Enligt USA:s president Donald Trump har WHO misskött hanteringen av covidpandemin, och organisationen kräver orimligt mycket pengar av USA.
– Beslutet är ett stort slag mot WHO, men var inte oväntat på något sätt, säger Outi Kuivasniemi, råd för internationella ärenden vid Social- och hälsovårdsministeriet.
– Man visste att det här var på väg, så det fanns redan viss planering på gång i WHO.
Under sin första mandatperiod år 2020 inledde Trump processen för att lämna WHO.
Då anklagade han WHO för att hjälpt Kina att vilseleda världen i frågan om varifrån covidviruset härstammade.
Eftersom det tar ett år innan ett land officiellt kan lämna WHO hann president Joe Biden stoppa USA:s utträde på sin första dag som president i januari 2021.
WHO spelar en avgörande roll för global hälsosäkerhet
WHO arbetar för att förbättra hälsan för miljontals människor världen över. Bland annat jobbar man för att utrota polio och tuberkulos och för att förebygga hiv och aids i Afrika.
WHO spelar en avgörande roll för global hälsosäkerhet, utrotning av sjukdomar och mobilisering av globalt samarbete. Det säger Anil Soni, vd för WHO Foundation, i ett uttalande.
”Organisationen är avgörande för att skydda USA:s affärsintressen över hela världen”, säger han.
Han konstaterar att WHO gör stora insatser i samband med sjukdomsutbrott och har en enorm pandemiberedskap.
”Ingen annan organisation har den kapacitet som krävs för att samordna snabba internationella insatser, dela med sig av medicinsk forskning och innovation och sprida viktig information över hela världen”, säger Anil Soni.
Många följer USA:s exempel
Många länder ser upp till USA och om landet nu börjar frångå generella hälsorekommendationer som WHO förespråkar är det oroväckande.
Det säger generaldirektör Mika Salminen på Institutet för hälsa och välfärd.
– Det kan vara lite tidigt att spekulera om detta. Men vi har sett att det finns perioder i USA:s hälsopolitik när mycket konservativa värderingar vunnit inflytande och då kan det bli svårt för USA att stödja vissa områden som är viktiga ur ett globalt perspektiv. Till exempel kan det påverka drogpolitiken, sexualhälsa, barnomsorg och mödravård.
Det är också bekymmersamt att Trump har nominerat den kända vaccinskeptikern Robert F. Kennedy Jr till hälsominister, konstaterar Salminen.
– Om han blir vald finns det risk att det undergräver vaccinationsaktiviteten i vissa länder åtminstone. Jag tror inte det får stor verkan inom Europa, men det finns många länder som följer USA. Då kan deras exempel tyvärr få grava följder inom en snar framtid.
USA är WHO:s största finansiär
Eftersom USA är WHO:s största finansiär och bidrar med kring 18 procent av den totala finansieringen kommer USA:s utträde att ha enorma ekonomiska konsekvenser för WHO.
USA bidrog med 1,2 miljarder dollar år 2023.
Men enligt Outi Kuivasniemi tog andra finansiärer, till exempel Tyskland, en större roll när Trump senast skulle dra ut USA ur WHO.
– Tyskland blev då i ett skede den största finansiären. Och det finns andra länder som har ökat sin finansiering till WHO jämfört med tidigare, säger Kuivasniemi.
Just nu är Tyskland den största nationella bidragsgivaren och bidrar med kring tre procent av WHO:s finansiering.
Näst största finansiären efter USA är Bill och Melinda Gates stiftelse. Andra stora finansiärer är Europeiska kommissionen, Världsbanken och Storbritannien.
Mika Salminen hoppas att Europa vill finansiera det som faller bort om USA lämnar WHO.
– Det är inte goda ekonomiska tider i Europa, men vi talar om en organisation som har en budget i ungefär samma storleksordning som Helsingfors stads hälsobudget. Globalt sett är det inte frågan om jättestora pengar, säger Salminen.
Om Europa skulle bekosta en större andel av WHO:s verksamhet skulle det ge Europa större inflytande när det gäller vilken slags hälsopolitik som WHO för, säger Salminen.
– WHO är mycket beroende av medlemsländernas ståndpunkter i olika frågor. USA är inte alltid det land som är det mest framåtsträvande, säger Salminen.
Enligt Ilona Kickbusch, expert på global hälsa vid Geneva Graduate Institute, är läget ändå ett annat nu än det var år 2020.
