Yle Åbolands granskning visade att Åbo stad inte uppdaterat sin beredskapsplan sedan 2016, trots att lagen förutsätter att alla kommuner har en tidsenlig beredskapsplan för krissituationer och trots att omvärlden förändrats mycket under de åtta åren.
I Åboland är situationen mycket bättre. Kimitoöns kommun uppdaterar årligen sin beredskapsplan, och efter riskbedömning koncentrerar man sig på de områden som är mest sannolika att utsättas för störningar och som mest skulle drabba kommunens verksamhet.
– Hösten 2024 arbetade vi speciellt med de delar som handlar om störningar i eldistributionen, och i vår kommer vi att uppdatera delarna om cybersäkerhet, säger Kimitoöns kommundirektör Erika Strandberg.
Pargas stad uppdaterade 2023 sin beredskapsplan, men planen får inte vara bara ett skrivbordsdokument. Den ska vara i aktiv användning, så att personalen känner till sina roller och uppgifter i en krissituation, så att man snabbt och effektivt kan få verksamheten att fungera vid en störning.
– Man kan vara förberedd till en viss nivå, men man kan aldrig vara helt förberedd. Därför räcker det inte att man uppdaterar en beredskapsplan, utan det kräver fortsatt övning, säger Pargas stads tekniska chef Matias Jensén.
Hösten 2023 hölls en beredskapsövning kring Rävsundsbron. Hur gör man ifall bron är i så dåligt skick att alla fordon måste ta en annan väg?
Senast övade personalen i Pargas och i Kimitoön i höstas under beredskapsövningen Lounais24, då huvudtemat var ett strömavbrott.
– Samtidigt gavs det tid att fundera över om planerna är klara och tydliga. Vet vi hur vi fungerar i en krissituation?, säger Jensén.
All information kan inte vara öppen
Flera kommuner har varit slarviga med att offentligt öppna upp sina beredskapsplaner. Det rapporterade tidningen Maaseudun Tulevaisuus om i november 2023. Beredskapsplanerna kan innehålla känsliga uppgifter till exempel om placeringen av skyddsrum eller alternativa lösningar för energi- och vattenförsörjning i krissituationer.
Och det gäller inte bara beredskapsplaner. I mitten av november 2024 skadades två undervattenskablar för datatrafik på bottnen av Östersjön, troligen genom sabotage. De små kablarna på några centimeter i diameter är svåra att hitta på havsbottnen, men samtidigt är de väl utmärkta på sjökort för att undvika att någon av misstag skadar dem under förankring.
– Det här borde våra myndigheter nu fundera på. Hur tydligt ska man gå ut med information om exakt var gasrören, elkablarna och datakablarna går? De borde inte vara så enkla att hitta eftersom det medför risker, sade Jussi Mälkiä, vd för Meriaura Group, då i en intervju för Svenska Yle.
Hittills har också kommunernas information gått ut på att vara öppen och tillgänglig, men Pargas stad såg sig tvungen att under 2024 ändra sina rutiner.
– Vi har fått tänka om med våra rörkartor och ledningskartor, som tidigare varit öppna och tillgängliga. Om någon nu påbörjar ett byggarbete eller grävarbete på allmänna områden så får de kartor bara över ett litet detaljerat område, säger stadens tekniska chef Matias Jensén.
– Då vi arbetar med öppenhet och offentlighet är det inte alltid så lätt att avväga vilka data som kan vara säkerhetsrisker och vilka som inte är det, säger Kimitoöns kommundirektör Erika Strandberg.
”Förbered dig på små störningar”
De stora hoten som vi upplevt de senaste åren, med Rysslands anfallskrig mot Ukraina, coronapandemin, skolskjutningar, hybridpåverkan, skador på undervattenskablar och omfattande elavbrott, har fått kommunerna att aktivt tänka på beredskapen.
I små kommuner kan det vara besvärligt att ha beredskap för alla möjliga hot och störningar. Det har man i S:t Karins, Pemar, Lundo och Sagu löst genom att ha en gemensam anställd beredskapsplanerare för de fyra kommunerna. Det är ett unikt koncept i Finland.
Enligt kommunernas beredskapsplanerare Samu Ekroos är det fiffigt att förbereda sig, men inte genom att gräva ner sig eller bygga bunkrar, utan genom att kommunerna förbereder sig för små störningar.
– Det viktigaste är att vi vet hur vi ska göra om det blir störningssituationer under normalförhållanden, hur vi exempelvis sköter vattendistributionen och elförsörjningen. Det är lika viktigt som att förbereda sig för stora hot, säger Ekroos.
Ett problem är att kommunernas beredskapsplaner inte är koordinerade. Man måste ta i beaktande att krissituationer och störningar exempelvis i skärgården påverkar människor på ett stort område. Detsamma gäller störningar inom logistik, huvudvägarna och järnvägarna.
– Om vi förbereder oss för vardagsstörningar och sköter om varandra, klarar vi vilka hot som helst, säger Ekroos.