När det talas om psykisk ohälsa upprepas ofta två saker: att behovet av hjälp ökar och att det kan vara svårt att få den hjälpen.
Därför är det inte konstigt att många vänder sig till terapibottar när de behöver stöd i vardagen.
En populär terapibot med miljontals användare är till exempel Psychologist på plattformen Character.ai.
”Många människor säger att de använder botten när deras tankar blir jobbiga, typ klockan två på natten då de inte kan tala med vänner eller en riktig terapeut”, säger den nyzeeländska psykologistudenten Sam Zaia som skapat boten till BBC.
Intresset för chattbottar, som fungerar dygnet runt alla dagar i veckan, syns också i Finland.
Förbundet för psykisk hälsa Mieli, lanserade en AI-chattbot riktad till unga under 23 år i mitten av januari och hittills har den använts över 3 300 gånger.
En färsk studie från Helsingfors och Tammerfors universitet visar också att nätterapi kan vara lika effektivt vid lindrig och måttlig depression som psykoterapi som sker ansikte mot ansikte.
”AI är lite som en person med dåligt koncentrationsspann”
Om dagens AI-terapeuter är så populära och nätterapier verkar ge goda resultat, kommer människor då alls att behövas som samtalsstöd i framtiden?
En som funderat mycket på hur AI förändrar psykologernas jobb är Andreas Kåll. Han jobbar som psykolog på ett uppstartsföretag som erbjuder coachning för bland annat företagare och chefer.
– Jag är nog lite orolig över mitt jobb. AI behöver inte vara bättre än en psykolog, den behöver bara ge bättre avkastning på investerat kapital, säger Kåll.
Han tror att många är redo att välja en chattbot framför en session hos en psykolog för att det helt enkelt är billigare.
Än så länge klarar AI ändå inte av att ta hand om en hel behandlingsprocess från början till slut, säger Kåll. Men utvecklingen går snabbt framåt.
– AI är lite som en person med dåligt koncentrationsspann. Men den är bra på att sammanfatta tankar.
Börja försiktigt om du vill ha hjälp av AI
Studier visar ändå att AI-tjänster kan vara mer empatiska än människor och till och med ha bättre förståelse för sociala situationer och bättre känsloigenkänning än människor.
Men människor suktar ändå efter mänsklig kontakt och det finns också studier som visar att terapiupplevelsen försämras om man vet om att man har att göra med artificiell intelligens.
– Det finns någonting kvar i att vi vill ha den där mänskliga kontakten. En av de största faktorerna i terapi som vi vet att fungerar är relationen, säger Andreas Kåll.
Chattbottar svarar bara utifrån de promptar som användaren ger dem och det finns exempel där chattbotar haft skadliga eller till och med förödande konsekvenser för användaren.
I Belgien rapporterades år 2023 att en man begått självmord efter diskussioner med en chattbot och i USA stängdes en chattbot som skulle främja kroppspositivism efter att den gett en person med ätstörning råd om kaloriräkning och viktnedgång.
Andreas Kåll säger att man ska vara försiktig om man börjar experimentera med AI för att få hjälp med sin psykiska hälsa, just eftersom många AI-språkmodeller snabbt börjar ge råd.
– Jag brukar se till att ha med i mina promptar att jag bara vill att den ska hjälpa mig reflektera och sammanfatta mina tankar. Man ska närma sig AI-tjänsterna lite lekfullt om man vill prova. Och ha datasäkerheten i åtanke.
Kåll använder själv ett program som begränsar vem som har tillgång till datan. Det går också att öka datasäkerheten genom att använda AI-tjänster via VPN utan inloggning.
AI kan ge mer tid för terapeuter att bemöta människor
HUS-sammanslutningen har en mer allmän AI-chattbot som kan ge tips och stöd för hur man kan få hjälp med ångest och depressionssymptom.
I nuläget har man ändå inga planer på att ta i bruk en automatisk AI-terapeut, säger ledande psykolog Jan-Henry Stenberg.
Han ser ändå möjligheter med att använda artificiell intelligens inom den offentliga vården.
– Vi kan träna AI att göra strukturerade utlåtanden, så att läkarens eller andra yrkesmänniskors tid inte helt och hållet går åt till att skriva, utan kan riktas bättre till patientarbetet. AI fattar då inga självständiga beslut, men fungerar som resurs, säger Stenberg.
Psykologen och psykoterapeuten Katri Kanninen har utvecklat ett verktyg som använder sig av artificiell intelligens som sparar tid i början av klientrelationen.
Det handlar om en chattbot där klienter kan chatta sig igenom en psykologisk intervju och få respons. Terapeuten får också ta del av responsen.
– Med hjälp av det kan man spara från tre till fem gånger av psykologiska intervjuer. Man kan genast börja bygga samarbetet med klienten och fokusera på det viktiga, det vill säga hur man kan hjälpa klienten i stället för att samla information om personen, säger Kanninen.
Programmet används inom företagshälsovårdsbolaget Heltti som erbjuder tjänster inom psykisk hälsa.
”Psykoterapin kommer inte förändras”
Både Andreas Kåll och Katri Kanninen ser att AI kan hjälpa psykologer att skräddarsy terapiformer efter klientens individuella behov.
Nyttan av AI-verktyg beror ändå på hur svåra problem som behöver behandlas.
– Vid svårare psykisk ohälsa finns det mera risker och mera behov för terapeuten att vara nära in på, säger Kåll.
Katri Kanninen tror också att människor kommer att behövas som terapeuter också i framtiden.
– Psykoterapi är ett möte mellan två människor. AI kan vara till hjälp i psykoterapi, men jag tror inte att själva psykoterapin någonsin kommer att förändras så radikalt.
Har du erfarenheter av terapibotar eller annan psykisk vård eller coachning där AI varit inblandad? Vi vill gärna höra!