Kaapo Kakko och Lejonens Four Nations Face Off-reserver är veckas diskussionsämnen i NHL-podden. Och Leevi Meriläinen såklart.
Grundseriens vändpunkt är redan bakom ryggen och det är tid att fundera på vem som är NHL:s mest värdefulla spelare. Det vill säga: favorit till att vinna Hart Memorial Trophy som delats ut sedan säsongen 1923–1924.
Hart-priset är en evig källa till debatt vilket säkert de flesta läsare vet, välinsatta i NHL-världen som ni är. För att ändå kort sammanfatta: officiellt ska priset delas ut till den spelare i ligan som varit mest värdefull för sitt lag. En svår definiering som öppnar för tolkningar.
I praktiken är det här ett pris till den spelare som de utvalda NHL-journalisterna anser ha varit bäst i ligan under den gångna grundserien – röstningen sker innan slutspelet kört igång.
Mätarna för att vara bäst varierar, men en utespelare måste ha producerat väldigt mycket poäng för att ha en chans. Forwardar behöver antingen vara bland de tre bästa i poängligan, eller etta i skytteligan.
Efter andra världskriget har Hart Trophy gått till en back endast fyra gånger – tre år i rad till nummer fyra i Boston Bruins. Väldigt många poäng. Chris Pronger fick priset säsongen 1999–2000 och det berodde på att St. Louis helt otippat vann grundserien. Pronger var bäst i Blues.
Målvakter vinner lite mer regelbundet – fast inte speciellt ofta. Senaste keeper att vinna Hart var Carey Price för tio år sedan, 2014–2015. Dominik Hasek vann Hart två gånger på raken i slutet av 1990-talet. Magiska tag mellan stolparna och hög placering i grundserien krävs.
Och jo, Wayne Gretzky har flest Hart-troféer: nio stycken.
Så här ser Hart Trophy-racet ut den här gången.
Två tidigare vinnare sticker ut som favoriter
Ett snabbt ögonkast på poängligan berättar vart Hart Trophy är på väg utgående från första halvan av säsongen.
Rätt så mycket ska förändras om inte bucklan landar hos antingen säsongens hittills bästa poängplockare Nathan MacKinnon, eller poängtvåan och skytteligaettan Leon Draisaitl.
Båda har vunnit titeln en gång, MacKinnon så sent som ifjol, och det kan ligga dem i fatet, eftersom väljarna är människor med behov och uppgift att skapa nyheter. Ändå är det svårt att bortse från argumenten för en ny Hart.
MacKinnon och Draisaitl öser in poäng och hör till dem man nämner då det blir tal om utmanare till Connor McDavid som NHL:s ”officiellt” bästa spelare. MacKinnon i högre grad än Draisaitl, men å andra sidan finns 97:an bakom Draisaitl i poängligan, åtminstone tills vidare.
Om tysken håller McDavid bakom sig hela säsongen, eller fast han inte skulle göra det men istället vinner skytteligan med +/– 60 mål, är Draisaitl en snäppet sannolikare Hart-vinnare än Colorado-centern, som är på väg mot cirka 30 mål och 130–140 poäng.
MacKinnon har förutom poängproduktionen två superkrafter på sin sida.
Den ena är ögontestet när man ser hur han får motståndarna att se hjälplösa ut med sin skridskoåkning och puckhantering. Den andra är att han med sin tjuriga frenesi håller både Makar och Rantanen bakom sig i lagets ledarskapshierarki. Han är MVP i Avalanche.
USA-stjärnor har ”beställningen inne”
Auston Matthews och Patrick Kane är fortfarande de enda USA-födda spelarna att vinna Hart Trophy. Med tanke på hur Kanadas sydliga granne blivit en supermakt inom ishockeyn, finns det en tydlig beställning på fler amerikaner som NHL:s mest värdefulla spelare.
Speciellt då också en allt större del av NHL-journalisterna bär USA:s pass.
Winnipeg Jets målvakt Connor Hellebuyck har vunnit priset som ligans bästa målvakt två gånger och har redan i några säsonger funnits med i Hart-snacket.
Nu går Jets som tåget och kan mycket väl vinna President’s Trophy. Samtidigt är Hellebuyck igen etta bland alla målvakter: bästa räddningsprocenten, flest segrar, flest spelade matcher. Keepern kommer mer eller mindre säkert att finnas bland de tre så kallade Hart-finalisterna.
Vegas Golden Knights förstacenter Jack Eichel är för första gången på väg mot att nå 100 poäng i grundserien.
Eichel är alltså spelaren som reserverades med nummer två sommaren 2015, när McDavid valdes som etta. Innan draften var debatten om vem som är bättre faktiskt ganska livlig. Även amerikanen tippades bli en superstjärna.
Många svåra år, en riskfylld operation, en trejd och en Stanley Cup senare hör Eichel i dag till NHL:s vassaste elit. Han är överlägsen poängetta i ett lag som tävlar om President’s Trophy och var före en (liten?) skada för en knapp vecka sedan bland de tio bästa i poängligan.
Om inte skadan blir långvarig finns Jack Eichel garanterat med på många röstberättigade journalisters blanketter.
Svarta hästar
Minnesotas småväxta storstjärna Kirill Kaprizov har varit borta på grund av en skada i några veckor. Innan skadan låg han femma i poängligan och ansågs vara största enskilda orsak till Wilds fantastiska höst.
Gör han snart comeback, håller nivån, hinner spela minst 65 matcher, samtidigt som Wild tar en direkt slutspelsplats, är han med i racet.
Columbus tävlar på allvar om en plats i playoff – det skulle vara varken mer eller mindre än en sensation. Går det så är backen Zach Werenski svår att förbise som en Hart-kandidat.
Han snittar närmare 27 minuter istid per match, leder i skrivande stund backarnas poängliga före Cale Makar och Quinn Hughes och är poängbäst i Blue Jackets.
Slutligen kan man inte glömma två namn som alltid finns med när Hart nämns: Connor McDavid och Sidney Crosby.
Edmontons kapten har tredje bästa poängsnittet i ligan (1,51) och får McDavid spela oskadd, kan han under grundseriens andra halva mycket väl stiga till etta i poängligan. Då får kanadensarnas halvgud många röster.
Om Pittsburgh kliver in slutspelet har Sidney Crosby helt säkert till och med ökat på produktionen under andra halvan av säsongen. När det här skrivs har han stått för 48 poäng i 46 matcher. Väldigt många journalister skulle så gärna unna ”Sid” karriärens tredje Hart Trophy.
Finländarna
I och med att Sam Reinhart spelar sensationellt bra ishockey och öser in mål samtidigt som Aleksander Barkov missar matcher här och där, är Floridas kapten just nu varken MVP i Panthers eller med i Hart Trophy-snacket. Ingen förbjuder ”Sasha” från att göra en grym vår.
Får man tro det mäktiga kanadensiska mediahuset Sportsnets NHL-rapportering finns det ändå tre finländare som så här långt är de mest värdefulla spelarna för sina egna lag: Miro Heiskanen i Dallas, Sebastian Aho i Carolina och Mikael Granlund i San José.
Inga protester från Yle Sporten.
Tack för att du läste!
Anders är Yle Sportens NHL-skribent och -poddare som minns när Matti Hagman skrev på för Boston.
Källor: nhl.com, hockeydb.com, statmuse.com, dailyfaceoff.com