Vi vet fortfarande inte alla detaljer om den pensionsreform som regeringen godkände på torsdagen. Klart är i alla fall att den påverkar alla arbetstagare i Finland på ett eller annat sätt.
Ett klart mål med reformen är ändå att öka risktagningen i det finländska pensionssystemet. I praktiken betyder det att en större andel av våra pensionspengar i framtiden kommer att placeras i aktier.
Hur mycket andelen aktier ökar i praktiken beror på pensionsbolagens och -stiftelsernas beslut. Förväntningen är att den ökar från ungefär 50 procent till ungefär 60 procent.
Det har väckt oro hos många.
Dyrt att inte ta risk
Jari Sokka är direktör på Arbetspensionsförsäkrarna Tela, som är en intresseorganisation för alla arbetspensionsförsäkrare i Finland. Han ansvarar för frågor som berör pensionssystemets finansiering.
Sokka tycker att en ökad risktagning i själva verket gör pensionssystemet tryggare på längre sikt. Om vi skulle välja att hålla aktiernas andel på nuvarande nivå är risken mycket större att vi på längre sikt måste klara oss med betydligt mindre pengar.
Problemet är att aktiernas värde kan åka upp och ner utan förvarning på kort sikt.
– Aktiekurserna kan vara låga i flera år, och då kan det se ut som om den ökade risktagningen har slagit fel, men historiskt sett har aktierna alltid stigit tillbaka till en bättre tillväxt över flera årtionden, säger Jari Sokka.
Han är övertygad om att pengarna i pensionssystemet räcker till pensionerna också under dåliga år.
Om de dåliga åren kommer snart, räddas systemet av att dagens löntagare betalar en stor andel av de pensioner som betalas ut nu.
Om de dåliga åren infaller i framtiden då antalet löntagare väntas vara lägre på grund av att det föds så få barn, har placeringarna redan hunnit växa till sig tack vare den högre risktagningen.
Tryggare placeringar minskar
Samtidigt som pensionsbolagen och -stiftelserna placerar en större andel av sina pengar i aktier förväntas andelen som placeras i obligationer minska.
Obligationer har traditionellt setts som tryggare placeringar än aktier, eftersom deras värde varierar mindre än aktiernas. Samtidigt ger de ändå lägre vinst på lång sikt.
Jari Sokka påpekar att hela målet med reformen var att öka pensionssystemets avkastning.
Förutom aktier och obligationer har pensionsbolagen och -stiftelserna också placerat pengar bland annat i fastigheter.
Oklart vem som betalar om pengarna tryter
Staten har ändå oroat sig för vad som händer om den ökade risken leder till att pensionssystemet i något skede får ont om pengar.
Finansministeriet ser ogärna att skatter och avgifter ökar. Det kan bromsa tillväxten i Finland. Om pensionsavgifterna inte höjs i ett läge då pensionspengarna tryter är enda alternativet att sänka pensionerna.
Den nya pensionsreformen innehåller ändå inget avtal om något sådant.
– Ett sådant avtal skulle kunna slå mycket ojämnt mot olika generationer, säger Jari Sokka.
Ifall systemet i något skede får ont om pengar måste den ekonomiska lösningen förhandlas fram av marknadsparterna.