Välfärdsområdena borde få mera tid att balansera sin ekonomi, anser rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken. Utgifterna för social- och hälsovården har på grund av inflation och löneökningar ökat snabbt.
Många välfärdsområden har haft tydliga underskott de senaste två åren. Regeringen vill att välfärdsområdena gör motsvarande vinst i år och nästa år.
Rådet tycker att det skulle vara rimligt att ge välfärdsområdena mer tid att genomföra sina besparingar.
Finansminister Riikka Purra (Sannf) har redan tagit avstånd från rådets rekommendation. Enligt henne har staten inte råd att ge välfärdsområdena mera tid att täcka sina underskott.
Nej till nya anpassningsåtgärder
Förra året var Finlands ekonomiska utveckling svagare än i resten av euroområdet och de övriga nordiska länderna. Sysselsättningsgraden har också sjunkit mera än i övriga Norden.
Sanktionerna mot Ryssland är en orsak. Europeiska centralbanken har också hållit styrräntan för hög för finländska förhållanden. Om räntan sjunker som väntat väntar sig rådet ändå att efterfrågan kommer att stärkas i år.
Rådet rekommenderar också att regeringen ökar antalet utbildningsplatser för läkare, eftersom svårigheter att rekrytera läkare kan vara det enskilt största hindret för att säkerställa tillräckliga hälso- och sjukvårdstjänster.
Trots att regeringen har beslutat att höja mervärdesskatten och införa andra åtgärder för att stärka de offentliga finanserna ser rådet att det är mycket osäkert om regeringen klarar av att stabilisera skuldkvoten.
Rådet tycker ändå inte att regeringen ska genomföra nya anpassningsåtgärder som på kort sikt försvagar den totala efterfrågan.
De offentliga finanserna kan också stärkas med reformer som inte försvagar den totala efterfrågan. En sådan är pensionsreformen.
Urbanisering och arbetskraftsinvandring främjar också produktiviteten. I städer är arbetstagarna mer benägna att hitta arbeten som motsvarar deras kompetens, vilket gör att städerna kan hålla en högre lönenivå.