Innan en ny Bibel ser dagens ljus diskuterar forskarna med olika referensgrupper kring tolkningar och formuleringar.
– Den här gången har man strävat efter att vara mera trogen grundtexten och visa större ödmjukhet i förhållande till vad vi idag vet om handskrifterna, säger Anders Göranzon, generalsekreterare för Svenska bibelsällskapet som 2026 ger ut nyöversättningen av Nya testamentet.
Då NT 2026 ges ut kommer det att vara 45 år sedan NT81 lanserades, det som sedermera blev Nya testamentet i Bibel 2000.
Texten i den nya utgåvan kommer att se rätt annorlunda ut, menar han.
– Den kommer att skilja sig relativt mycket, just för att direktiven för översättningen är så annorlunda. NT81 som vi ofta har som parallelltext är ju den text som är någon slags officiell översättning i Sverige idag. Arbetet med den utfördes på sjuttiotalet.
Lyhördhet, rytm och begriplig svenska
Det krävs olika slags kompetens för en bibelöversättning. Här samarbetar exegeter, stilister, primäröversättare och konsulter, under uppsikt av ett översättningsråd och en redaktionskommitté.
Texterna presenteras också för olika referensgrupper, som olika samfund, ungdomsrepresentanter, skolor och religionslärare, Ekumeniska rådet i Finland och samarbetsrådet för judar och kristna. Översättningsrådet ser till att NT 2026 följer de direktiv som fastställts av Bibelsällskapets styrelse.
NT 2026 har som uppdrag att producera en centrumöversättning där målsättningen är att tillgodose många olika behov samtidigt. Det finns ett styrdokument med nio punkter som översättarna ska beakta.
Får dra åt olika håll
Anders Göranzon är förutom generalsekreterare för Svenska bibelsällskapet även präst, teologie doktor och docent vid Uppsala universitet.
Han lånar en metafor av det danska bibelsällskapet, då det gäller prioritering och fokus: Man kan se principerna för en översättning ungefär som fjädrarna i en trampolin. En sådan som användes i gymnastiken då man skulle hoppa bock.
– Fjädrarna drar åt olika håll och det måste också principerna göra. Det ligger inget hotfullt i det. Man får väga olika principer mot varandra och får då ett slags centrum som man kan ta avstamp i, säger Göranzon.
– Vi ska till exempel eftersträva ett inkluderande språk där det är möjligt, samtidigt som vi ska vara trogna den tidens kultur.
Han säger att det är klart att om det är texter som har en viss könsmaktsordning så kan man ju inte översätta bort det genom att ha ett inkluderande språk.
– Men ibland har översättningar varit mindre inkluderande än vad grundtexten är. Därför är det bra med de här olika principerna som drar åt olika håll. Det ger en slags skärpa åt översättningen, skulle jag säga.
Vad är det då som påverkar mest och gör skillnad vid en nyöversättning?
– Forskningen har förändrats, exempelvis forskningen kring vem Paulus var. Det har varit en viktig del av den här översättningen att inte göra konflikten mellan de judar som trodde på Jesus och de andra judarna större än vad den är.
Anders Göranzon säger att tidigare översättningar har överdrivit en konflikt mellan Paulus och den samtida judendomen. Men han var ju själv jude. Den här översättningen kommer i större utsträckning att beskriva den debatt Paulus för inom judendomen.
– Då han skriver finns inte kristendomen i den meningen ännu. Det är en Jesusrörelse som är en del av den samtida judendomen. När vi uppfattar Paulus som provocerande mot den så måste vi inse att det var så man var mot varandra. Man älskade det sättet att debattera. Det är ungefär som ni i Finland, ni är lite mera pang på rödbetan.
Avkoda ordet broder
I NT81 valde man att skriva broder varenda gång som det stod så i tidigare text. I den här översättningen kommer det att stå bröder och systrar, eller syskon.
– Det grekiska ordet för bröder är mer inkluderande än vårt ord för bröder. Om man hade en grupp med både män och kvinnor, då använde man ordet bröder.
På den tiden visste man att det var så man skulle avkoda ordet. Att det kunde användas också om det fanns kvinnor närvarande.
– Vi tror ju ofta att det bara var män som tilltalades. Men det blir mer troget grundtexten att ibland faktiskt skriva systrar och bröder. Det är rätt sällan man talar enbart om män.
