forskningen säger att det knappt finns någon inverkan mellan inkomstskillnader och tillväxt. Det är möjligen rent av så att ökade inkomstskillnader leder till lägre tillväxt, säger Markus Jäntti, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Enligt Jäntti kan det i teorin vara tänkbart att ekonomisk tillväxt skapar större inkomstklyftor i ett fall där höginkomsttagarna får högre lön och låginkomsttagarnas inkomster stampar på ställe.
– Men här är det frågan om att regeringen medvetet fattat politiska beslut som ökar inkomstskillnaderna, säger Jäntti.
Regeringens politik utgår från att nedskärningar i sociala bidrag ska sporra till att ta emot arbete. Det här kan enligt Jäntti eventuellt höja de lägsta lönerna en aning och på det sättet minska på fattigdomen.
Men efter att ha följt Sveriges försök att skapa sysselsättning genom nedskärningar, bedömer Jäntti att effekterna i verkligheten blir betydligt lägre än vad regeringen förutspår.
”Regeringen har medvetet ökat inkomstskillnaderna”
I internationell jämförelse är inkomstklyftorna mycket små i Finland. Men regeringens nedskärningar kommer de facto att öka den så kallade gini-koefficienten, alltså måttet på ekonomisk ojämlikhet.
Markus Jäntti anser att Riikka Purras uttalande är politiskt snarare än nationalekonomiskt motiverat.
– Det finns få skäl att tro att det att regeringen medvetet har ökat inkomstskillnaderna och framförallt ökat fattigdomen i Finland genom sina beslut skulle ha kraftiga gynnsamma effekter på hur den finländska ekonomin klarar sig, säger Jäntti.
Riikka Purra försvarar regeringens politik med att över hälften av finländarna fick mer pengar i handen förra året. Samtidigt kommer ändå antalet fattiga i Finland att öka, och antalet låginkomsttagare beräknades stiga till över 800 000 personer under förra året.
Enligt Jäntti bör människors oro tas på allvar. Han tycker att Purras kommentar inte ska ses som finansministerns utsaga, utan som en partiledares försök att vända blicken från de politiska val som regeringen gjort.
– Om det är så att människor i enkäter svarar att de är bekymrade över växande inkomstskillnader så jag har svårt att se att det skulle vara ministerns roll att försöka förklara för folk att de helt enkelt har fel.
Artikeln korrigerad klockan 10:27 den 10 januari. Antalet låginkomsttagare beräknades ”stiga till” 800 000 personer, inte ”stiga med”, som det tidigare felaktigt stod.