– Vi har gjort betydligt fler affärer. Vi har haft tillväxt under tidigare år, men nu har försäljningen fördubblats. Vi såg en ökning redan ifjol för stugor som levereras först i år, säger Jukka Varmo på Tervas, som tillverkar och levererar färdiga gårdsstugor och bastur.
Den 1 januari trädde den nya bygglagen i kraft. Lagens syfte är att minska regleringen inom byggandet. Den kanske största ändringen är att man nu kan bygga en byggnad på under trettio kvadratmeter på sin tomt utan bygglov.
Det måste ändå finnas tillräckligt med byggrätt på tomten, och byggnaden måste vara i linje med planbestämmelserna. Byggnaden får heller inte vara till för att bo i.
Man ska alltid göra allt så svårt i det här landet
Hannu Ågren, företagare
Smartia tillverkar hallar och garage men också gårdsstugor och bastur. På sin nätsida har företaget en egen sektion för stugor under trettio kvadratmeter. Smartia uppger ändå att bolaget inte har ändrat sitt sortiment för att beakta den nya lagen.
– Vi har bara sorterat existerande modeller i en ny kategori, säger Johannes Kurtti på Smartia.
Smartias försäljning har ökat med kring fyrtio procent, uppger Kurtti.
– Vi säljer rätt lite i huvudstadsregionen, största delen går till kranskommunerna.
Tervas uppger däremot att de säljer en stor del av sina stugor just till huvudstadsregionen.
– Cirka hälften av våra stugor går till gårdar där det redan finns andra byggnader. Resten blir sommarstugor. Givetvis är till exempel Helsingfors väldigt tätbebyggt, så vi säljer mer till områdena utanför stadskärnan, säger Varmo.
”Får man ha induktionsplatta?”
– Vi har haft mycket förfrågningar, men inte har de lett till flera affärer, säger Hannu Ågren på Pihamökki.fi, som säljer bastur och gårdsstugor.
Han är frustrerad på distinktionerna i den finska lagen.
– Man får inte ha en spis i byggnaderna eftersom man inte får bo där. Men vad betyder det? Får man ha en induktionsplatta? Jag förstår mig inte på det här. Man ska alltid göra allt så svårt i det här landet, säger Ågren.
Ågren jämför med Sverige, och säger att där inte varit några problem även om man fått bygga fritt så länge byggnaden är under 30 kvadratmeter.
Där har man sedan 2020 utan bygglov fått bygga upp till 30 kvadratmeter som kan användas som permanent bostad. I Finland behöver man ännu bygglov för dylika byggnader, ifall de används för att bo i.
– Samtidigt kan man bygga en sju kvadratmeters etta i Helsingfors, säger Ågren.
Pihamökki.fi säljer väldigt få stugor i huvudstadsregionen. De stugor som beställs går ut till skärgården, uppger Ågren.
Förbjudet att bo i en gammal container
Finncontainers säljer gamla fraktcontainrar, som antingen kan användas direkt som förråd, eller sedan kan byggas om till kylförråd, bar, hus eller bastu. Företaget har ändå inte sett någon uppsving i handeln.
– Vi har nog fått en del förfrågningar, säger Sarianne Reinikkala.
I huvudstadsregionen har containrarna oftast sålts som förråd, men en har också blivit en bastu i Sörnäs.
Enligt Reinikkala har företaget haft problem med de kommunala myndigheterna. Så gott som alla kommuner i Finland har nämligen gjort det omöjligt att använda en ombyggd container som bostadshus.
En sådan byggnad måste givetvis ändå ha ett bygglov under den nya lagen eftersom det handlar om en bostad – men enligt Reinikkala får de bara tillfälliga lov.
Helsingfors har fått en bygglovsansökan i år
Kommunernas byggnadskontor kommer även i fortsättningen att ha stor bestämmanderätt. Kommunernas byggordningar påverkar hur byggandet ser ut på lokal nivå, och de projekt som kräver bygglov bestämmer kommunen om.
Kommunen ser också i efterhand över byggnader som byggts utan lov, och kan då kräva ändringar och korrigeringar.
Svenska Yle kartlade läget i kommunerna i huvudstadsregionen efter att den nya lagen nu har trätt i kraft.
Samtliga kommuner uppger att det ännu är för tidigt att säga hur lagändringen påverkar antalet ansökningar om bygglov.
I Vanda och Esbo ökade antalet ansökningar i slutet av fjolåret. Orsaken var sannolikt att lagen inte var färdig då, och de sökande ville vara säkra på hur processen går till och ansökte om lov innan den ändrades, uppger byggnadstillsynen i Vanda.
Helsingfors har endast fått in en ansökan i år. Staden uppskattar att mängden kommer att minska från tidigare år. Samtidigt tror staden att fler kommer att be om rådgivning kring bygglovsfrågor.
I Vanda uppskattar byggnadstillsynen att antalet ansökningar kommer att minska med fem till tio procent. I Kyrkslätt har antalet ansökningar minskat redan under de senaste två åren, efter en boom under coronaåren. Där beror ändå ändringarna allra mest på konjunkturläget.
Ökat behov för att följa upp byggen
I Helsingfors gjordes byggordningen om redan i fjol somras för att ta den nya lagen i beaktande. Då tog man bland annat bort restriktionerna kring vilken färg husfasader får ha.
Vanda och Grankulla förnyar sina byggordningar som bäst, och siktar på att ha dem klara på våren. Esbo förnyar också sin byggordning, med sikte på att bli klar under 2025.
Även Kyrkslätt förnyar sin byggordning, och räknar med att få den färdig under 2025. Kommunen har förnyat sin byggordning för några år sedan, och det har redan varit tillåtet att bygga konstruktioner upp på 25 kvadratmeter. Därmed tror kommunen inte att den nya lagen kommer att leda till några större förändringar i byggandet i Kyrkslätt.
Flera kommuner uppger att tolkningen av den nya lagen sannolikt kommer att orsaka praktiska problem i början. Flera kommuner uppger också att medan den gamla lagen lade fokus på förhandskontroll så kommer den nya lagen sannolikt att kräva ökat arbete med efterhandskontroll.
Planerar du att bygga en liten bastu, gårdstuga eller någon annan byggnad som inte behöver bygglov? Kontakta reporter Lukas Rusk (044 421 1703 / lukas.rusk@yle.fi) eller diskutera i kommentarsfältet nedan.