Afrikas stjärna har kallats Finlands nationalspel framför andra, men brädspelet har i flera olika repriser blivit föremål för debatt, nu senast i helgen efter att Åbo stad övervägde att dra bort det från daghem och skolor. Ändå köper många fortfarande spelet.
Efter den förra uppståndelsen 2021 ökade försäljningen av Afrikas stjärna markant, enligt företaget Martinex som tillverkar spelet.
Generationer av finländare har spelat spelet och många familjer har fortfarande ett exemplar på stugan eller i hemmet. Men hur borde man förhålla sig till spelet – spela i smyg, bojkotta eller fortsätta spela som förut?
– Spela vilket spel du vill, men om du vill göra antirasistiska handlingar i din vardag så är spelet problematiskt för dig. Det är svårt att agera antirasistiskt om man samtidigt försvarar sitt spelande, säger Pia Mikander, som är universitetslektor i historiens och samhällslärans didaktik vid pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet.
Hon har skrivit sin doktorsavhandling om hur kolonialismen syns i de finländska läroböckerna.
En del av vår historieskrivning
Vi som vuxit upp på 1900-talet har tagit del av många former av litteratur, underhållning, sånger och filmer som beskriver en vit överhöghet och andra kontinenter, i synnerhet Afrika och afrikaner, som lite sämre och lite dummare, säger Pia Mikander.
– Afrikas stjärna är ett typexempel på hur kolonialistiska uttryck har varit en del av vår vardag. Om vi undrar varför det finns rasism i samhället är det här ett exempel på en normalisering av relationen mellan Afrika och oss.
Spelar man ändå spelet kan det vara bra att ge barn och unga en historisk kontext kring spelet. Mikander tycker att hela diskussionen kring spelet kan öka medvetenheten om det förflutna.
Forskarens syn under spelrundan
För att illustrera hur och varför spelet är problematiskt tar vi en runda tillsammans. Redan omslagsbilden på lådan och spelplanen i sig illustrerar en gammal bild av Afrika och afrikaner, konstaterar Pia Mikander.
– De svarta som illustreras är halvnakna, dansande och väldigt stereotypa figurer. Ansiktsuttrycket känns som en stereotyp nidbild. Vem tänker man att de här är, tänker man att de är smarta människor som du och jag? Eller tänker man att de fyller någon funktion av att vara exotiska?
Vi börjar som bekant i startpunkterna i norra ändan av kontinenten, Kairo och Tanger.
Jag väljer Kairo som startpunkt, liksom spelets uppfinnare Kari Mannerla brukade göra. Uppdraget är att vara den som först hittar diamanten Afrikas stjärna.
Dagens diamantjakt är råvaror för mobilen
Namnet i sig lär vara en ganska direkt referens till Cullinandiamanten, världens största diamant som upptäcktes av Sir Thomas Cullinan i Sydafrika år 1905, vars delar fördes till exempel den brittiska kungliga kronan.
Ganska snabbt efter starten håvar jag in både rubiner, smaragder och topaser som byts ut mot en hög med låtsassedlar.
I det här spelet letar man efter diamanter. Idag letar vi efter värdefulla mineraler för vår teknik, vår teknologi och våra mobiltelefoner
Egentligen är diamantjakten inte så långt från den verklighet som råder än idag. Diamanter har ersatts med jakt efter kobolt för mobiltelefonerna.
– I det här spelet letar man efter diamanter och här har man också samlat gummi. Idag letar vi efter värdefulla mineraler för vår teknik, vår teknologi och våra mobiltelefoner. Den här dynamiken fortsätter ju mellan Afrika och omvärlden, säger Pia Mikander.
Vid den västra kusten ligger både guldkusten och slavkusten. Dess historiska betydelse kanske inte många som spelar spelet reflekterar över.
– Hur många människor tänker på att den transatlantiska slavhandeln utgick här från Västafrika och vilken fruktansvärd misär den skapat för flera generationer både inom Afrika men också människor som blev tagna härifrån?
Tillverkaren: diamanterna förs inte bort
Jenni Jalava, vice vd för Martinex som tillverkar spelet, påpekar i tidningen Iltasanomat att diamanterna ju aldrig förs bort från Afrika.
– De finns kvar för att återupptäckas och avslöjas. Spelet har inte mycket med verkligheten att göra, säger Jalava till Iltasanomat.
Till Svenska Yle svarar Jalava per mejl att hon är förvånad över debatterna som uppstått kring spelet.
– Det går inte att skildra en hel kontinents mångfald, kultur, människor och städer på en enda spelplan, utan man måste göra val. Här är valen gjorda på 1950-talet. Men allt som skildras där finns fortfarande i Afrika: djur, natur, naturresurser och ursprungsbefolkningar, om vilka man borde berätta mer.
Kari Mannerla, som började utveckla spelet som 17-åring, kommenterade senare i livet att spelet var gjort med en barnslig ovetskap om verkligheten.
Forskaren Pia Mikander tycker att i synnerhet de som jobbar inom pedagogik borde övergå till spel som representerar dagens värld.
– Vad man gör med kompisar är en sak, men de som jobbar i pedagogiska sammanhang har en maktroll.
Mikander förstår att processen att ifrågasätta det nostalgiska, roliga och engagerande kan vara smärtsam.
– Man skulle så gärna se att nästa generation får ha det lika roligt som man själv när man var liten, och ingen tyckte att det fanns något problematiskt med framställningen.
År 2021 gavs en jubileumsutgåva av spelet ut för att fira dess 70-årsjubileum, där banditerna i spelet ersattes med pantrar. Martinex hade ändå aldrig för avsikt att upphöra med att producera den ursprungliga versionen av spelet.
Jenni Jalava säger att företaget har, med anledning av den senaste kontroversen, övervägt att till exempel lägga till historisk information i spelkartongerna. Den tanken uppstod enligt Jalava redan år 2007 när publikationen Afrikan Tähti – Pelilaudan kääntöpuoli (red.övers. Afrikas Stjärna – Spelets baksida) gavs ut.
– Det har alltid skjutits upp, men kanske det verkligen är dags för det nu, säger Jalava.
Pia Mikander tror att förståelsen för varför Afrikas stjärna är problematisk kanske kunde öka om man bytte ut kontinenten Afrika mot Finland.
– Förstår folk varför det är problematiskt att föra bort värdesaker från Afrika? Tänk om vi hade Svenskfinland med finlandssvenskt kapital med kanske några herrgårdar, fastigheter värdepapper som skulle rövas bort. Skulle man förstå det bättre då?