På måndagen har 13 100 anställda gått ut i strejk inom teknologi- och kemiindustrin. Flera anställda i Österbotten berörs av strejken.
Bland annat på Boliden i Karleby, OSTP i Jakobstad och Wärtsilä i Vasa går de fackanslutna ut i strejk och strejken pågår i sex dagar.
Konflikten handlar om att facket vill höja lönerna med tio procent, vilket arbetsgivaren inte gått med på.
Viktor Kock är verksamhetsledare för DIFF, som är ett fackförbund för svenskspråkiga ingenjörer och ingenjörsstuderande. Han ser lönekraven som realistiska med tanke på de senaste årens höga inflation.
– Ser vi på de sista fem åren så har reallönerna minskat ordentligt i Finland. Det här skulle inte helt kompensera för de minskningarna, men vi skulle komma ganska nära den nivå vi var på 2021.
Hallbäck: Oroligheterna påverkar investeringarna
Mikael Hallbäck, direktör för Österbottens handelskammare, säger att det är svårt att avgöra hur realistiska lönekraven är, men säger att företagen behöver stabilitet och talar om lokala avtal.
– Vissa företag går det väldigt bra för och för vissa går det sämre. Vissa företag har bättre situation och skulle vilja komma emot, medan vissa har en annan situation.
Hallbäck säger också att exporten kan påverkas.
– Finland lever av exporten och vår konkurrenskraft försämras gentemot andra länder.
Kan det här påverka investeringar i Finland, att det verkar för oroligt?
– Inte har det varit lätt att locka investeringar till Finland nu heller. Det är många investeringar på gång och vi hoppas att en stor stor del av dem kommer, men såklart påverkar alla oroligheter. Det beror på hur länge det varar och hur stor skada det gör. Men vi måste ta vara på Finlandsbilden och försöka komma överens.
Kock: Politiker ska inte blanda sig i lönebildningen
Kock vill också se stabilitet och säger att politikerna inte borde blanda sig i lönefrågor.
– Enda sättet vi får stabilitet på arbetsmarknaden är att politiker slutar att blanda sig i lönebildningen. När en ledande politiker går ut och säger att vi inte har råd med löneförhöjningar har de blandat sig i lönepolitiken. Det här skapar en bild av att Finlands ekonomi och lönebildningen hör direkt ihop, säger Kock.
Kock säger att löneökningar är det bästa sättet att balansera statens ekonomi eftersom skatteintäkter från löneinkomster är högre än de från kapitalinkomster.
– Så har företagen råd att göra löneökningarna är det faktiskt bra för Finlands ekonomi. Sen är det förstås en balansgång, man måste se att företagen klarar av att göra löneförhöjningarna, säger Kock.
Båda tvivlar att konflikten får en snabb lösning
Förhandlingarna tas upp på nytt på onsdag, men både Hallbäck och Kock är skeptiska till att man kommer nå en lösning.
– Vi för förhandlingar för högre tjänstemän parallellt med det här, och vi har inte kommit framåt i förhandlingarna. På grund av att Pros och Industrifackets förhandlingar står stilla har arbetsgivarna inte velat förhandla med oss heller, säger Kock.
Jag tror att det blir en lång vår, men jag hoppas att jag har fel
Mikael Hallbäck
– Jag tror att det blir en lång vår, men jag hoppas att jag har fel. Det finns ändå ett samförstånd mellan arbetstagarna och arbetsgivarna om man går in i företagen och diskuterar. Men det är ju de principiella frågorna och löneförhöjningarna, så det är svårt att se att det händer någonting snabbt, säger Hallbäck.
Kock hoppas facken och arbetsgivarsidan kan komma överens om en lösning där man gör löneförhöjningen på tio procent under tre års tid, istället för två år som Industrifacket krävt.
– Nu finns det säkert de som hoppar på mig och säger att jag kräver för lite löneförhöjningar. Men jag tror att det skulle finnas förutsättningar och det är vad som krävs för att vi ska nå ett snabbt slut på stridsåtgärderna, säger Kock.
– Så jag hoppas att alla ska ta sitt ansvar och faktiskt förhandla ordentligt, säger Kock.