Ryssland hör till topp tre när det gäller olja, landet står för drygt tio procent av världsproduktionen. Trots anfallskriget i Ukraina har övriga världen inte velat se helt sinande ryska oljekranar.
– Det skulle driva upp oljepriserna globalt och många politiker i väst har varit rädda för det. Man har hittills velat att Ryssland ska fortsätta exportera men till lägre pris, säger Henrik Wachtmeister, forskare inom globala energisystem vid Uppsala universitet och Utrikespolitiska institutet i Sverige.
Intäkterna från fossila energikällor står för mellan 30 och 50 procent av ryska statsbudgeten. Oljan är viktigast, och helt avgörande för landets krigsekonomi.
– Det är de här inkomsterna som håller den ryska ekonomin flytande. Utan de här inkomsterna skulle Ryssland få stora ekonomiska problem, säger Henrik Wachtmeister.
Östersjöns två oljehamnar har störst betydelse
Tidigare pumpades olja in i Europa också landvägen via rör. I dag har dessa oljeledningar torkat ihop och i dag exporteras nästan all rysk olja via fartyg. En mindre del går österut, via Stilla havet, men det stora flödet går västerut. I väster finns två hamnar som är viktigare än alla andra: Primorsk och Ust-Luga i Finska viken.
– De står tillsammans för det största utflödet av rysk olja. Nästan 40 procent, säger Henrik Wachtmeister.
Transporterna längs Finska viken har ökat på senare år. Varje dag avgår i snitt fyra oljetankrar (så kallade Aframax-tankrar) från de här två hamnarna fullastade med råolja. Det tar dem 2-3 dagar att segla ut genom de danska sunden så vi har hela tiden 10-15 sådana här tankrar på väg ut genom Östersjön. Och lika många tomma åt andra hållet.
Från Ust-Luga och Primorsk skeppas nästan tre miljoner oljefat ut dagligen och med dagens oljepris blir värdet 230 miljoner dollar per dag. På ett år blir det 84 miljarder dollar eller omkring 80 miljarder euro.
Den här siffran är jämförbar med Finlands statsbudget för i år: 88,8 miljarder euro.
Ryska oljan är mycket billig att producera
Som en följd av anfallskriget mot Ukraina införde EU importstopp på rysk olja. Dessutom har G7-länderna bestämt att ryska oljan får kosta högst 60 dollar fatet, vilket är under marknadspriset än i dag.
Sanktionerna hade störst effekt i början när oljepriset var mycket högt. Då var ”rabatten” 40-50 procent på rysk olja. Nu är rabatten kring 15 procent så man ser en viss effekt av sanktionerna ännu i dag, även om de inte är så höga som vissa hade hoppats.
Men Ryssland kommer undan minimipriset på 60 dollar (58 euro) och lyckas sälja oljan dyrare. Det sker med skuggflottan som inte följer några sanktioner och som i dag helt dominerar landets export av råolja.
Utmaningen för västländerna är dessutom att de ryska produktionskostnaderna är så låga. Rysk olja kan produceras så billigt som 15 dollar fatet (14,50 euro).
– Så Ryssland gör vinst även på låga oljepriser. De kvarvarande intäkterna är så stora att de håller rysk ekonomi flytande, säger Wachtmeister.
Skuggflottan har tagit över
Sanktionerna har helt ritat om kartan för de ryska oljeflödena. Tidigare gick oljan från de två hamnarna i Finska viken till Rotterdam i Nederländerna där den raffinerades vidare. Det var en resa på omkring fyra dagar. I dag går råoljan i stället till Indien och Kina. Fartygen måste runda Afrikas sydspets och resan tar tio gånger så lång tid.
Det gäller också den andra västliga rutten, den från oljehamnen Novorossijsk i Svarta havet. Tidigare seglade tankrar därifrån in till hamnar i Medelhavet, men nu seglar också de till Indien och Kina. Transporten blir dyrare, men den är fortfarande lönsam.
De ändrade rutterna är orsaken till att så många skuggfartyg behövs. Det långa avståndet gör att fartygen måste vara många gånger fler än förr, just nu är de 600-1000 stycken.
– Den nya rutten binder upp väldigt många tankrar. Och det är en miljörisk när de är så pass gamla, säger Henrik Wachtmeister.
Skuggflottan kan få flera funktioner
Fartygen inom skuggflottan saknar fullgoda försäkringar och deras ägarstruktur är mer eller mindre oklar. De finns till för att kringgå sanktionerna och deras betydelse har vuxit kraftigt. Våren 2022 fraktades under 20 procent av ryska råoljan med skuggflottan, nu har andelen stigit till 90 procent.
Veli-Pekka Tynkkynen, professor i rysk miljöpolitik vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, bedömer att Ryssland får 5-10 euro mer betalt per oljefat tack vare skuggflottan. De förlorar pengar på den långa rutten men det lönar sig ändå.
– Skuggflottan har stor ekonomisk betydelse eftersom varje dollar räknas, säger Tynkkynen.
Men det är också symboliskt viktigt för Ryssland att visa västvärlden att sanktionerna inte biter då de ändå lyckas exportera. I dag har det gått så långt att skuggfartygen behövs för att hålla oljepriset nere, och det gör det ännu svårare för västländerna att reagera på den.
– Därför är man rädd för att stoppa de här fartygen, säger Tynkkynen. Han tillägger att Finlands vågade stopp av Eagle S kan ses som en viktig markering mot Ryssland om vad som kan hända ifall man inte sköter sig.
Därför köper Indien och Kina
Den nya stora kunden är Indien som inte köpte oljan alls före kriget, men som nu är näst störst efter Kina.
– De har båda sina intressen. Indien ser sin chans att få billig olja. Kina har lite andra intressen och vill hålla Ryssland på fötter. De vill inte se en kollaps av Ryssland, säger Henrik Wachtmeister.
Siffrorna visar att EU, som tidigare var näst största köparen av rysk olja, har halkat ned till fjärde plats. Men rysk olja hamnar fortfarande här i stora mängder.
– Rysk olja raffineras i Indien och kommer tillbaka till Europa som indisk bensin och diesel. Det här är inte förbjudet, säger Henrik Wachtmeister.
Oljerallyt på Östersjön kan inte stoppas
Sjörätten gör det svårt att reagera då oljetrafiken i Östersjön sker på internationellt vatten.
– Det kan ännu finnas luckor att agera i Östersjön utifrån miljöhänsyn. Men vad jag förstår råder just nu olika tolkningar om det. Fartygen måste få fri passage. Därmed är frågan komplex och det krävs nya angreppssätt, säger Wachtmeister.
Sanktioner mot indiska och kinesiska företag vore det tuffaste draget
Henrik Wachtmeister
Det senaste motdraget kom förra veckan då USA införde sanktioner på ett par hundra skuggfartyg. USA går åt enskilda tankrar och deras ägare genom att neka dem att handla i dollar.
– Det lägger käppar i hjulet för fortsatt handel. Indien och Kina vill inte ta emot de här fartygen. Det här är en effektiv strategi som vi kan komma att se mer av. Syftet är att tvinga över transporterna till den vita flottan, den som följer regelverket, säger Henrik Wachtmeister.
Ytterligare ett sätt vore att straffa de länder som köper oljan.
– Sanktioner mot indiska och kinesiska företag vore det tuffaste draget. Det är något man kan överväga om man verkligen vill komma åt det här.