På söndagen meddelade Colombias president Gustavo Petro att migranter som utvisas från USA till Colombia inte får tillstånd att flyga in i landets luftrum, och tvingade tillbaka amerikanska militärplan med migranter.
”USA kan inte behandla colombianska migranter som kriminella”, skrev presidenten i ett inlägg på X.
Efter president Petros beslut gick Donald Trump ut på sin egen sociala medieplattform Truth Social och hävdade att Petro hade ”äventyrat USA:s nationella säkerhet”. Hans omedelbara motåtgärd inkluderade tullar på 25 procent för alla colombianska varor, som dessutom skulle höjas till 50 procent om en vecka.
Trump stoppade också visumansökningar vid ambassaden i Colombias huvudstad Bogotá, ålade colombianska regeringstjänstemän med reseförbud till USA, och skrev att dessa åtgärder är bara början.
”Vi kommer inte tillåta att den colombianska regeringen bryter mot sina rättsliga skyldigheter när det gäller att ta emot och återsända de brottslingar som de tvingat till USA!”, skrev Trump.
Colombia fick ge sig
President Petro hotade först med att Colombia som svar skulle slå på motsvarande tullar på amerikanska produkter, men efter en krisartad söndag backade han slutligen.
Under natten till måndag finsk tid meddelade Vita huset att USA och Colombia kommit överens i migrationsfrågan, och att strafftullarna därmed dras tillbaka.
”Colombias regering har gått med på alla president Trumps krav, inklusive obegränsad acceptans av papperslösa migranter från Colombia som återvänt från USA”, meddelade Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt.
På måndagsmorgonen bekräftade också Colombias utrikesminister Luis Gilberto Murillo att man ”övervunnit dödläget” med USA.
Colombia är USA:s tredje viktigaste handelspartner i Latinamerika, medan USA är den enskilt viktigaste exportmarknaden för Colombia.
Stort missnöje med Trumps deportationer i Latinamerika
Den colombianska presidenten är bara den senaste i raden av latinamerikanska ledare att protestera mot de massdeportationer av migranter som president Trump har lovat att genomföra.
Också Mexiko uppges i fredags ha vägrat att låta ett amerikanskt militärflygplan med migranter landa i Mexiko, men uppgifterna är motstridiga.
Samtidigt förberedar man sig i norra Mexiko för att ta emot tusentals återvändande migranter de närmaste veckorna. Bland annat i gränsstaden Ciudad Juarez byggs tältbyar nu upp för ändamålet.
Brasiliens regering har för sin del kritiserat USA för en ”förnedrande” behandling av brasilianska migranter som utvisats, då de bland annat tvingats bära handbojor ombord på flyget då de deporterades.
Honduras president Xiomara Castro hotade tidigare i januari med att kasta ut amerikansk militär från en bas som de har opererat från i årtionden i protest mot massdeportationerna.
Alla migranter har inte heller låtit sig avskräckas av president Trumps hårda politik. Också under veckslutet startade en ny så kallad flyktingkaravan på 1 000 personer från södra Mexiko mot den amerikanska gränsen, rapportrar nyhetsbyrån AFP.