– De europeiska länderna står inför andra utmaningar, till exempel stagnerande ekonomier och krav på ökade försvarsutgifter, säger hon till tidskriften Science.
– Röster som är skeptiska till WHO sprider sig också inom EU, och de kan bli uppmuntrade att minska finansieringen om USA lämnar organisationen.
USA skulle bli isolerat från avgörande information
Ett amerikanskt utträde skulle också bryta WHO:s band till viktiga amerikanska myndigheter som den nationella folkhälsomyndigheten Centers for Disease Control and Prevention, CDC och livsmedelsverket FDA.
Båda myndigheterna ger WHO vägledning i en rad olika frågor och i gengäld får de viktig information av WHO.
– CDC skulle bli isolerat från en hel del information som är avgörande för vår globala säkerhet, säger virologen Marion Koopmans vid Erasmus Medical Center i Nederländerna till Science.
Enligt Koopmans skulle ett utträde ur WHO göra USA mer sårbart.
– Vårt bästa försvar är globalt samarbete och datadelning.
Experter säger att ett utträde ur WHO skulle kunna skada USA:s nationella säkerhetsintressen bland annat för att tillgången till sekvensering av säsongsinfluensastammar, som används för att utveckla årliga influensavaccin, stryps.
Och ironiskt nog oroar sig juridiska experter för att USA:s utträde ur WHO skulle innebära en öppen dörr för den kinesiska regeringens inflytande.
– Om man verkligen är orolig för att WHO ska tas över av Kina, då är det bara att ta bort USA från ekvationen, säger Jeremy Konyndyk, ordförande för människorättsorganisationen Refugees International till Science.
WHO:s förmåga att reagera snabbt begränsas
Under tidigare år har en stor del av de pengar som USA har bidragit med gått till att hantera sjukdomsutbrott och andra nödsituationer.
Att förlora de pengarna skulle begränsa WHO:s förmåga att reagera snabbt.
– Beslutet att lämna WHO är katastrofalt för organisationens kapacitet att ta itu med folkhälsokriser, säger Lawrence Gostin, professor i global hälsolagstiftning vid Georgetown University till nyhetsbyrån Reuters.
Ashish Jha, president Joe Bidens tidigare samordnare för insatserna mot covid-19, säger till tidningen Financial Times att USA:s avhopp skulle hämma den globala beredskapen för framtida pandemier.
– Om du inte är engagerad i de här institutionerna har du inte örat mot marken när nästa utbrott inträffar, varnar Jha.
Vad skulle det då betyda för USA om vi drabbas av en ny pandemi?
– Det är lite svårt att avgöra just nu, säger Outi Kuivasniemi, råd för internationella ärenden vid Social- och hälsovårdsministeriet.
– Det beror lite på om det kommer att finnas någon slags verksamhet där USA fortsätter att samarbeta, till exempel via PAHO, den Panamerikanska hälsoorganisationen.
PAHO är en FN-byrå som ansvarar för internationellt hälsosamarbete i Amerika. Bland annat jobbar man för att bekämpa smittsamma sjukdomar.
– Jag har inte hört att USA skulle vara på väg bort från PAHO. Om en del av det här samarbetet fortsätter via PAHO så kan man till exempel utbyta information om sjukdomar eller virus, säger Kuivasniemi.
USA:s kongress kan vara tvungen att ta ställning till utträde
I princip kan USA:s kongress blockera ett utträde ur WHO.
USA anslöt sig till WHO genom ett gemensamt beslut i kongressen år 1948. Därför kan kongressen vara tvungen att ta ställning till ett utträde.
Republikanernas knappa majoritet i båda kamrarna innebär att ett fåtal oliktänkare kan blockera Trumps drag. Det är ändå inte troligt att de gör det.
Eftersom USA officiellt lämnar WHO först efter ett år, i januari 2026, finns det ännu tid för Donald Trump att ändra sig.
Han kunde enligt Lawrence Gostin, professor i global hälsolagstiftning vid Georgetown University, använda hotet om utträde som ett förhandlingskort för att tvinga fram betydande reformer inom WHO.
Gostin säger till Reuters att Trump till exempel kunde driva på för att få fram en sådan kandidat till posten som WHO:s generaldirektör som han gillar.
Den nuvarande WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus mandatperiod löper ut år 2027.
– Trump är ju en dealmaker så allt är möjligt, säger Outi Kuivasniemi.