Internationella överenskommelser om hur man ska bete sig i rymden har funnits sedan 1967.
Då tillkom Rymdfördraget under FN:s regi. Det fördraget täcker jordens stormakter och de flesta andra stater också.
Den viktigaste överenskommelsen i rymdfördraget och de senare kompletterande avtalen är att ingen stat på jorden ska kunna göra territoriella anspråk på rymden eller på himlakropparna, och att inga massförstörelsevapen ska få förvaras i rymden. Rymden ska utforskas endast i fredliga syften.
Med Artemisavtalet vill USA:s rymdauktoritet NASA införa mer specifika regler. Rymdaktiviteten är nämligen på en helt annan nivå än den var på 1960-talet.
Inte minst har de ekonomiska intressena blivit mer lockande, med tanke på alla mineraler på månen och Mars som möjligen kunde utnyttjas någon gång i framtiden.
Finland vädrar ekonomisk vinning
Också Finland har vaknat. Arbets- och näringsministeriet hänvisar till uträkningar om att investeringar i rymdaktiviteter betalar sig sex- eller till och med sjufaldigt. Man insinuerar att också Finland kan få en del av kakan.
Arbets- och näringsministeriet publicerade på tisdagen den uppdaterade versionen av Finlands rymdstrategi.
Det är inte bara fantasifulla dagdrömmar för Finlands del, vårt land är redan en rymdutnyttjarnation med egna satelliter i omlopp.
Enligt Arbets- och näringsministeriet hade 27 nya finländska satelliter i slutet av 2023 fått tillstånd att skjutas upp .
Arbets- och näringsminister Wille Rydman (Sannf), är det enbart på grund av ekonomisk vinning som Finland går med i Artemisavtalet?
– Det finns geopolitiska och säkerhetspolitiska och ekonomiska orsaker till att vi går med. Vi har flera intressanta nygrundade satellitbolag och därför vill vi vara med och engagera oss för att få regler för rymdindustrin.
Artemisavtalet vill också skydda kulturarv i rymden
Artemisavtalet stipulerar bland annat att stater som tänker jobba på månen, till exempel med utgrävningar, ska meddela andra stater om att vara försiktiga på just det området.
En annan detalj är humanistisk: Man vill kulturmärka vissa historiskt viktiga ställen, skapa ett sorts kulturarv för rymden. Tänk tillexempel på platsen för USA:s månlandning 1969: där ska man inte få rumstera om hur som helst.
Avtalet handlar också om hur länderna ger andra nödhjälp i rymden vid behov, hur de delar med sig av forskningsresultat och hur man ska få ordning på den allt större mängden skräp som kretsar kring jorden.
Ryssland och Kina är inte med
Finland går nu med i en ganska västerländsk sammanslutning.
Trots att meningen med Artemisavtalet är att fortsätta det fredliga utforskandet av rymden är uppslutningen tillsvidare inte lika stor som bakom de gamla FN-avtalen.
Det är främst USA, Europiska länder och USA närstående stater som är med i Artemis. Några större makter som Indien och Saudiarabien har också skrivit under.
Utanför står ganska väntat Ryssland, men också Kina.
Wille Rydman, är det ett problem att Ryssland och Kina står utanför?
– Det är besvärligt att det finns geopolitiska spänningar i dagens värld, men Finland kan inte kontrollera hur världen ser ut så vi tvingas leva enligt dagens villkor. Men vi ska visa att vi står bakom grundläggande västerländska regler också i fråga om rymden.
Är det bra att Finland engagerar sig i rymden? Motivera ditt svar i kommentarsfältet!