Under de senaste tio åren har våldet i Sverige eskalerat och pressen har rapporterat om skjutningar, gängkriminalitet och oskyldiga offer. Tonen har varit fördömande och krav på skärpta straff och utökade polisiära resurser har höjts såväl bland politiker som oroliga medborgare.
Malmö och dess invandrartäta förorter har utpekats som särskilt problematiska områden och det är dem Sydsvenska Dagbladets kriminalreporter Joakim Palmkvist fokuserar på i sin nyutkomna bok Steget före.
Något håller på att hända i Malmö i början av 2010-talet. Den organiserade kriminaliteten utmanas av den ”oorganiserade” kriminaliteten, skriver Joakim Palmkvist och avser unga gängmedlemmar som inte längre hyser samma respekt för ledare och hierarkier.
De unga utmanarna verkar istället tro på den starkes rätt och det innebär att många aspirerande gangsters inte drar sig för att eliminera äldre motståndare och fiender kallblodigt och med vapenmakt.
Man skjuter utan att fråga, och om offret lyckas hålla sig gömd, skjuter man kanske hans bror eller kompis för att markera att man menar allvar och man är beredd att gå hur långt som helst för att nå sina mål.
Vänner och fiender
Våld genererar våld och den här våldsspiralen blir mycket tydlig i Joakim Palmkvists bok, där mycket kretsar kring de rivaliserande Malmö-gängens strider. En dödsskjutning ska givetvis återgäldas och maktbegär och hämndgirighet går hand i hand när unga män mäter sig mot varandra, ofta med dödlig utgång.
Kriminalreportern Joakim Palmkvist skriver sakkunnigt och nyktert om situationen i Malmö, men ett viktigt sidospår i boken utgörs också av ett kontraktsmord på Costa del Sol. Mordet på en lokal knarkhandlare utförs nämligen av ett gäng svenskar med stark koppling till just Malmö.
Mer än någonsin har kriminaliteten blivit en internationell verksamhet, menar Palmkvist och skriver också om hur brott allt oftare läggs ut på entreprenad och hur till exempel narkotikahandeln idag är uppdelad i moment, där varje delområde (tillverkning, smuggling, distribution) utförs av varandra frikopplade experter.
Bokens största behållning är ändå dess förmåga att lägga ord på den utveckling vi nästan dagligen kan läsa om i svenska tidningar. Nyhetsstoff som vi fått vänja oss vid handlar om strider mellan rivaliserande gäng, om lejda mord och oskyldiga människor som fått sätta livet till.
Sällan ges vi en inblick i de enskilda förövarnas liv, men Joakim Palmkvists bok ger oss värdefulla insikter om att det bakom ett enskilt våldsdåd ofta döljer sig ett skuggsamhälle där adrenalinstinna unga män tävlar om revir och andelar.
En misslyckad integration, polisens resursbrist, en idealisering av våldskulturen, ett kyligare samhällsklimat och en utbredd cynism är också faktorer som bidragit till den allt mer laddade situationen.
Brottspåföljder och långa straff verkar inte heller avskräcka dessa män från att eliminera ännu en fiende eller som det smått cyniskt konstateras i boken: ”Varför ska man betala någon när man kan döda honom?”