Åbo stad utreder om skoldagen borde inledas först klockan 9 i årskurs 7–9 och på andra stadiet. Bakgrunden är en motion som lämnades in av De Grönas fullmäktigeledamot Laura Rantanen i Åbofullmäktige i november i fjol.
Enligt motionen skulle tonåringar gynnas av en senare väckning till skoldagen. Dessutom hänvisar Rantanen till staden Forssa som valde att senarelägga skoldagen till klockan 9. Hittills har resultaten varit goda, skriver Yle Uutiset.
Färre elever har blivit försenade på morgonen och antalet frånvaron från morgontimmarna har också minskat.
Rantanen har fått understöd för motionen av flera ledamöter över partigränserna.
Nu ska Åbo stad utreda vad eleverna och personalen anser om förslaget, och därför har de ombetts fylla i en enkät om det här under januari.
Många elever vill börja senare
Bland eleverna i S:t Olofsskolan verkar det finnas ett starkt understöd för att få sova längre på morgonen. Skolan borde börja senare så att man skulle orka bättre, säger Amanda Sandberg som går i åttonde klass.
– Skolan borde börja 9-10, klockan 8 är alldeles för tidigt. Jag är dödstrött då, säger Sandberg.
Sandberg får medhåll av sin klasskompis Frida Lipponen.
– Det var väldigt svårt för mig att stiga upp i morse.
Sandberg och Lipponen är inte de enda som tycker att det är för tidigt att börja skolan klockan 8. Ida Hovi från Pikis i S:t Karins behöver stiga upp 5.45 för att hinna till skolan i tid.
– Jag bara hatar åttans morgnar, säger Hovi.
Ingrid Koivuniemi och Erica Hursti tycker också att skolan borde börja först senare, mellan 9 och 10, trots att det här skulle innebära att skoldagen skulle sluta klockan 16 istället för klockan 15.
– För mig skulle det inte vara ett problem, men jag vet att alla inte vill sluta så sent, säger Koivuniemi.
Specialläraren Emil Gullblom är inte förvånad över att eleverna understöder tanken på att senarelägga skoldagen.
– Jag har svårt att se att en högstadieelev skulle vara negativt inställd till att börja senare. Men jag vet inte om de riktigt förstår vad det faktiskt skulle innebära, att de sedan behöver sitta längre i skolan på eftermiddagen.
Gullblom säger att det är sant att eleverna brukar vara trötta på morgonen, men det brukar de vara också på eftermiddagen. Dessutom kan det bli svårt att få arrangemanget att fungera i praktiken.
– Det är inte alls en dålig idé, eleverna skulle säkert ha mera energi. Men det skulle nog vara svårt att få det att fungera i praktiken, till exempel när det gäller hobbyer på eftermiddagen som i dag börjar direkt efter skolan.
Jag har svårt att se att en högstadieelev skulle vara negativt inställd till att börja senare.
Emil Gullblom, speciallärare
Skoldirektör: En utmaning
Enligt Liliane Kjellman, direktör för svenska bildningsväsendet i Åbo, skulle det vara en utmaning för staden att senarelägga starten på skoldagen i årskurs 7–9. Det är alltså ingen lätt uppgift att genomföra en sådan förändring, säger hon.
Fördelarna med att senarelägga skoldagen är elevernas fysiologiska sömnbehov och att de hinner vakna ordentligt innan skoldagen börjar, säger Kjellman.
Men en del elever har en längre skolväg då också elever från kranskommunerna går i S:t Olofsskolan i Åbo. De flesta åker till skolan med buss, även om det också finns elever som har skolskjuts.
Om skoldagen börjar klockan nio tar skoldagen också slut senare, och det kan vara knepigt för de elever som har hobbyer under eftermiddagen.
– Det tar tid för en del elever att ta sig från och till skolan och då förlängs dagen för dem, konstaterar Kjellman.