Camilla Bagge oroar sig för sin mammas trygghet i skärgården då den lokala trygghetstjänsten blir fjärrhjälp

Egentliga Finlands välfärdsområde har valt att lägga ut sina trygghetstjänster på entreprenad. Anhöriga är rädda att servicen blir sämre och att risken för vanvård ökar.

Kvinna i svart t-shirt sitter vid ett fönster hemma.
Camilla Bagge är oroad över de förändringar som sker med trygghetstjänsterna och om hennes mamma ska få hjälp då det behövs också i framtiden. Bild: Jesper Alm / Yle

Pargasbon Camilla Bagge är oroad.

Bagges mamma sitter i rullstol, har en synskada och har svårt att röra sig. Hon har fått besked om att det ska bli ändringar med det trygghetslarm och armband hon haft via Egentliga Finlands välfärdsområde.

– Hon är beroende av den här tjänsten och bor i nuläget i egen lägenhet på samma gård som serviceenheten Grannas i Nagu, säger Bagge. Personalen besöker henne en gång i veckan då hon ska tvättas samt då hon får sina mediciner. Vill hon äta på enheten så för personalen henne dit.

Den 21 januari kom personalen från serviceenheten med instruktioner till Bagges mamma om att det i februari kommer att ske förändringar med det trygghetslarm hon nu har.

– Det kom en blankett med instruktioner om vad hon nu måste göra för att behålla tjänsten och vilka förändringar som kommer att ske, säger Bagge. Men allt det här meddelades endast min mamma och vi anhöriga fick inte veta något alls och vet ännu inte heller vad som sker.

Dokument som beskriver ändringar i trygghetstjänster i Egentliga Finland.
I blanketten som skickades ut till klienterna framgår det att ett externt bolag tar över och kommer att sköta trygghetstjänsterna i framtiden. Bild: Camilla Bagge

Bagge anser att alla oklarheter med vilka förändringar som kommer att ske har oroat hennes mamma och även oss anhöriga.

– Vi bor inte själva i Nagu och har därför varit väldigt nöjda att hon kunnat bo ett stenkast från serviceenheten i Grannas, säger Bagge. Vi har varit säkra att hon bor tryggt och har hjälpen nära om det behövs.

Men nu är frågorna fler än svaren anser Bagge som är oroad hur det blir med hennes mammas trygghetstjänst i framtiden.

– Nu tas plötsligt den här tryggheten bort och vi vet inte alls vad som händer med tjänsten, säger Bagge. Dessutom vet vi inte vart larmet går ifall mamma behöver hjälp, för personalen ett stenkast bort kommer inte längre att larmas utan det sköter i framtiden ett externt bolag om.

Dessutom är Bagge orolig för hur det går för den svenskspråkiga servicen.

– Mamma kan inte finska och det kan nog uppstå problem om trygghetslarmen sköts på finska i framtiden.

”Trygghetstjänsterna ska fungera lika bra som tidigare”

Från och med februari ansvarar företaget Addsecure Smart Care för trygghetstjänsterna på välfärdsområdet i Egentliga Finland. Samma företag ansvarar för majoriteten av besöken då klienterna larmar trygghetstjänsten.

Upphandlingschef Samuli Koskinen vid välfärdsområdets resultatområde för tjänster för äldre skriver i ett mejl att förändringen beror på den harmonisering av tjänster som pågår inom Varha.

Trygghetslarm.
Arkivbild. Trygghetslarm kan ofta bäras på armen för att vara lättillgängligt. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén

I samband med upphandlingen har välfärdsområdet enligt Koskinen lagt upp klara direktiv för hur tjänsterna ska fungera i skärgården. Landskapet är uppdelat i fyra olika områden och det måste finnas en eller flera startpunkter på varje område, så att responstiderna kan genomföras enligt de krav som finns.

– Det här gäller exempelvis de områden i skärgården dit det finns vägförbindelse, säger Koskinen. Färjfästena i skärgården ska nås inom 30 minuter från det att larmet har tagits emot.

Enligt Koskinen ska trygghetstjänsterna fungera lika bra som tidigare.

– I enlighet med avtalet ska serviceproducenten nå klienterna inom 30 minuter om det gäller Åbo stad och inom 60 till 90 minuter om det gäller områden på fastlandet i hela landskapet, säger Koskinen.

Det betyder att då det kommer ett larm från skärgården måste en enhet omedelbart åka iväg för att kunna nå klienten inom den tidsram som krävs eftersom vissa platser kan kräva att landsvägsfärjor eller förbindelsebåtar används.

Enligt Koskinen ska företaget månatligen meddela hur bra de lyckats nå klienterna inom utsatt tid samt de reklamationer som lämnats in. Om det finns skäl kan företaget bli tvunget att betala ersättning ifall man misslyckats i sitt uppdrag.

– Företaget som valdes har förbundit sig att erbjuda tjänsterna på samma sätt i hela landskapet, sju dagar i veckan dygnet runt.

”Vi har mångårig erfarenhet av den här sortens uppdrag”

Företaget Addsecure Smart Care har lång erfarenhet av den här sortens uppdrag och har ansvarat för trygghetstjänster för välfärdsområdet men också för enskilda kommuner i många år.

– Vi vet vad som krävs och är medvetna om att skärgården kan vara utmanande att nå olika tider på dygnet, säger försäljningsdirektör Jesse Jukuri vid Addsecure Smart Care.

– Men vi har rörlig personal som åker omkring i hela landskapet dygnet runt så jag kan försäkra alla att vi nog kommer att sköta vårt uppdrag.

Trygghetstelefonen kan larma dygnet runt
Arkivbild. Trygghetstelefonerna ser olika ut på olika håll i landet. Bild: Yle/Carmela Walder

Enligt Jukuri utreder man möjligheten att samarbeta med lokala entreprenörer.

– Vi har också tidigare gjort det och utreder förstås nu också vilka möjligheter det finns, säger Jukuri. Men vi kommer också att anställa mer personal för att klara av de tjänster som vi nu ska ansvara för.

Jukuri betonar att man också kan erbjuda trygghetstjänsterna på svenska, eftersom det visat sig att många klienter i den åboländska skärgården har svenska som modersmål.

– Jag kan nog säga att det är en hederssak för oss att betjäna våra kunder på deras modersmål och därför har vi personal som klarar båda språken, säger Jukuri. Larmet går till vår central som sedan larmar våra enheter som hela tiden rör sig i landskapet.

Anser du att det är skäligt att ett externt bolag tar över trygghetstjänsterna i Egentliga Finland? Kommentera gärna i kommentarsfältet.