Naturresursinstitutet Lukes nya siffror om kolsänkan slog ner som en bomb förra veckan: Skogsmarken i Finland är inte längre en kolsänka utan en utsläppskälla. Det har den enligt Lukes nya beräkningar varit sedan 2021.
Den krympande kolsänkan äventyrar Finlands klimatmål, som utgår från att utsläppen och kolsänkan ska vara lika stora år 2035.
En lång rad klimatexperter har den här veckan sagt att Finlands skogsavverkning helt enkelt måste minska. Så vad säger skogsindustrin?
Vi frågar Paula Lehtomäki, vd för branschorganisationen Skogsindustrin:
– Siffrorna är självklart inte goda, säger hon.
– Men beräkningarna är komplicerade. De visar också att kolsänkorna är ett osäkert medel för klimatpolitik.
Lehtomäki har också suttit på flera ministerposter för Centern och var bland annat miljöminister 2007–2011.
Vill se aktiva privata skogsägare
Siffrorna för kolsänkan ger skogsindustrin mycket att tänka på, och den viktigaste frågan är hur Finland ska få skogen att växa bättre och mer. En av orsakerna till den krympande kolsänkan är att skogen inte växer lika snabbt längre.
– Vi måste med gemensamma åtgärder förstärka kolsänkan som helhet, säger Lehtomäki.
Hon listar möjligheter. Viktigast är att plantera effektivt efter avverkning, och att aktivt vårda skogen. Här riktar hon sig också till de 600 000 skogsägare Finland har, eftersom studier visar att avståndet mellan skogen och dess ägare växer.
– Privata skogsägare fattar själva beslut om vad de gör och inte gör i sin skog. Men jag hoppas verkligen att alla skogsägare aktivt skulle vårda sin skog, så den medför nytta för både industrin och naturen, säger Lehtomäki.
Större avverkning på grund av krig och energiförbränning
Två centrala orsaker till att avverkningen i Finland ökat de senaste åren är kriget i Ukraina och den kommunala värmeproduktionen.
Efterfrågan på inhemskt virke har ökat efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina som stoppade den ryska importen. Rysk import stod tidigare för ungefär tio procent av industrins virkesförbrukning.
För den globala kolsänkans del spelar det förstås ingen roll om det är rysk eller finsk skog som huggs ner för den finska skogsindustrin, men för Finlands kolsänkesiffror har det stor betydelse.
En annan förändring är att träförbränningen för energiproduktion ökade efter förbudet på att bränna torv för energiproduktion.
För de kommunala värmeanläggningarna som använt biobränsle är det i praktiken träflis och pellets som är det enda alternativet just nu, fram till att elektrifieringen och den gröna omställningen gör att kommuner om några år går över till andra lösningar för värmeproduktion.
Paula Lehtomäki påpekar att skogsindustrins virkesförbrukning inte vuxit utan ligger på ungefär samma nivå som i början av 2000-talet. Hon vill också betona att företagen inte avverkar skog bara för att de har lust med det, utan för att det finns en ökande global marknad.
– Det finns en ökande efterfrågan på träbaserade produkter runt om i världen. Vi måste vara konkurrenskraftiga för att kunna producera finska, hållbara produkter för marknaden. Om de här produkterna inte produceras här i Finland kommer någon annan att producera dem.
Skogsindustrin vill satsa på batterier och textiler
Förutom själva avverkningsmängden har också förädlingsvärdet på skogsprodukterna varit föremål för diskussion i Finland de senaste åren. Finland har en lång tradition av pappers- och cellulosaindustri, och där har branschens värdeökning per använd kubikmeter trä minskat kraftigt under 2000-talet.
Nu skulle det gälla att få mer pengar ut av den skog som huggs ner. Det ser just Skogsindustrins vd inte att blir ett problem.
– Vi ser på framtiden rätt positivt, säger Paula Lehtomäki.
Branschens ljusa framtidssyn beror på den ökande globala efterfrågan men också på nya innovationer.
– Det är en drivkraft och inspirationskälla för hela branschen att man hela tiden hittar på nya möjligheter att använda träbaserade material för att att ersätta fossila bränslen och material.
Biobaserade bränslen, biogenisk koldioxid och nanocellulosa är alla kopplade till att ersätta den fossila plasten, så att bland annat förpackningar i högre grad får träbaserade lösningar. Ett spännande område är också ligninbaserade batterier och skogsindustrins intåg i textilbranschen.
Flera av de nya innovationerna ligger i sidoprocesser från pappersindustrins större processer.
– Finland är i världsklass i vissa patentkategorier. Det syns att vi har en lång tradition och stora ekosystem av små bolag kring de stora, säger Lehtomäki.
Kan Finland ha både stark kolsänka och livskraftig skogsindustri?
Att minska på skogsavverkningen i Finland ser Skogsindustrin alltså inte som ett alternativ.
Samtidigt är det just det en rad klimatexperter nu efterlyser: det skulle vara det lättaste sättet att säkra att Finland når klimatmålen.
– Vi avverkar för mycket, mer än ekosystemen kan producera och tolerera, säger Leif Schulman, generaldirektör på Finlands miljöcentral, i en intervju för Svenska Yle.
– Vi borde minska den totala avverkningsvolymen och öka förädlingsgraden, säger Bernt Nordman, klimatexpert hos Världsnaturfonden WWF.
Den krympande kolsänkan gör det svårt för Finland att nå sitt mål om klimatneutralitet till 2035.
Men siffrorna gör det dessutom svårt för Finland att nå upp till EU:s krav om markanvändning, alltså hur vi får förändra skog och mark. Och att inte nå EU-målen om kolsänka kan bli dyrt.
Hur ser du att den här ekvationen ska gå ihop? Finns det en lösning i framtiden för en välmående skogsindustri samtidigt som vi har en tillräckligt stor kolsänka?
– Det hoppas vi förstås och vi tror på att det på sikt kan hittas en lösning, säger Paula Lehtomäki.
Frågar man skogsindustrin ligger grunden för lösningen i att inte bara titta på virkesuttaget eller skogsindustrin utan på helheten. Markanvändningssektorns utsläpp måste överlag minska. Inom jordbruket har utsläppsminskningen länge varit så gott som obefintlig.
– Och så måste skogens tillväxt främjas och förstärkas, så att skogsarealen inte heller krymper, säger Lehtomäki.
– Det finns många olika åtgärder och möjligheter att titta på. Jag tror man på sikt kan hitta en bra väg framåt, säger Lehtomäki.
Det är ett politiskt beslut man har fattat fast man varit medveten om att kolsänkorna är ett osäkert medel för klimatpolitik
Paula Lehtomäki
Hon påpekar ändå att nya beräkningssätt har ändrat på siffrorna för kolsänkan också i andra länder, till exempel Tyskland. Eftersom beräkningssätten uppdateras är det också svårt att hitta jämförbara siffror mellan olika länder säger hon.
– Det är ett politiskt beslut man har fattat fast man varit medveten om att kolsänkorna är ett osäkert medel för klimatpolitik.
Hittills har statsminister Petteri Orpo vidhållit att regeringen håller fast vid målet om klimatneutralitet till 2035, ett mål som finns inskrivet i klimatlagen som under förra regeringsperioden godkändes av alla riksdagspartier utom Sannfinländarna.
Debatten om kolsänkan lär bli än mer intensiv snart: Regeringens förslag för Finlands energi- och klimatstrategi ska presenteras tidigt den här våren.
