Synen på kriget har förändrats både i Ryssland och i Ukraina det senaste året. Det här visar flera olika opinionsmätningar.
Krigströttheten är mer utbredd och allt fler kan tänka sig kompromisser i utbyte mot fred.
Analytikern Jakob Hedenskog vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm anser att många ukrainare har valt att se positivt på den förändring som eventuellt kommer nu när Donald Trump är USA:s president.
– Det här är snarare ett önsketänkande än ett realistiskt synsätt, säger Hedenskog.
– Men i dagsläget väljer man att tro att situationen kanske blir något bättre med Trump än vad man på senare tid fått under Joe Biden.
Putin kräver kapitulation
Förutsättningarna för eventuella förhandlingar om en fred eller vapenvila mellan Kiev och Moskva är oerhört svåra.
– President Vladimir Putin avvisar ju förhandlingar med Ukraina överhuvudtaget. Ska det bli förhandlingar vill Moskva diskutera med USA, säger Hedenskog.
Parterna är måhända öppna för samtal, men kraven de ställer på varandra går inte att jämka samman. Särskilt Rysslands hållning är extrem då Putin anser att Ukraina inte ens är en part i konflikten.
– Man kan likna Putins utgångsbud som ett krav på kapitulation för Ukraina, betonar Hedenskog.
– Moskva ser kriget som ett krig mellan Ryssland och väst med USA i spetsen.
Moskva godkänner inte ett suveränt Ukraina. Därför är det också otänkbart för Putin att förhandla fram en kompromiss med president Volodymyr Zelenskyj.
– Putin vill att västmakterna ska acceptera att Ukraina, liksom övriga delar av det före detta Sovjetunionen, är en del av den ryska stormakten.
Vad säger ukrainarna om förhandlingar?
En stor undersökning av det Internationella institutet för sociologi i Kiev visar att motståndet mot att ge upp land för fred minskar bland ukrainarna.
I december 2022 var bara åtta procent av ukrainarna villiga att ge upp landområden för att uppnå fred så snart som möjligt för att bevara landets självständighet, medan 82 procent var emot.
I december 2024 hade de som var villiga att göra eftergifter stigit till 38 procent, medan 51 procent förblev emot.
Jevhen Holovacha leder Institutet för sociologi vid Ukrainas vetenskapsakademi. I en omtalad intervju för Ukrainska Pravda kommenterar han de nya trenderna.
– Andelen ukrainare som är villiga att frysa konflikten vid den nuvarande frontlinjen och inleda förhandlingar växer också.
– Om den här trenden fortsätter kommer 2025 att se en ökning av människor som går med på att striderna avslutas, även om de fortfarande inte bildar en majoritet.
Trötthet tar ut sin rätt
Andra ledande ukrainska sociologer betonar att det ukrainska folket fortsätter att visa en hög motståndskraft.
Enligt direktören för Kievs Internationella institut för sociologi förstår ukrainarna att kriget är existentiellt och att Ryssland strävar efter att krossa nationen.
”Därför är också utrymmet för alternativ mycket begränsat om vi vill överleva”, skriver Anton Hrusjetskyj i en egen kommentar i samband med rapporten.
”Samtidigt sänder ukrainare en viktig signal. Vi förstår läget och vi är redo att diskutera svåra alternativ. Men vi behöver inte en fred under vilka förhållanden som helst.”
Enligt Jakob Hedenskog är det sannolikt att man i det ukrainska samhället känner ett stort tryck och en stor trötthet efter tre år av krig.
– Tron på en seger har minskat med tiden. Dels för att motoffensiven sommaren 2023 misslyckades.
– Dels ser man också att leveranserna av västerländska vapen inte har nått upp till de löften som har getts tidigare.
En annan svår utmaning för Kiev har länge varit att rekrytera nya soldater till fronten.
– Och det är klart att med tiden minskar motståndet när utsikterna ser sämre ut, säger Hedenskog.
Garantier för säkerhet avgörande
Samma studie bad ukrainare uttrycka sina åsikter om tre möjliga alternativ för en fredsuppgörelse.
Den största andelen av de tillfrågade stödde ett scenario där Ukraina ger ifrån sig de territorier som nu ockuperas av ryska styrkor, dock utan att områdena officiellt erkänns som en del av Ryssland, samtidigt som Ukraina blir medlem i både Nato och EU.
– I det här scenariot öppnas en möjlighet för någon form av vapenstillestånd, säger Hedenskog. Man kan jobba vidare med statusen för de ockuperade territorierna, och frågan är inte avgjord redan från början.
– Jag tror det är viktigt att man inser att inga förhandlingar kan mynna ut i en fred om inte Ukraina ges rejäla säkerhetsgarantier. I praktiken löften om medlemskap i Nato.
Vad säger det ryska folket?
Också i Ryssland pekar opinionsundersökningarna på en allt mer utbredd krigströtthet.
Enligt Denis Volkov som leder Levada-centret, landets mest trovärdiga opinionsinstitut, har andelen anhängare av fredsförhandlingar aldrig varit lika stor.
”Nästan 60 procent efterlyser förhandlingar, medan bara en av tre vill att kriget ska fortsätta”, skriver han.
En annan stor trend som påverkar samhällsklimatet är allmänhetens allt större oro över de sociala problemen.
”I takt med att konflikten har blivit en del av vardagen har de gamla vanliga bekymren återigen blivit aktuella”, konstaterar Volkov.
Analytikern Hedenskog betonar att det ryska folkets åsikter inte spelar någon roll i dagens Ryssland.
– President Putin ser fördelar som Ryssland kan få på slagfältet. Och han vill fortsätta kriget.