Ukrainaren Anatolii Onyschenko pratar flytande svenska efter sex månader av studier.
Teresa Pieper från Tyskland behärskar svenska sedan tidigare och håller nu på att ta sig an finska.
Det de har gemensamt är att båda deltar i en integrationsutbildning på folkhögskolan Lärkkulla, som efter 30 år är populärare än någonsin.
– Vi har ett rekordantal studerande på integrationsutbildningarna just nu, de flesta studerar finska, berättar direktor och rektor Juhani Jäntti.
Men Jäntti är bekymrad inför framtiden.
Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp som förbereder förändringar i integrationslagen. Det kan innebära att finansieringen för integrationsutbildning minskar och fördelas annorlunda från och med 2027.
Mindre pengar till frivilliga studier
Regeringens preliminära planer innebär att finansieringen för frivilliga studier minskar.
Utbildningsorganisationer varnar för att folkhögskolornas verksamhet och annan så kallad fri bildning i Finland kommer att äventyras om planerna genomförs.
De som jobbar på skolan hjälper också till med annat
Teresa Pieper om studierna vid Lärkkulla
Statsandelarna som Lärkkulla i Karis får för sina integrationsutbildningar i dag är en betydande del av skolans finansiering och regeringens eventuella planer oroar Juhani Jäntti.
– Det är ett bekymmer, vi har ett jättebra system just nu som vi byggt upp under många år.
Nästan hälften av Lärkkullas studerande läser svenska eller finska inom ramen för ett integrationsprogram.
Arbetar på lösningar
Lärkkulla erbjuder för närvarande tre kurser i finska på olika nivåer och två kurser i svenska.
Normallängden för en språkkurs är nio månader men det är möjligt att delta i utbildningarna även en kortare tid.
De 51 studerande som går en språkkurs inom ramen för sitt integrationsprogram finansierar halva kursavgiften själva och andra halvan kommer från Utbildnings- och kulturministeriet genom statsandelar till skolan, förklarar Jäntti.
Juhani Jäntti hoppas att integrationsutbildningen ska få fortsätta som tidigare även efter 1 januari 2027 men säger att han inte står och rullar tummarna medan man väntar på besked.
– Om det går riktigt dåligt kan det äventyra skolans framtid men vi har samtidigt en strategiplan för hur vi ska göra 2027 och har andra kursidéer på gång hela tiden.
Uppskattar Lärkkulla
Innan studierna vid Lärkkulla bodde Anatolii Onyschenko i Norra Savolax.
Han valde att flytta till Karis eftersom det kändes förnuftigt att studera svenska i en finlandssvensk miljö.
Han har inte ångrat sitt val.
– Lärare här är jättebra, de förstår vad man behöver och man känner sig sedd, säger Onyshenko.
Teresa Pieper flyttade till Raseborg i Finland för knappt två år sedan och känner sig också välkommen på folkhögskolan.
– De som jobbar på skolan hjälper också till med annat än själva språkutbildningen.
Teresa Pieper valde att flytta till Finland och Raseborg eftersom hennes partner bor på orten.
Anatolii Onyschenko har bott i Finland i snart sex år. Han ville flytta hit efter att ha sommarjobbat här tre somrar.
Både Onyschenko och Pieper tycker det är svårt att hitta heltidsjobb i Finland men tror att det är lättare om man talar finska och svenska.
Ojämlikt mellan kommunerna
Det är numera kommunerna som ska erbjuda integrationsutbildning som ordnas som arbetskraftsutbildning och det här finansieras med statsandelar från Arbets- och näringsministeriet.
Den integrationsutbildning som skolor inom den fria bildningen erbjuder finansieras direkt från Undervisnings- och kulturministeriet.
Staden och landsbygden kommer att ställas mot varandra
Björn Wallén
Om regeringen skär ner integrationsutbildningens finansiering och samtidigt överför alla medel för ändamålet till Arbets- och näringsministeriet så förlorar den fria bildningen långsiktig och förutsägbar finansiering.
Björn Wallén, som är ordförande för Fritt Bildningsarbete rf, en samarbets- och lobbyorganisation för folkbildningen i Finland, tror att det kommer att bli utmanande för en del kommuner att ordna integrationsutbildningar lokalt om aktörer inom den fria bildningen inte längre har tillräckligt med finansiering för att erbjuda dem.
– Mindre kommuner kanske inte ens kommer att kunna erbjuda en integrationsutbildning.
Privata bolag som erbjuder arbetskraftsutbildningar finns ofta på större orter snarare än mindre.
Staden och landsbygden kommer att ställas mot varandra
Björn Wallén
– Staden och landsbygden kommer att ställas mot varandra och städerna vinner om det inte längre finns någon läroinrättning som kan förverkliga den här utbildningen på en mindre ort.
Wallén påpekar att en av den fria bildningens största styrkor är att den finns på såväl små som stora orter och den täcker hela landet.
– Vi brukar säga att vi finns i varenda kommun i Finland. Vi har den här närhetsprincipen som jag tycker är en fördel.
Har talat med kommunerna
I Västnyland kan en reform av integrationslagen på sikt försämra möjligheterna för invandrare att integrera sig i samhället, tror Björn Wallén.
– På sikt finns det en risk att de här utbildningarna måste flytta till större orter men jag tror inte att det händer omedelbart utan kanske om 5–10 år.
Rektor Juhani Jäntti har talat om Lärkkullas framtid med de kommuner som påverkar skolans öde mest, det vill säga Raseborg, Hangö och Ingå.
Hans uppfattning är att kommunerna nog vill att Lärkkulla ska fortsätta sin verksamhet som tidigare men ingen verkar veta så mycket ännu.
– Det finns ju ännu inte heller ett officiellt beslut från regeringen om vad som ska hända 2027 så ingen vet riktigt hur det kommer att gå.
Efter studierna
Enligt Juhani Jäntti fortsätter de flesta studerandena vidare till någon annan utbildning efter integrationsstudierna vid Lärkkulla, men en del börjar också jobba.
Teresa Pieper hoppas på att hitta ett jobb i Västnyland när hennes studier på folkhögskolan är avklarade men hon utesluter inte en yrkesutbildning.
– Jag har redan en magisterexamen så i så fall ska det vara en kreativ eller praktisk utbildning.
Anatolii Onyschenko skulle inte ha något emot att fortsätta bo i Raseborg efter studierna på Lärkkulla men för honom är ett framtida arbete ändå viktigast.
Hans framtidsplan är att söka in till Tammerfors universitet för att fortsätta studera svenska, i hopp om att en dag kunna arbeta som lärare i svenska.
– Det låter kanske konstigt då jag bara studerat språket i sex månader men det är brist på svensklärare så jag tror att det är en bra idé.
En del av informationen i artikeln kommer från Yle Uutisets artikel 26.1.2024: Hallituksen suunnittelemat lakimuutokset lopettaisivat maahanmuuttajien koulutuksen kansanopistoista, sanoo OAJ.