Under 2024 byggdes det mest vindkraft i Norra Österbotten, totalt 87 nya kraftverk. Totalt i hela landet byggdes 235 nya kraftverk på sammanlagt 1414 megawatt.
Kapaciteten växte med 20 procent, vilket betyder att fjolåret var det näst mest aktiva året genom tiderna vad gäller vindkraftsbyggande i Finland.
Ser man på kommunnivå byggdes det mest i Kurikka i Södra Österbotten, hela 57 kraftverk.
Den största kapaciteten finns i Norra Österbotten, där logiskt nog även de flesta kraftverken finns. På andra plats kommer Österbotten och på tredje Södra Österbotten.
Skillnaden landskapen emellan är enorm. I Österbotten finns 279 kraftverk, medan det i Nyland finns fyra och i Norra Savolax tre kraftverk.
Närpes etta
Ser man på kommunnivå är kapaciteten störst i Närpes, cirka 580 megawatt. Det förvånar knappast någon som kört på Riksväg 8 förbi Närpes och sett raderna med kraftverk som verkar nästan ändlösa.
Sedan kommer Pyhäjoki och Kalajoki i Norra Österbotten, följt av Kristinestad. I Kristinestad är kapaciteten kring 530 megawatt.
Statistiken visar också, föga överraskande, att kraftverken genom åren ökat allt mer i höjd. Nu är man uppe och snusar på ett medeltal på 160 meter.
Enligt föreningen Finlands förnybara (på finska Suomen uusiutuvat), som tidigare gick under namnet Finska vindkraftföreningen, kommer byggandet att fortsätta vara aktivt under år 2025. Ifall det inte sker märkbara förändringar i verksamhetsmiljön.
Mindre pengar till vindkraftskommunerna?
På tal om ändringar i verksamhetsmiljön så finns ett förslag om att reformera statsandelssystemet. Det här förslaget skulle också påverka fastighetsskatten och resultera i mindre inkomster för vindkraftskommunerna. Men hur förslaget ser ut efter att politikerna nagelfarit det vet ingen ännu i det här skedet.
Som det är nu anser vissa att vindkraftskommunerna har en klar fördel gentemot övriga kommuner.
På Finlands förnybara vill man hålla fast vid den nuvarande modellen.
– Att ta fram detaljplaner för vindkraft är ofta arbetsdrygt för en mindre kommun. Fastighetsskatten har varit ett centralt incitament för kommunerna att planera för förnybar energi på sitt område, säger intressebevakningsdirektör Matias Ollila.
Reformen av statsandelssystemet ska enligt plan träda i kraft år 2027.
Majoriteten i utländsk ägo
54 procent av Finlands vindkraftskapacitet ägs av utländska aktörer. Här går man enligt Statistikcentralens kriterier, där bolaget ses som utländskt om över 50 procent av bolaget ägs av en utländsk aktör.
På Finlands förnybara ser man inte det utländska ägandet som oroande.
– Energiproduktionen sker enligt finska spelregler. Och det här är en bransch som kräver mycket kapital, som det tyvärr finns mindre av i Finland. Den utländska finansieringen har också varit en del av stärkandet av Finlands självförsörjning inom el, säger Matias Ollila.
Den som vill botanisera i siffrorna hittar dem här.