Utrikesminister Margus Tsahkna jämför med läget i Europa strax innan andra världskriget då Nazitysklands ledare Adolf Hitler hade krävt att få annektera Sudetlandet som var ett område i grannlandet Tjeckoslovakien.
Västmakterna höll en konferens i München 1938 där man enades om att Hitler kunde få ta Sudetlandet och hoppades att Hitler skulle lugna sig och att freden därmed skulle bestå.
– Fred för vår tid (”Peace for our time”), deklarerade den brittiska premiärministern Neville Chamberlain vid hemkomsten till London.
Beslutet fattades över huvudet på Tjeckoslovakien som inte var inbjudet till konferensen.
Elva månader senare kollapsade freden. Starten på andra världskriget var ett faktum då det expansionshungriga Tyskland anföll Polen i maskopi med Sovjetunionen den 1 september 1939.
Farligt att kräva en fred som gör Ukraina till förlorare
Kraven på en snabb fredsuppgörelse i Ukraina som börjat dyka upp i den offentliga debatten ser den estniska utrikesministern som farliga.
– Det är som om det vore 1938 före mötet i München. Chamberlain åkte hem till Storbritannien och sade att det nu var fred. Det är ett farligt sätt att tänka, säger Margus Tsahkna med pondus.
Om vi talar om fred bör det handla om en fred som är rättvis, långsiktig och som innefattar fungerande säkerhetsgarantier för Ukraina, anser Tsahkna.
– Ur Estlands perspektiv innebär det ett fullt Natomedlemskap för Ukraina. Men det viktigaste just nu är att vi fokuserar på militär hjälp till Ukraina. Putin har inte ändrat sina mål.
Ser du något militärt hot mot Estland?
– Jag kan inte se att Ryssland just nu skulle ha beredskap eller ens vilja att göra något, men vi måste inse att den kommer att finnas där.
– Rysslands resurser och uppmärksamhet finns just nu i Ukraina men våra två nationer [Estland och Finland] vet från historien vad Ryssland kan göra. Så låt oss använda tiden till förberedelser.
Oroas inte av Trump
Många västländer är oroliga för att Donald Trump ska vända upp och ned på säkerhetsordningen i Europa då han igen tillträder som USA:s president.
Uttalandena har varit många och uppseendeväckande.
Den estniska utrikesministern säger sig dock inte vara orolig.
– Jag var [estnisk] försvarsminister då Donald Trump första gången intog Vita huset. Det fanns många spekulationer om vad som skulle hända.
– Men i efterhand kan jag säga med stöd av fakta att vår region fick mer militär närvaro, mer militärt stöd och samarbete än någonsin tidigare.
Estland har därför ingen anledning att ändra sina utrikes- eller säkerhetspolitiska positioner men måste nog hålla igång dialogen med USA och förklara varför Estland tänker och gör som man gör, fastslår utrikesminister Margus Tsahkna.