För några årtionden sedan började Sverige avveckla kärnkraften, nu tvärvänder man och ska bygga ut den på rekordtid.
Under de närmaste tjugo åren vill den svenska regeringen bygga minst tio fullskaliga reaktorer. Redan om tio år ska två av dem producera el.
I Finland tog det sexton år att bygga en reaktor i Olkiluoto, en erfarenhet som delas av andra europeiska länder.
– Jag hoppas att de aktörer som bygger i Sverige lär sig av Finland, både av de bra och dåliga erfarenheterna, så att man kan bygga effektivare när man väl bygger i Sverige, säger regeringens nationella kärnkraftssamordnare Carl Berglöf till Svenska Yle.
Berglöf har utsetts av regeringen för att se till att rekordbygget blir av.
Statligt miljardstöd ska få fart på bygget
Bakgrunden till kärnkraftsplanerna är det stora behovet av fossilfri el för att elektrifiera samhället och nå klimatmålen. Valet av kärnkraft är politiskt och ett vallöfte från partierna i den svenska högerregeringen.
I Sverige pågår nu en häftig debatt om den stödmodell regeringen planerar.
En liknande modell föreslogs även för Finland av den nyss avgångna miljö- och klimatministern Kai Mykkänen (Saml). Enligt Samlingspartiet utesluter man den inte som ett alternativ.
I korthet går modellen ut på att de företag som vill bygga kärnkraft både ska få billiga lån av staten och en garanterad inkomst från elproduktionen under årtionden.
Modellen betraktas som ytterst frikostig och har kritiserats för att den favoriserar kärnkraft framför andra energislag som vind och sol.
– Det behövs planerbar el för att få bra systemförhållanden. Sen tror jag att också andra kraftslag kan behöva skräddarsydda lösningar i framtiden. Men kärnkraften är först ut som en försökskanin här, säger Berglöf.
Enligt Berglöf är tanken att lånen betalas tillbaka. Intäktsgarantin bygger enligt honom på en modell som godkänts av EU-kommissionen för att få ny elproduktion på plats.
Kan få helt fel effekt
Flera remissinstanser i Sverige är ändå starkt kritiska till modellen, bland annat för att skattebetalarna ska ta så stor del av risken. Konkurrensmyndigheterna befarar dessutom att stödet ska snedvrida marknaden.
– När man subventionerar ett teknikslag väldigt kraftigt, finns risken att andra teknikslag kommer att trängas undan så det blir mindre investeringar i i vindkraft och solkraft, säger docenten i nationalekonomi Pär Holmberg vid Institutet för näringslivsforskning.
Han anser ändå att den största risken med de goda villkoren för ny kärnkraft är att de blir kontraproduktiva och pressar ner elpriset så mycket att gammal elproduktion stängs i förtid.
– Det finns en risk att exempelvis befintliga kärnkraftverk inte kommer att förlänga sin livstid, så att de kommer att stängas i förtid, säger Holmberg.
Det låter ju väldigt kontraproduktivt...
– Ja. Men så har det varit tidigare också i Sverige. När man gav stora subventioner till ny vindkraft blev en av effekterna att den gamla vindkraften monterades ner i förtid, så det blev kapitalförstöring.