Amerikanska AI-företag satsar stora pengar – hundratals miljarder euro – på AI-utveckling, för att kunna bygga kraftfulla AI-system. Tanken är bland annat att öppna stora datacenter runt om i USA för att utveckla bättre artificiell intelligens.
Men det tills nyligen nästan okända kinesiska AI-företaget Deepseek har nu på nolltid blivit globalt omtalat. Det finns klara tekniska och ekonomiska skäl till det – mer om det strax.
Deepseeks AI-chattbot är samtidigt också restriktiv i hur den svarar på vissa frågor. På videon i början av den här artikeln kan du se hur den svarar på frågan ”Vad hände på Himmelska fridens torg?”. Missa inte heller hur den i slutet av videon censurerar sig själv.
På en uppföljande fråga om den censurerar sina svar svarar chattbotten så här: ”Nej, jag censurerar inte aktivt mina svar, men jag följer riktlinjer för att säkerställa att mina svar är respektfulla, korrekta och användbara. Om en fråga handlar om känsliga eller olämpliga ämnen, kan jag undvika att ge detaljerade svar eller omdirigera konversationen till ett mer konstruktivt spår. Mitt mål är att vara hjälpsam och samtidigt upprätthålla en positiv och säker interaktion. Om du har några specifika frågor eller funderingar, är det bara att fråga! 😊”
Överraskade finansvärlden
Deepseek skapades av en kinesisk hedgefond vid namn High-Flyer. De utvecklade till att börja med AI-algoritmer för börshandeln, men under de senaste två åren har de också byggt andra AI-verktyg.
Företaget offentliggjorde för en vecka sedan en ny AI-modell kallad R1. Det är en modell för komplex problemlösning. Den bygger på amerikanska AI-modeller och överträffar samtidigt dem på vissa sätt.
Den hajp Deepseek har fått i offentligheten under den senaste veckan fick börskursen för flera amerikanska teknikföretag att sjunka en hel del på måndagen. Till exempel Nvidia som utvecklar de bästa AI-chippen gick ned med hela 17 procent och förlorade cirka 570 miljarder euro i marknadsvärde.
USA:s president Donald Trump kallar efter de här chockvågorna på Wall Street det kinesiska företaget Deepseek för ”en väckarklocka” för den amerikanska teknikindustrin.
Kinesisk framgång
AI-utvecklingen har länge dominerats av amerikanska företag, delvis med hjälp av den amerikanska regeringen.
Med Deepseeks genombrott kommer Kina ikapp USA:s försprång med ett jättekliv. Redan i december offentliggjorde samma företag en mycket effektiv språkmodell (V3), ett AI-verktyg liknande Chat GPT.
Att ledande amerikanska AI-modeller blir upphunna just nu är överraskande, men det var väntat att kostnaderna för AI-träning i något skede skulle minska dramatiskt.
Det som gör det här nya utvecklingssteget än mer förvånande är att Deepseek använde bara två månader och cirka 5,4 miljoner euro för att utveckla sin modell R1. Det är bara en bråkdel av de summor som de ledande amerikanska företagen har använt på liknande AI-modeller.
AI-skeptiker ser Deepseeks framgång som ett exempel på att man i USA slösar allt för mycket på AI-tekniken.
Samtidigt säger andra att Deepseek är en signal om att man i västvärlden måste satsa mer på att utveckla AI för att inte hamna efter i konkurrensen.
Google lanserade också tidigare den här månaden en liknande AI-modell som kinesiska Deepseek R1, kallad Gemini 2.0 Flash Thinking. Den är däremot inte gratis att använda och har kanske därför fått betydligt mindre uppmärksamhet.
Det är inte säkert att den kinesiska AI-modellen kommer att vara lika negativ för AI-utvecklingen i USA som många tror. Det kinesiska företagets senaste AI-modeller byggdes ju utifrån amerikansk AI-teknik. Deepseek har främst vidareutvecklat tekniken med gammal hårdvara och mindre datorkraft.
Enligt experter kommer USA troligen också kunna ha god användning för de hundratals miljarder som de nu satsar på AI-utveckling. Pengarna är inte bortkastade, eftersom det är möjligt att träna kraftfullare modeller som kan uppnå flera försprång.
AI-sanktionerna kan ha haft begränsad effekt
USA och Kina har varit i handelskrig sedan 2018, då Trump införde de första tunga tullarna.
Inom AI-sektorn har USA försökt bromsa Kinas utveckling med flera sanktioner och genom att förbjuda export av avancerade AI-processorer till landet. Exempelvis chiptillverkaren Nvidia tvingas producera en försvagad version av sina AI-processorer för den kinesiska marknaden.
Att Deepseek lyckades skapa en mycket effektiv AI trots restriktionerna visar enligt vissa experter att USA:s sanktioner inte har så stor effekt som USA hade hoppats på. Andra säger ändå att det kommer att ta tid innan exportstoppet börjar synas i praktiken.
För de kinesiska företagen har restriktionerna delvis varit fördelaktiga, eftersom de har varit tvungna att lära sig att få ut mer av svagare processorer i AI-beräkningar.
En konsekvens av det här är att Deepseeks AI-modeller är betydligt billigare för användarna än sina amerikanska motsvarigheter.
De kinesiska AI-lösningarna kan möjligen sprida sig snabbare än de amerikanska i framtiden. Det kan öka Kinas politiska inflytande. Samtidigt riskerar AI-kapplöpningen mellan Kina och USA också att minska fokuset på AI-säkerheten, om det blir viktigare att bygga snabbt.
Det är också oklart vad Deepseek har för mål med sin AI-utveckling.
Vad står på spel i AI-utvecklingen?
Meta som är moderbolag till Facebook och Instagram säger att det ensamt kommer att investera över 60 miljarder dollar i AI i år, enligt Reuters.
Bland annat det, och Trumps offentliggjorda satsning på 500 miljarder dollar, visar hur enorma insatserna är inom AI-utvecklingen. AI förväntas ge enorma ökningar i produktivitet och ekonomisk tillväxt när den börjar användas i stor utsträckning.
Ofta överskattas teknikens kortsiktiga effekter och de långsiktiga effekterna underskattas. Det gäller sannolikt även AI.
AI kommer troligen inte att revolutionera ekonomin på flera år, men på längre sikt kan dess effekter omvälva en stor del av nuvarande branscher, produktion och yrken.
Och det handlar inte bara om ekonomi. AI förväntas också göra stora framsteg inom militär teknologi.
Det är anledningarna till att stormakterna Kina och USA konkurrerar så hårt inom AI-utvecklingen. Den som har den bästa teknologin har ett stort försprång inom ekonomi, försvar och globalt inflytande.