USA:s tillträdande president Donald Trump kom under en presskonferens tidigare under veckan med kommentarer om att USA borde ta kontroll över strategiskt viktiga resurser som Panama-kanalen och Grönland. Strax därpå reste Trumps son Donald Trump Jr till Grönland med stor mediekarusell som resultat.
– Det är ju inget nytt det här, att USA är intresserat av eller vill köpa Grönland. Man ser ön som väldigt geostrategiskt viktig för försvars- och utrikespolitiken, säger Maria Ackrén, professor i statskunskap vid Grönlands universitet.
Från slutet av 1800-talet och framåt lade USA fram flera bud på Grönland till Danmark. Till exempel då USA 1916 köpte Jungfruöarna av Danmark var USA också intresserat av Grönland.
Före Donald Trump 2019 gjordes det senaste försöket efter andra världskriget.
Inte heller då gick Danmark med på att sälja Grönland, men USA har haft en militär närvaro på ön sedan andra världskriget. På militärbasen Pituffik i norra Grönland finns bland annat avancerad radarutrustning som gör det möjligt för USA att övervaka andra länders militära aktivitet i Arktis.
Ackrén säger att utspelet också kan vara ett försök att pressa Danmark att stödja Grönland litet mer än vad landet gör i dag.
– Det är en möjlighet, men det är svårt att veta. Trump är väldigt oberäknelig och vi vet inte vad de stora planerna och strategierna är, säger hon.
Ekonomiska möjligheter
Förutom det militära intresset har USA också ögonen på de outnyttjade naturresurser som finns på Grönland. Grönland beräknas ha bland världens största fyndigheter av uran, olja, gas och olika eftertraktade mineraler som behövs i batterier och mikrochip.
– Man kan väl säga att USA försöker fasa ut andra stormakters intressen när det gäller de här kritiska mineralerna. Och här framförallt Kina som också haft intressen i olika gruvprojekt även om inga större sådana ännu realiserats, säger Ackrén.
På Grönland finns ett intresse att utveckla landet ekonomiskt. Fiske är fortfarande är den största och viktigaste näringen, naturresurserna ses enligt Ackrén som en möjlig framtida inkomstkälla.
– Det är en del av den ekonomiska diversitet där man ser gruvdrift som en del och turism som en annan.
Grönland går till val under våren
Grönland går till parlamentsval under våren. Enligt Ackrén är de flesta partier överens så långt att man vill utveckla det grönländska självstyret.
– Det finns ju en minoritet som är för Trump och USA, men befolkningen är kluven i det här, säger hon.
Många utvecklar gärna det nordamerikanska samarbetet och vill se Grönland orientera sig mer västerut i riktning mot USA och Kanada. Andra tycker att Grönland fortfarande ska tillhöra den nordiska och europeiska sfären och vara en del av Danmark. Men det är tvivelaktigt om någon större grupp skulle vara intresserade av att bli amerikaner istället för danskar, om man kan vara grönländare.
Den danska regeringen har försökt undvika att göra alltför stora utspel, och när statsminister Mette Fredriksen (S) uttalade sig var hon noga med att understryka att beslut om Grönlands framtid ska fattas av och på Grönland.
Ackrén säger att det verkar ha förts en hel del förhandlingar mellan Grönland och Danmark den senaste tiden. Man har från danskt håll också uttryckt ett intresse av att se över hela den danska riksgemenskapen (Rigsfællsekabet) som bildas av Grönland, Färöarna och resten av Danmark.
– Man försöker hitta lösningar på de historiska mörka sidorna, och det kanske blir en helt annan modell av samarbete som kommer att vara aktuell i framtiden, säger Ackrén.