Start

Sopsorteringen har blivit bättre i huvudstads­regionen – även de små bolagen gör rätt

Helsingforsregionens miljötjänster rapporterar om mindre bioavfall bland blandavfallet. Även de mindre husbolagen sorterar bra.

En kvinna tömmer bioavfall i en stor låda.
Bioavfallet ska antingen i rätt kärl eller så komposterar man själv. Bild: Mårten Lampén / Yle

Vart tredje år kartlägger Helsingforsregionens miljötjänster HRM hur husbolagen sorterar sina sopor. Under utredningen i september i fjol riktades speciell uppmärksamhet på hur mycket bioavfall som hamnar i blandavfallet.

Nuförtiden ska också invånare som bor i bolag med 1–4 fastigheter lägga bioavfallet i separata fat eller kompostera själv. HRM har levererat tusentals bioavfallskärl i regionen och det har burit frukt.

”Vi ville se om förändringen i sorteringen har lett till rätt resultat, alltså finns det mindre bioavfall i blandavfallskärlen, i synnerhet i mindre bolag”, berättar utredningens projektchef Leena Tuominen i ett pressmeddelande.

Under år 2024 uppstod ungefär 150 500 ton avfall i huvudstadsregionen i privata hushåll. Per invånare blir det här 125,6 kilogram per år. Det är en minskning på 3,3 procent om man jämför med 3 år tidigare.

Över 70 procent kan ännu återvinnas

En hel del textiler, glas, metall och kartonger sorteras också bort i hushållen. En stor del av dessa återvinns.

”Av allting vi samlar in från invånarna när det gäller glas och metall kan 78 procent återvinnas. Sorteringen av material av den här sorten fungerar bra”, säger Tuominen.

De klart största typerna av avfall är plaster, olika blandavfall som blöjor, söndriga kärl och kattsand och annat avfall som inte duger till återvinning.