Pratglad, skarp och med klyschor på lager – så hanterade danska doldisen Jacob Friis sitt första uppdrag i Finland

Först charmade han Bollförbundet och fick jobbet. Sen charmade han medierna. Nya landslags­tränaren Jacob Friis hade de rätta svaren när han presenterades – men till Finland flyttar han inte.

 Jacob Friis pratar med medier.
Jacob Friis ska pendla till Finland från Ålborg. Bild: Jussi Eskola / EPA

Fredagen den 22 november efter klockan 13 smög Bollförbundets ordförande Ari Lahti snopet ut ur ett konferensrum i Kuopio och berättade att A-landslagets tränare Markku Kanerva fått sparken.

Samma tidpunkt 59 dagar senare gled Lahti in i ett pressrum på Olympiastadion, den här gången avslappnat småleende, och berättade att jakten på en efterträdare officiellt är avslutad.

– Jacob Friis fick jobbet för att han var den bästa tränaren av de kandidater vi hade råd med, konstaterade Lahti när de största artighetsfraserna var undanstökade.

Danska medier var först med nyheten för en dryg vecka sedan, och bekräftelsen kom på tyska sajter i går. Augsburgs assisterande tränare Jacob Friis tar över jobbet som förbundskapten.

– Han är en tränare vars kurva pekar uppåt. Hans kontrakt med Augsburg hade gått ut i juni och jag är säker på att andra än Finlands Bollförbund hade velat ha honom efter det. Han är en modern tränare som kan använda data och tror på en positiv atmosfär. 1+1 är mer än 2 i hans lag. Han är en omtyckt person och en bra kommunikatör, hyllar Lahti.

11-årig dotter hade planer

Den sista biten bevisade Jacob Friis med eftertryck när han fick ordet.

Dansken skötte mediebiten perfekt. Han var jovial, skarp och pratglad. Alltid med ett skämt eller en avväpnande historia på lager, som hur hans 11-åriga dotter ivrigt kommit med förslag på hur Augsburg och Finland skulle kunna göra för att komma överens om övergången.

– Det är en stor ära för mig att bli chefstränare för de bästa spelarna i Finland. Det tog inte lång tid för mig att känna att det här är rätt. Förbundets mänskliga värderingar ligger nära mina egna, sade Friis.

Iklädd vit kragskjorta med t-tröja under, smala mörkblå byxor och bruna sportskor såg han alltid den som ställde frågan i ögonen och avslutade flera gånger sina svar med ett ”är du nöjd, var det ett tillräckligt bra svar?”.

För samtidigt fanns det ofta rätt magert med innehåll i de långa svaren, med förkärlek för klyschor i stil med ”vi har ett liv, och det gäller att göra valen när de kommer” eller ”fotboll handlar om att vinna och hur vi jobbar för att kunna vinna”.

Jacob Friis.
48-åriga Jacob Friis talade mycket och gärna på sin första pressträff i Finland. Bild: Lehtikuva

Men att han bjöd på mumbojumbo var Friis själv högst medveten om.

– Det är lite tråkigt för er att jag inte kan ge er några rubriker, men ni är smartare än jag så det löser ni säkert, sade dansken efter en utläggning om spelfilosofi.

– Det enkla svaret skulle vara att jag vill spela aktiv attraktiv fotboll, men det kan jag inte lova. Det handlar om att ha en tydlig plan med klara principer, att veta exakt hur vi spelar i olika moment. Och 30 procent av målen i internationell fotboll kommer från fasta situationer, det är en mycket viktig del.

40 blev 12 som blev 5

Inget revolutionerande där. Det mest intressanta med Bollförbundets presskonferens var i stället sportchefen Ari Hyryläinens exakta redogörelse för hur rekryteringsprocessen gått till.

Den första långa listan innehöll över 40 namn som granskades. 17 av dessa fyllde Bollförbundets kriterier och blev kontaktade. Av dessa tackade 12 ja till att komma på en längre intervju. 6 kandidater var sedan framme ”i final”, varav en hade för stora löneanspråk. Av de fem sista föll sedan valet på Friis.

Allra första vinken hade kommit från det danska förbundet som tipsat om att Friis är ett namn det lönar sig att kolla upp.

– Danmark är det nordiska land där det finns mest fotbollskunskap, och den kulturella närheten till Finland gör att jag tror han är rätt man att jobba med finländska spelare, sade ordförande Ari Lahti på presskonferensen där det gjordes klart att alla frågor till Friis ska ställas på engelska och inte någon form av skandinaviska.

Tiden knapp innan kvalet

Att Jacob Friis står inför stora utmaningar i sitt nya jobb är klart. På lördag gör han sin sista match med Augsburg (hemma mot Heidenheim) och sedan är det bara två månader till VM-kvalstarten med bortamatcher mot Malta och Litauen. Utan träningsmatcher innan det.

– Jag vet mera om det finländska landslaget nu än jag gjorde för tre veckor sedan. Och om ytterligare tre veckor vet jag ännu mer, tillräckligt för att ta ut rätt lag, säger Friis.

Väl medveten om den största utmaningen i jobbet som landslagstränare, den knappa tiden med spelarna.

– Du har inte så många träningar på dig, så det gäller att utnyttja dem på rätt sätt. Det gäller att vara skarp, och sätta sina fingeravtryck från dag ett, konstaterar Friis.

Arbetet de närmaste månaderna kan också underlättas av att Friis inte tänker ta mig sig ett komplett nytt tränarteam, utan öppet antyder att många i Kanervas senaste grupp lär få fortsätta. Så räkna med ett namn som Tim Sparv också i fortsättningen.

Förebilden från Ålborg

Jacob Friis gav i stort exakt de svar som publiken bestående av förbundspersonal och journalister ville höra.

Svaret på tränarförebild blev exempelvis inget av de glamorösa namnen utan ”en ni aldrig hört talas om”, tidigare AaB-tränaren Poul Erik Andreasen.

Sportchef Aki Hyryläinen, förbundskapten Jacob Friis och ordförande Ari Lahti.
Sportchef Aki Hyryläinen, förbundskapten Jacob Friis och ordförande Ari Lahti leder finländsk fotboll. Bild: Lehtikuva

Men ett svar skar i öronen på många. Den nya landslagstränaren kommer inte att flytta till Finland utan blir en pendlare.

Familjen är viktigare än fotboll och Friis med fru och tre barn kommer i stället att flytta till Ålborg, hem till en fotbollstokig släkt.

– Min morbror är Henning Jensen som spelade för Real Madrid, Gladbach och Ajax. Det var han som förde in mig på fotbollen. Han var snabb och med god teknik. Motsatsen till mig som spelare, jag var långsam med medioker teknik, säger Jacob Friis och lyckas än en gång få till den typ av knorr som finländska fotbolltittare i fortsättningen får vänja sig vid.