Start

Efter sabotagen mot undervattenskablar: Så här kan EU stödja de länder som drabbas

På tisdag samlas ledarna för Österjöländerna för att diskutera säkerhetsfrågor. EU vill underlätta för de länder som drabbas av sabotage, säger kommissionär Henna Virkkunen.

Ett fartyg sänker ner dykutrustning i Östersjön.
Den svenska flottan har bidragit med ubåtar för att utreda sabotagen i Östersjön. Bild: Ruotsin puolustusvoimat

BRYSSEL EU har beredskap att stödja medlemsländer som drabbas av hybridattacker och sabotage, säger EU-kommissionens viceordförande Henna Virkkunen till Svenska Yle. Virkkunen representerar EU vid Östersjöländernas säkerhetstoppmöte som ordnas i Helsingfors imorgon, tisdag.

– Kommissionen förbereder som bäst nya initiativ om sjökablar. Målet är å ena sidan att skydda den befintliga infrastrukturen men också att bygga fler kablar så man inte är beroende av endast en förbindelse vid avbrott, säger Virkkunen.

Henna Virkkunen.
Henna Virkkunen ansvarar i kommissionen för teknologisk suveränitet, säkerhet och demokrati. Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Det råder också skriande brist på fartyg som kan övervaka kritisk infrastruktur i Östersjön och reparera eventuella skador. Här kan även EU bära sitt strå till stacken, tror Virkkunen.

– Europeiska unionen kan erbjuda medlemsländerna både ekonomiskt stöd och hjälp med att samordna de åtgärder som måste genomföras gemensamt.

Skuggflottan synas

Den ryska skuggflottan ligger högt på listan över hotbilder för Östersjöområdet. Flottan bidrar till att göda Rysslands krigskassa genom att kringgå sanktioner och utgör även ett allvarligt hot mot miljön.

Fartyget Eagle S som misstänks för grovt sabotage av en undervattenskabel mellan Finland och Estland misstänks vara en del av skuggflottan. Så vad kan EU ytterligare göra för att stoppa skuggflottan?

Tankern Eventin som driver omkring på Östersjön nära den tyska kusten är lastad med olja.
Myndigheterna misstänker att tanker Eventin som driver på Östersjön är en del av den ryska skuggflottan. Bild: Stefan Sauer / DPA

– Hittills har Europeiska unionen infört sanktioner mot dessa fartyg och förra veckan såg vi att även USA införde sanktioner mot ett betydande antal av deras fartyg, säger Virkkunen.

– Samtalen fortsätter nu med medlemsländerna för att bedöma vilka ytterligare åtgärder som krävs. Det är sant att skuggflottan utgör ett hot mot både säkerheten och miljön, samtidigt som det är ett sätt för Ryssland att kringgå sanktionerna.

Finland en förebild

Enligt Virkkunen kan det också bli aktuellt att se över reglerna för internationell sjöfart för att bättre motsvara dagens hotbilder.

– Det är säkert nödvändigt att utvärdera hur uppdaterade de internationella sjöfartsreglerna är när det gäller hot mot kritisk infrastruktur. Det är en fråga som förtjänar att granskas.

Många hoppas säkert att det ska bli lättare att ingripa mot sabotage och hybridhot, men hur ser du på situationen? Finns det någon snabb lösning, Henna Virkkunen?

– Nyckeln är att vi har en gemensam lägesbild, att vi delar uppdaterad information och använder ny teknik för att effektivt övervaka och spåra riskfartyg i Östersjön.

Två personer i skyddskläder står vid sidan av Eagle S vid kajen.
Operationen kring fartyget Eagle S har väckt internationell uppmärksamhet. Bild: Traficom

– Finland har visat prov på snabb reaktionsförmåga. Meddelandet om kabelbrottet kom snabbt och de finska myndigheterna agerade omedelbart. Detta är ett exempel för övriga Europa.

Hur har man kommenterat Finlands agerande här i kommissionens korridorer?

– Att man kunde reagera så snabbt är något som uppskattats. Nyckeln är effektiv övervakning och att omedelbart informera myndigheterna vid händelser som kabelbrott så att den bakomliggande orsaken kan spåras.