Start

Belgiska polishundar lär sig känna igen benlukt gjord i labb – hjälper lösa kalla fall

I ett laboratorium i Belgien skapas en koncentrerad benlukt som hjälper polisen lösa ouppklarade brott. Hundar hittar sällan torkade benrester, lukten de utsöndrar är för svag.

En belgisk forskare jobbar tillsammans med belgiska federala polisen för att skapa en lukt som påminner om den som torra, förvittrade människoben utsöndrar.

Lukten används för att träna polishundar i att hitta mänskliga kvarlevor som varit länge gömda.

Clément Martin, forskare vid universitetet i Liège, har isolerat lukten från människokött i sönderfall, tagit fram ett koncentrat som likhundar får lära sig känna igen.

Genast då mjukvävnaden i en kropp har förmultnat blir luktmolekylerna från benvävnaden betydligt svagare, säger Martin.

Ett ben som är tre år gammalt luktar också annorlunda än ett som är 20 år.

Skelettdelar är dessutom porösa och de tar upp lukt från omgivningen, till exempel från jordmånen och barrträd.

Hjälp vid ouppklarade brott

– Vid ouppklarade brott hade vi problem. Våra hundar klarade inte av att hitta torra ben, säger Kris Cardoen, chef för polisens hundskolningsenhet i Belgien.

Det har varit svårt för sökhundarna att hitta kroppar som har legat döda länge. Då har risken varit stor att kalla fall förblir ouppklarade.

På polisens träningscenter för hundar utanför Bryssel visar springerspanieln Bones hur han övar för att hitta lukten som forskaren Martin tagit fram.

Cardoen har gömt pappersdukar bakom cementblock och bara kontaminerat vissa. Bones skäller när han upptäcker lukten.

Likhundar behöver 1 000 timmar träning för att klara av sitt uppdrag. Belgien har bara fyra likhundar.

Martin använder prover från torkade ben för att skapa lukten. I en glascylinder i sitt laboratorium finns ben som tillhör en oidentifierad man, hittad i en resväska.

I den tillsutna cylindern kan luktmolekylerna genomsyra den, och de kan lättare utvinnas av forskarna.

– Det är lite som när en parfymör skapar en parfym. Också då blandar man olika aromer, säger forskaren Clément Martin.