Junia är en kvinnlig apostel
I Romarbrevets sextonde kapitel talas det om en apostel som heter Junia. Hon har tidigare översatts som Junias och fått ett maskulint namn. Men det namnet finns inte i den samtida grekiskan. Däremot finns det feminina Junia på många ställen.
– Problemet har varit att ackusativformen juniam är densamma för det maskulina och feminina så man kan inte utifrån det säga om det är en man eller en kvinna.
Idag anser många bibelforskare att det inte finns skäl att göra namnet maskulint när det är det feminina namnet som är så vanligt i samtiden, säger Anders Göranzon.
– Och det är ju för många en banbrytande förändring, att det finns en kvinna som nämns som apostel i Nya testamentet. En del kommer säkert att tycka att det här är en förändring som man inte ställer upp på.
Att tro eller vara trogen?
Anders Göranzon ger exempel på vad som har förändrats i NT 2026 jämfört med Bibel 2000. Redan Markusevangeliet 1:15 rymmer många förändringar.
– Jesus säger: Tiden är inne och Guds rike är nära, ändra ert sätt att tänka och var trogna mot evangeliet. I Bibel 2000 står det omvänd er.
Göranzon säger att han inte vet vad man kommer att luta åt framöver, för det pågår en diskussion i redaktionskommittén och bland översättarna.
– Det grekiska ordet metanoia kan betyda omvändelse eller så kan det betyda något mera. Var trogna mot evangeliet, i Bibel 2000 står det och tro på budskapet. Så att det är en stor skillnad.
Anders Göranzon uppmuntrar läsaren att lägga de olika översättningarna bredvid varandra för att se förändringarna i texten.
– Det är förändringen från det grekiska ordet pistévo som kan översättas med tro generellt. Men det finns en insikt idag om att det ju inte bara har med tro i betydelsen ett försanthållande att göra, det har också en aspekt av trohet eller att vara trogen. Och det tror jag nog kommer vara kvar, säger Göranzon.
Ett grekiskt ord ska så långt som möjligt översättas med samma svenska ord om det inte blir obegripligt. Till exempel så finns ju det grekiska ordet evangelion på svenska som evangelium och evangeliet.
Koherens, samstämmighet
Enligt konkordansprincipen ska det finnas koherens, samstämmighet. Så om det är Paulus, Markus eller Lukas som använder det här ordet, så ska man uppfatta det även på svenska på samma sätt.
– Olika referensgrupper har fått specifika frågor från översättarna. Det är viktigt att man får in synpunkter från många håll och man tar responsen på stort allvar.
Det är första gången som det görs en översättning på det här sättet av en så bred ekumenisk organisation som Svenska bibelsällskapet är, säger Anders Göranzon.
– Det man med säkerhet vet är att den här översättningen inte kommer att få samma ställning som Bibel 2000. Det var ju en statlig översättning som blev officiell och överlämnades till riksdagen och den hade ju en väldig tyngd.
Då översättningen blir klar 2026 är det 500 år sedan Nya testamentet på svenska kom för första gången.
– Så vi vill ju rida lite på den vågen också. För att skapa intresse och ett slags fokus på att nu verkar det vara Bibeln som är i centrum.
Man kommer att lansera översättningen vid bokmässan i Göteborg. Bibelsällskapet är partner och medarrangör på temat folkbildning, tillsammans med Svenska Akademien, Göteborgs universitet, med Folkuniversitetet och Folkbildningsrådet. Lanseringen av Bibeln ska få en central plats i bokmässans program.
Är svenskarna ett bibelläsande folk?
– Det hade jag ju hoppats kunnat säga men det är nog att vara lite för optimistisk. Däremot så tror jag att det finns biblar i många hem. Huruvida de öppnas ska jag låta vara osagt. Däremot finns ju Bibeln med i kulturlivet, i litteraturen, i sångtexter, på teatern och så vidare.
Anders Göranzon säger att Bibeln har en stor funktion, inte bara historiskt utan också idag.
– Men det är kanske en tyst kunskap, till exempel i hur vi uttrycker oss. Man kan säga att jag hoppas det jag säger ska ”falla i god jord”, men ingen vet att det kommer från en av Jesu liknelser om det utsådda ordet, att någonting faller i god jord. Så att jag tror att Bibeln finns med, i vårt språk och i vår kultur, men på ett omedvetet sätt.
