Tiden blev ändå knapp. Närings- trafik- och miljöcentralen hade reserverat två timmar för invånarmötet på tisdagen (14.1). Själva presentationen av miljökonsekvenserna i korthet räckte en och en halv timme och den återstående halvtimmen visade sig vara för kort.
– Vi hade 36 minuter tid att ställa frågor. Vi hann ju inte ens komma igång ordentligt, utbrister Ingåbon Tea Lindström.
Hon får medhåll av Christian Strömberg som är ordförande för föreningen Livskraft i Nyland utan stålverk.
– Jag tycker det finns många öppna frågor fortfarande, säger Strömberg.
Han efterlyser mera tid för invånarna att gå igenom och bekanta sig med miljökonsekvensbedömningen.
– Motståndet har vuxit efterhand det gått upp för Ingåborna vad det här innebär. Därför behövs nu en time-out, säger Strömberg.
En annan herreman med samma efternamn, Henrik Strömberg, undrade retoriskt om någon funderat över att Joddböleområdet med både gasbåt och stålverk kan vara ett möjligt sabotagemål i framtiden.
Han lyfte också fram stålfabrikens stora behov av deponiområden, eller som han säger, avstjälpningsplats.
Fritidsbor känner sig åsidosatta
Flera av de närvarande på invånarmötet lyfte fram att de oroar sig för konsekvenserna på vattenmiljön och utsläpp av tungmetaller.
Brita Flander, fritidsbo och fastighetsägare i Barösund upplever att påverkningsmöjligheterna är små, särskilt för dem som inte är skrivna i Ingå.
– Vi betalar fastighetsskatt och min släkt har varit i Barösund i snart hundra år men vi får inte ha en åsikt. Vi får inte rösta i kommunalvalet utan vi får uttrycka vår åsikt genom att räcka upp handen. Som alla andra sommargäster, säger Flander.
Hon beskriver projektet som en ekokatastrof.
– Det är vansinne. Jag är ohyggligt orolig för Östersjön och för allt som rinner ut i havet från den här avstjälpningsplatsen, säger Flander.
Miljökonsekvensbedömningen gör gällande att stålfabriken skulle orsaka förändringar i Fagervikens temperatur, bidra till övergödning och få konsekvenser för fiskbeståndet och yngelproduktionen.
Effekterna bedöms olika beroende av hur stora mänger av kylvatten som släpps ut i havet.
– Barösund har redan nu dålig vattenkvalitet, antagligen från det tidigare kolkraftverkets tider, säger Flander.
Evenemanget hade också lockat Mats Lindholm från grannkommunen Raseborg. Han jobbar som tekniklärare och viceprefekt för institutionen för teknik och sjöfart på yrkeshögskolan Novia. Han är också nyligen vald till ordförande för Västra Nylands handelskammares styrelse.
Lindholm konstaterar att han i många år jobbat med att undervisa studerande hur man gör miljökonsekvensbedömningar.
– När det är stora frågor som berör många på ett personligt sätt så väcker det känslor. Därför är sådana här möten vikiga. Man får ventilera sina åsikter, känslor och får svar på sina frågor, säger Lindholm.
Mats Lindholm antyder samtidigt att svaren ändå inte alltid var så uttömmande som de kunde ha varit om de inblandade kunnat tala sitt modersmål.
– Företaget här har anlitat en av de mest sakkunniga på att göra miljökonsekvensbedömningar men konsulterna är kanske inte lika bra på svenska som de är på sakkunskapen, säger han.
Lindholm ställde själv frågan till konsulterna om de kunde jämföra utsläppen från det tidigare kolkraftverket i Joddböle med det planerade stålverket. Även Fortums kolkraftverk ledde ut spillvärme från kylvatten ut i havet. I stålverksplanerna bedöms just spillvärmen från kylvattnet vara en av de största miljökonsekvenserna av projektet.
Han har själv räknat ut att de uppgifter som finns i miljökonsekvensbeskrivningen gör gällande att värmeutsläppen är ungefär en tiondel av vad kolkraftverket släppte ut på 1970- och 80-talet och 90-talet. Konsulterna höll med honom.
– Den spillvärme man nu pratar om är i storleksordning en tiondel av miljöbelastningen av kolkraftverket när det var drift, säger Lindholm.
En i publiken applåderar hans inlägg.
De övriga betonar i stället att insikten om klimatuppvärmningen och även lagstiftningen idag är en annan. Flera påpekar att även om stålproduktion genom vätgasreduktion är betydligt mer koldioxidsnål än traditionell stålproduktion så innebär det oundvikligen att utsläppen ökar, åtminstone lokalt.
Inte heller globalt kan man garantera att utsläppen minskar eftersom detta planerade stålverk inte automatiskt ersätter något befintligt stålverk.
Närings- trafik- och miljöcentralen ordnade den 15.1 ett svenskspråkigt invånarmöte angående miljökonsekvenserna av en eventuell stålverksetablering i Joddböle. Ett motsvarande finskspråkigt invånarmöte hålls idag 16.1 i Kyrkfjärdens skola.
Allmänheten kan ta del av planförslaget Joddböle V fram till 10.2.2025. Ett tvåspråkigt invånarmöte angående planförslaget ordnas den 23.1.2025 kl. 18-20 på Kyrkfjärdens skola.
Dessutom ordnar Blastr ett distansmöte torsdag 16.1. kl. 18-20 då allmänheten får ställa frågor gällande projektets MKB-beskrivning.
Artikeln kompletterades 16.1.2025 klockan 13:05 med uppgiften att Mats Lindholm nyligen valts till ordförande för Västra Nylands handelskammares styrelse.