Det är särskilt två saker som oroar den svenska rikspolischefen Petra Lundh. De unga kriminella i Sverige blir allt yngre och de kriminella nätverken fortsätter att infiltrera det svenska samhället och rättsväsendet.
Men hon vill ändå gärna börja med de positiva nyheterna. Möjligen kan de överraska den som dagligen nås av nyheter om grova våldsbrott i Sverige: Våldet minskar faktiskt.
För andra året i rad har skjutvapenvåldet minskat. Ifjol inträffade 270 skjutningar i Sverige, vilket är 30 procent färre än året innan. Under det dystra toppåret 2022 inträffade 391 skjutningar.
Antalet dödsoffer har sedan 2022 minskat med nästan en tredjedel och antalet skadade med hälften.
”Det måste gå blixtsnabbt”
Frågar man Petra Lundh, som tillträdde som rikspolischef för drygt ett år sedan, är det resultatet av ett bättre polisarbete. Enligt henne har man vågat testa nya sätt att jobba och valt de som fungerar.
– Det som har fungerat är att vi nu samlar information på ett helt annat sätt. Vi analyserar den snabbt och delar den brett i hela myndigheten. Det måste gå blixtsnabbt, för det kan vara fråga om timmar, säger Lundh.
Ett exempel: Många av skjutningarna och sprängningarna i Sverige utförs av personer som nyligen rymt från så kallade HVB-hem, där unga med behov av vård och tillsyn placeras.
Nu har man genom att dela information lyckats koppla ungdomar som avvikit med morduppdrag som sprids på sociala medier och därmed förhindrat våldsbrott.
Allt fler kriminella får allt längre straff
Även justitieminister Gunnar Strömmer (M) anser att den svenska polisens mer effektiva arbetssätt bär frukt.
Utöver det minskade antalet skjutningar lyfter han fram andra framgångar: Polisen klarar nu upp en allt högre andel av de grova brotten och antalet telefonbedrägerier, som kopplats till de kriminalla nätverken, har minskat med 40 procent.
Strömmer anser också att de delvis omstridda politiska verktyg som den svenska högerregeringen fattat beslut om är en del av framgången.
– Tittar man på politiska reformer så skulle jag vilja lyfta fram två, som också polisen lyfter fram.
– Dels att polisen har fått nya effektiva verktyg, till exempel möjlighet att avlyssna gängen även preventivt innan det finns en konkret brottsmisstanke. Dels att vi har dubblat straffen för de som begår grova vapenbrott, att vi låser in farliga personer i gängmiljön under längre tid, säger Strömmer.
Vaknade upp sent
Även om skjutvapenvåldet minskar i Sverige ligger det fortfarande på en hög internationell nivå. Den kriminella ekonomin uppskattas omsätta omkring 15 miljarder euro och nya våldsspiraler hotar ständigt under ytan.
De kriminella nätverken har också lyckats infiltrera rättsväsendet och stora delar av samhället, genom till exempel advokater och revisorer. En del av HVB-hemmen har drivits av personer med kopplingar till gängkriminalitet.
– Vi är ju ett tillitssamhälle i grunden och när det gäller välfärdssystem har vi kanske inte haft tillräckliga kontrollsystem. Vi har vaknat upp, men vi har gjort det sent, säger rikspolischef Petra Lundh.
Det är alltså barn vi pratar om och det är jag väldigt bekymrad över
Rikspolischef Petra Lundh
Rikspolischefen är särskilt oroad över rekryteringen av unga, som allt oftare sker via krypterade appar. Ökningen har varit markant under 2024.
– Vi ser alltså sådana som inte är straffmyndiga. Ungdomar som är tolv, tretton, fjorton år. Det är alltså barn vi pratar om och det är jag väldigt bekymrad över.
Enligt Lindh är det nu viktigt att polis, sociala myndigheter och skola tillsammans kan identifiera barn i riskzonen. Delvis ska det bli lättare genom ny lagstiftning som möjliggör större utbyte av information.
Regeringen vill också tillämpa tuffare befogenheter mot allt yngre barn. Ett omstritt förslag är att ge polisen rätt till tvångsmedel som hemlig avlyssning, hemlig kameraövervakning och hemlig dataavläsning mot barn under 15 år.
– Polisen ska få bättre verktyg mot yngre. Det ska bli tydligare och tidigare reaktioner och en mycket mer offensiv operation i den digitala miljön, där en stor del av den här rekryteringen sker, säger justitieminister Gunnar Strömmer.