Snart måste Finlands Akademi beakta Finlands nationella säkerhet när de delar ut forskningspengar. Enligt lagförslaget får verksamheten inte strida mot Finlands nationella säkerhet, Finlands internationella förpliktelser eller Finlands utrikes- och säkerhetspolitik.
– Till exempel ska man kunna stoppa teknologisk forskning från att hamna i händerna på en auktoritär stats krigsmaskineri, säger Erja Heikkinen, direktör för vetenskapspolitik vid Undervisnings- och kulturministeriet.
Lagen kan ses som en del av ett nytt tankesätt i Europa, där internationella forskningsprojekt i allt högre grad måste beakta säkerhetsfrågor. Sverige stiftade till exempel en motsvarande lag år 2022.
– När forskningen görs i samarbete med forskare från flera olika länder så måste det ske på ett ansvarsfullt sätt, säger Heikkinen.
Risk för att oklar formulering tystar kritiska röster
Lagförslaget väcker en del debatt. Medieforskare och professor Anu Koivunen varnar för att säkerhetspolitiken kan köra över vetenskaplig frihet, vilket hon tar upp i en kolumn för Suomen Kuvalehti.
Remissvaren på lagutkastet visar ändå att största delen av Finlands akademiska institutioner stöder en formulering om säkerhet.
– Det är nödvändigt att beakta säkerheten i det rådande världsläget, säger Jyri Hämäläinen, vicerektor för Aalto-universitetet.
Men enligt Hämäläinen är lagtexten för vag. Det kan finnas en risk för att forskning som är kritisk till Finlands utrikes- och säkerhetspolitik rensas bort om man gör en bred tolkning av lagen, skriver Aalto-universitetet i sitt remissvar.
Hämäläinen jämför med EU:s motsvarande rekommendation om forskningssäkerhet som han anser är tydligt definierad.
– Utan klara riktlinjer finns det risk för att man måste börja gissa sig till hur man ska tolka lagen.
Hedersakademikerna kritiserar lagen i gemensamt brev
Formuleringen i lagen om Finlands utrikes- och säkerhetspolitik får också kritik av Finlands akademiker inom vetenskap. Hederstiteln akademiker inom vetenskap kan föreslås av Finlands Akademi och beviljas av presidenten. Det finns 13 nu levande finländare som innehar titeln, och de har alla undertecknat ett brev till Forsknings- och kulturminister Sari Multala (Saml).
Akademikerna skriver att de håller med kraven om att forskningen inte får äventyra Finlands säkerhet eller hamna i fel händer.
Däremot skriver de att formuleringen om Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är för allmän och kan missbrukas om den skrivs in i lagen.
”Formuleringen utgår från att det finns en permanent 'officiell' utrikes- och säkerhetspolitik, utifrån vilken man kan begränsa enskilda undersökningar som berör utrikes- och säkerhetspolitiken. Så kan man tänka i en auktoritär stat och kanske också i Finland någon gång på 1970-talet. Men i en demokratisk stat är utrikes- och säkerhetspolitiken ett legitimt och viktigt föremål för diskussion och forskning.”
Enligt brevet står lagen i konflikt med grundlagen, som tryggar vetenskaplig frihet.
Akademikerna föreslår att utrikes- och säkerhetspolitiken stryks ur lagtexten, och att man endast ska beakta Finlands säkerhet och internationella förpliktelser.
Ett verktyg för Finlands Akademi – inte för politiker
Erja Heikkinen vid Undervisnings- och kulturministeriet betonar att bestämmelsen inte berör innehållet i forskningsprojekten. Det kommer alltså fortfarande att vara möjligt att få finansiering för forskning som granskar Finlands utrikes- och säkerhetspolitik på ett kritiskt sätt.
– Ministeriet eller politiska beslutsfattare kommer inte heller i fortsättningen att blanda sig i forskningen eller kritisk diskussion om Finlands politik, säger Heikkinen.
Beslutet att stoppa finansiering av säkerhetsskäl skulle fattas av Finlands Akademi.
– Lagen ska ge Finlands Akademi ett verktyg att identifiera och stoppa finansieringen av problematiska projekt, säger Heikkinen.
Enligt lagen får Finlands Akademi inte syssla med sådant som står i strid med Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Men vad händer om politikerna byts ut och politiken förändras?
– Politik är ett lite olyckligt ord som har två olika betydelser: att sköta gemensamma ärenden som motsvaras av engelskans ”policy” – och det andra är ”politics” som syftar på partipolitisk verksamhet.
– Samtidigt har Finlands säkerhetssituation förändrats snabbt och vi har varit tvungna att välja sida, medan de geopolitiska spänningarna växer hela tiden. Därför är det ganska osannolikt att Finlands långvariga säkerhetspolitiska linje skulle förändras med nya regeringar, säger Heikkinen.
Minister Multala: Riksdagen fri att ändra formuleringen
Enligt Forsknings- och kulturminister Sari Multala kommer ingen att begränsa den akademiska friheten. Hon betonar att det är kvaliteten som avgör ansökningar också i framtiden.
– Syftet är att Finlands Akademi ska kunna begränsa finansiering om de anser att det är nödvändigt, säger Multala.
Multala träffade hedersakademikerna den här veckan och säger att akademikerna håller med om att lagändringen behövs, även om de är kritiska till formuleringen om utrikes- och säkerhetspolitik.
Multala tillägger att det fortfarande verkar finnas en risk för att lagen missförstås och hon är öppen för att riksdagen justerar texten.
– Akademikerna och universiteten anser att lagen i sig och syftet är bra. Om vi pratar om formuleringar så är det helt möjligt att göra sådana ändringar i riksdagen. Det har jag ingenting emot och tycker också att det är bra att ändringarna görs på det sättet om det handlar om hur lagen tillämpas i praktiken, säger Multala.