BRYSSEL Minnet av Förintelsen har under veckan uppmärksammats på olika håll i Europa.
Årsdagen för befrielsen av koncentrationslägret Auschwitz i måndags har en särskild betydelse, eftersom det kan vara en av de sista stora minneshögtiderna där överlevarna själva kan delta.
– Nu finns de som minns hur det var på lägren fortfarande bland oss. Utmaningen blir att hålla minnet vid liv då inga överlevande finns kvar, säger EU:s koordinator mot antisemitism Katharina von Schnurbein.
För att bevara minnet av Förintelsen är det avgörande att vårda platserna där massmordet på judar ägde rum.
EU stödjer utbyggnaden av ett nätverk av Förintelseplatser och dokumenterandet av vittnesmål från överlevande. Ett nyetablerat sekretariat samordnar arbetet under de kommande decennierna.
– Vi kommer att skapa ett europeiskt nätverk av unga ambassadörer som upprätthåller minnet av Förintelsen. Vi säkerställer också att det finns en ny generation av icke-judar som kan återberätta historierna och förstå vikten av det skedda då de sista överlevarna är borta, säger von Schnurbein.
Kriget i Gaza späder på antisemitismen
Minnet av Förintelsen hotas förutom av glömska även av förvanskning och trivialisering.
Enligt Katharina von Schnurbein kan det handla om att bagatellisera antalet offer, jämföra Förintelsen med moderna konflikter, eller att undvika ämnet helt av rädsla för polarisering.
– Det är en subtilare men ändå farlig form av förnekelse.
Hon påpekar att man i EU infört strikt lagstiftning mot förnekandet av Förintelsen, medan fall av förvanskning och trivialisering ofta är mer komplexa och svåra att åtala.
Att likställa judar med staten Israel är också en en form av antisemitism som ökat i sviterna av kriget i Gaza.
– Europeiska medborgare ska inte hållas ansvariga för vad som sker i ett annat land, samtidigt som vi kan känna empati för både civila i Gaza och gisslan. Det är viktigt att skilja mellan medkänsla för drabbade och att lägga ansvar på oskyldiga, säger von Schnurbein.
Europeiska judar känner otrygghet
Den inflammerade diskussionen kring kriget i Gaza har bidragit till att många judar i dag inte känner sig säkra till exempel i skolor eller universitet.
– De känner, som jag redan har sagt tidigare, att de hålls ansvariga, att mycket aggression och attacker riktas mot dem bara för att de är judar, säger Katharina von Schnurbein.
En utredning av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter visar att 80 procent av de tillfrågade judarna upplevt att antisemitismen ökat under de senaste fem åren.
90 procent hade stött på antisemitism online och 56 procent blivit antisemitiskt bemötta av någon i sin bekantskapskrets.
EU:s strategi för att främja judiskt liv i Europa är ett led i att bekämpa antisemitismen i Europa. 24 medlemsstater, bland dem Finland, har dessutom gjort upp nationella planer för att bekämpa antisemitism.
– De nationella regeringarna reagerar. De erkänner att mer måste göras, säger von Schnurbein.