Stormen kring SFP och nikotinpåsarna hann knappt lägga sig förrän det verkar blåsa upp igen. Förslaget till en uppdaterad tobakslag har varit ute på en åtta veckor lång remissrunda, och nu vill flera myndigheter och instanser förbjuda alla smaksättningar av vitt snus. Även mint och mentol.
President Alexander Stubb och ministern för social trygghet Sanni Grahn-Laasonen stoppade den ursprungliga lagen eftersom smakerna te, ingefära, rosmarin och trä skulle gynna ett specifikt företag, underförstått Habit Factory, i Jakobstad.
Men nu vill bland annat Institutet för hälsa och välfärd THL, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovård Valvira, Finlands läkarförbund och Utbildningsstyrelsen även förbjuda smakerna mint och mentol. Till dem sällar sig folkhälsoorganisationen ASH Finland.
Mentol är en smak som lockar ungdomar
Mervi Hara är verksamhetsledare på ASH-Finland, Action on Smoking and Health, som är en nationell folkhälsoorganisation och expert på tobakspolitik. Föreningens målsättning är ett rök- och nikotinfritt Finland. Föreningen har varit med och kommenterat lagförslaget.
Hara är glad över att nikotinpåsarna får en tydlig lagstiftning, på samma sätt som andra nikotinprodukter.
– Att ha en slappare lagstiftning och tillåta olika smaker på nikotinpåsar ger en felaktig bild av hur farlig produkten är för hälsan. Även smakerna mint och mentol är mycket skadliga, och omtyckta smaker. Själva idén med smaksättningen är att locka nya användare, främst bland ungdomarna, säger Hara.
Hara säger att nikotin är mycket skadligt för en ung hjärna och användningen av nikotin ökar, speciellt i de nordiska länderna.
– Nikotinets skada på en ung hjärna är bestående och kan öka både depression och ångest och leda till andra missbruk. Nikotinanvändningen ökar allra mest just bland unga, säger Hara.
Speciellt motstridigt är det att mentol är förbjudet i cigaretter, men i vitt snus skulle det vara tillåtet säger Hara.
Osannolikt att mentolsmaken förbjuds
Habit Factorys försäljningschef Ola Smedlund säger att de i dag har många smaker i sitt utbud av nikotinpåsar. Om alla smakämnen förbjuds innebär det att tobakssmaken finns kvar. Smedlund säger att då skulle nikotinpåsarna i princip smaka som snus.
– Det är ett ganska smalt utbud som skulle bidra till en enorm grå import om man bara hade tobakssmaken kvar. Jag ser det som osannolikt att man stryker mint och mentol när man godkänner lagen, säger Smedlund.
Smedlund säger att vitt snus med tobakssmak redan i dag tilltalar hel del kunder.
– En stor målgrupp är de traditionella snusarna och rökarna som vill sluta och istället övergå till nikotinpåsar. Åtminstone i mitt tycke är det bättre än att röka och snusa, säger Smedlund.
Mervi Hara säger att det inte riktigt går att jämföra cigaretter med nikotinpåsar. Dessutom är nikotinpåsarna så pass nya på marknaden att man inte kan luta sig mot tillräckliga forskningsresultat.
– Men vi vet att det inte är någon hälsoprodukt och nikotinbruket ökar stadigt. Jag vill inte säga att nikotinpåsar är mindre skadliga än cigaretter, även om man undviker de farliga ämnen i tobaksröken. Man kan jämföra det med att hoppa från nittonde våningen i ett höghus, eller från tionde våningen. Slutresultatet är med största sannolikhet det samma, säger Hara.
Nikotingränsen för rökfria nikotinprodukter föreslås bli högst 16,6 milligram nikotin per gram produkt. Det här är en alltför hög nikotinhalt anser Mervi Hara.
– Ett nikotinintag på mellan 0,5- 0,1 milligram nikotin per kilo kroppsvikt är en dödlig dos. Det här är mycket farligt, speciellt för små barn som vistas utomhus och kan plocka upp nikotinpåsar på marken och sätta dem i munnen, säger Hara.
Habit Factory är med på att förbjuda vissa smaker
Ett förbud mot de flesta smaker på nikotinpåsar skulle säkert få många användare att känna sig snuvade på konfekten, säger Smedlund.
– Vi ska inte ha smaker som bidrar till att locka unga att börja använda nikotin. Men det finns mera ansvarsfulla smaker, som inte är så karamelliga, som man gott kunde behålla, säger Smedlund.
Det är just mintsmaken som är den allra mest populära smaken på vitt snus i Finland säger Smedlund. Efter mint placerar sig de fruktiga smakerna.
Mervi Hara säger att mentolsmaken en gång i tiden var ett sätt för tobaksbolagen att locka nya kunder och få dem att tro att mentolcigaretter är mindre farliga än vanliga cigaretter. Det är helt felaktigt, säger Hara. I stället ökar mentol nikotinets effekt på hjärnan och förstärker beroendet och gör det ännu svårare att sluta med nikotinprodukter.
– Mentolcigaretterna marknadsfördes främst till kvinnor. Om man är förkyld använder man exempelvis ofta mentolprodukter, och mentolcigaretter var mycket mer populära i Finland än i övriga europeiska länder, säger Hara.
Vad skulle ett förbud mot mint och mentolsmak betyda för Habit Factory?
– Det är svårt att säga i dagsläget. Människor anpassar sig och kanske anpassar de sig till de smaker som finns kvar, tobak, mint och mentol. De som inte anpassar sig åker till Haparanda eller tar färjan till Sverige eller Estland, säger Smedlund.
Ola Smedlund säger att Habit Factory fortsätter att tillverka flera smaker oavsett den nya lagen. Företagen har redan nu flera rederier som kunder.
När den nya tobakslagen stadfästs av presidenten innebär det en övergångstid på sex månader för de smaker som förbjuds.
– Under övergångstiden får vi sälja alla smaker i Finland. Men sen är det också helt lagligt att sälja de förbjudna smakerna på import och även taxfreeförsäljning på båtar får fortsätta, säger Smedlund.
Nikotinpåsar är inte en fråga om ekonomi
Ola Smedlund anser att en bredare palett av smaker på nikotinpåsarna vore en god affär för Finland som samtidigt skulle minska smugglingen och stävja den grå ekonomin.
– Fler smaker innebär att skattepengarna skulle stanna i Finland. Det är stora pengar det handlar om, summan uppskattas till 150 miljoner euro per år.
Mervi Hara säger att det här inte är en fråga om ekonomi. Olaglig försäljning och smuggling är ett argument som använts av tobaksindustrin så länge som nikotinprodukter tillverkats i världen.
– Det här är tobaksbolagens bravurargument, det är ingen skillnad vilken reglering eller lagstiftning det gällt genom åren, då kommer de dragande med argumentet att smugglingen ökar. Vi har ganska god kontroll över smugglingen, det här är skrämselpropaganda, säger Hara.
Mervi Hara säger att det är enkelt att skylla på ekonomin i tider av lågkonjunktur. Likadant gjorde man på 60-talet när man argumenterade för de skatteintäkter som cigarettförsäljningen medförde.
Hara är rädd för att nikotinanvändningen rusar i höjden i och med nikotinpåsarna. Sen vaknar samhället upp och undrar hur det här kunnat hända, och hur vi ska vi åtgärda situationen.
– Då har vi så många nikotinberoende personer att problemet är svårt att åtgärda. Nikotinpåsarna är ingen ekonomisk fråga, säger Hara.