Danmarks beslut att satsa två miljarder euro på försvaret i Arktis är viktigt och välkommet i ett dramatiskt förändrat säkerhetsläge, bedömer programdirektör Harri Mikkola på Utrikespolitiska institutet.
– Det är en markant ökning särskilt jämfört med utgångsnivån och ger en signal om att man reagerar på säkerhetshot, säger Mikkola som i sitt arbete fokuserar på frågor om bland annat just Arktis.
Enligt Mikkola har Danmarks försvar av Grönland varit väldigt begränsat. Överlag har västliga aktörer med intressen i det arktiska området i stort sett helt och hållet försummat försvarssatsningar i Arktis.
– Det är viktigt för västliga länder i det arktiska området att investera i försvaret i norr, för många länder har försummat utvecklingen av försvaret i de nordliga trakterna. Samtidigt har Ryssland i femton år målmedvetet utvecklat sin krigsberedskap i området, säger Mikkola.
Försvar på förfall återskapas inte i ett nafs
Danmark meddelade i måndags att man skaffar tre nya krigsfartyg och flera drönare för att försvara Grönland, Ishavet och norra Atlanten. De första fartygen kan vara klara om fem eller sex år.
Enligt Mikkola understryker tidsramen det faktum att det tar lång tid att återskapa ett system som har fått förfalla, särskilt då säkerhetsläget förändras väldigt snabbt.
Det är särskilt Rysslands invasion av Ukraina som har påverkat den geostrategiska balansen i Arktis, inte minst för att Finland och Sverige numera hör till militäralliansen Nato.
Mikkola spår att de militära satsningarna i och kring Arktis kommer att tillta.
– Det geo- och säkerhetspolitiska läget i Arktis har förändrats markant. Om man ser på utvecklingen på längre sikt kommer förändringar att ske i allt snabbare takt, säger programdirektör Harri Mikkola på Utrikespolitiska institutet.
Satsningarna ökar – vad gör Kina?
Med Finland och Sverige som medlemmar ökar också det arktiska områdets betydelse för Nato. Nato får mer nordligt territorium att försvara.
– Rutterna på Nordatlanten spelar en väsentlig roll för det är via dem Europa får tillgång till militära förstärkningar från Nordamerika. I Rysslands intresse är naturligtvis att försöka kapa av de här förbindelserna, säger Mikkola.
Ett eventuellt försvar av Spetsbergen och Nordnorge skulle i sin tur kräva användning av finsk mark och finskt luftrum.
I dagsläget övar nordamerikanska trupper allt mer militärt i Nordeuropa. USA försöker dessutom åtgärda en bristfällig isbrytarkapacitet. Den behövs för att navigera i Arktis, där isarna smälter i snabb takt.
Överlag är kommer klimatförändringen att påverka området markant.
För Ryssland kommer det arktiska området att bli allt viktigare i takt med att landets gamla gas- och oljetillgångar i västra Sibirien sinar. På Kolahalvön finns också det ryska kärnvapenhotets vassaste spets, den nordliga flottan.
Kinas roll och inflytande i Arktis har vuxit betydligt samtidigt som Ryssland blivit helt beroende av stormakten.
– Kinas närvaro ekonomiskt i Arktis har ökat markant. En central fråga är i vilket skede Kinas närvaro i området blir militär, till exempel när landets atomubåtar kan ta sig fram på Ishavet. Det i sin tur påverkar USA:s säkerhetsläge direkt och ökar ytterligare områdets geopolitiska vikt, säger Mikkola.