Långa meningar i Efesierbrevet
Nästa bibelbok i tur för uppläsning i Yle Vega blir sannolikt Paulus brev till Efesierna.
– I Efesierbrevet har man försökt att hålla meningarna lite längre, för så är det i grekiskan eller i alla antika texter. Man har ju inga skiljetecken i grundtexten, men man ser utifrån meningsbyggnaden att det är mycket bisatser. I en skriven text blir det otroligt knepigt för oss, men när någon läser upp det så spelar det ju ingen roll. Vi hör ju inte punkter och utropstecken.
Anders Göranzon påminner om att antika texter lästes upp, det var så de användes.
– Det finns en skröna om Cicero (romersk retor, författare och politiker) som har fått ett brev. Han besvarar det och skriver helt kort och tackar för brevet men säger: Jag har inte kunnat läsa det ännu för jag har varit förkyld.
Man tror att det var så i antiken att man inte läste tyst. När man hade en text framför sig och skulle läsa den själv så läste man högt för att höra den. Cicero hade tappat rösten och kunde alltså inte ta till sig budskapet eftersom det måste höras.
– Och det säger ju Jesus också: Saliga de som hör Guds ord, inte de som läser det. Så därför är det väldigt konstigt när vi pratar om bibelläsning, för så har Bibeln aldrig använts. Det har aldrig varit en läst text förrän i relativt sen tid.
Söker sig närmare grundtexten
Enligt Anders Göranzon är trenden inom bibelöversättning just nu att söka sig närmare grundtexten och värna mera om den.
Det är något av en pendelrörelse i det där, menar han, att det var så tidigare och är så nu igen.
– Texten måste naturligtvis vara begriplig också på målspråket. Man vill försöka förstå en annan tid eller ett annat sammanhang, en annan kontext, och kunna identifiera sig.
Översättningsarbetet handlar om att lägga fokuset hos den andre.
– Hur kan jag förstå bättre vad du säger eller vad den andra vill ha sagt? Och inte vara så fokuserad på att det här måste bli begripligt för mig så att jag kanske missar nyanser hos den andra.
Så det är en kommunikativ grundinställning, att vilja nå fram till den man lyssnar till. Det är en dialog, där översättarna befinner sig mitt emellan en sändare och en mottagare.
– Det är en stor skillnad jämfört med forskningsläget på sjuttiotalet. Man har inte hittat jättemånga nya handskrifter, men de experter som vi har involverat har kunnat berätta att man väger handskriften annorlunda idag och är betydligt mer ödmjuk.
– Det är svårt att veta exakt vad det stod från början, vi har inte tillgång till de allra första manuskripten. Vi får vara ödmjuka och fortbilda varandra.
Bibelsällskapet har kontakt med en grupp ortodoxa som följer arbetet. De kan berätta om ortodoxa traditioner som ofta har gått tillbaka på andra handskrifter och andra texter.
– Det vi vill försöka få med i noterna är att det kan finnas olikheter inom kristenheten i stort. Man har gjort olika val. Så att flera kristna traditioner ska känna igen sig i den här översättningen. Om inte i huvudtexten, så i alla fall i notapparaten. Och det har vi fått väldigt positiv respons på, att jobba på det sättet.
Första svenska bibeln introducerade ä och ö
Bibeln översattes första gången i sin helhet till svenska i samband med reformationen på uppdrag av Gustav Vasa.
Gustav Vasas bibel fick stor betydelse för svenska språket. Bland annat introducerades bokstäverna ä och ö och texten anses utgöra gräns mellan fornsvenska och nysvenska. Nya testamentet kom ut 1526 och hela bibeln 1541.
Den senaste officiella bibelöversättningen är Bibel 2000, som gjordes av Bibelkommissionen. Eftersom Svenska kyrkan skildes från staten 1 januari 2000 är det också den sista officiella statliga översättningen.
I söndagskvällens aftonandakt i Yle Vega 2025 läses ett urval bibelböcker ur nyöversättningen NT 2026.
Med början i januari hör vi Kalle Sällström läsa ur Markusevangeliet. Senare under året följer andra böcker och röster.
Anders Göranzon understryker att översättningstexten fortfarande lever och kan förändras före publiceringen 2026. Man beaktar i viss mån även allmänhetens respons på texterna.