Start

De ultrarika går in med pengar och kommer ut med makt – och demokratin lider

Trots att USA ses som en liberal demokrati har de rika allt större inflytande på politiken. Oligarki brukar förknippas med Ryssland, men visar sig också i USA.

Mark Zuckerberg, Jeff Bezos och Elon Musk.
Metas Mark Zuckerberg, Amazons Jeff Bezos, Googles vd Sundar Pichai och ägaren av X Elon Musk på installationsceremonin då Donald Trump svors in som USA:s president. Bild: Julia Demaree Nikhinson / Reuters

En koncentration av makt i händerna på ett fåtal privilegierade och ultrarika människor kan få farliga konsekvenser om maktmissbruk lämnas okontrollerat.

Det här sa USA:s tidigare president Joe Biden i sitt avskedstal. Han oroade sig över en allt snävare koncentration av politisk, ekonomisk, teknologisk och medial makt – ”en ny och farligare sorts oligarki än vad vi tidigare haft”.

Donald Trumps andra mandatperiod som president riskerar att bestå av miljardärernas, snarare än valda politikers, maktutövande.

Världens rikaste man och ägaren till X, Elon Musk, är en högljudd anhängare av den republikanska presidenten. Andra miljardärmoguler som besöker Trump är Metas Mark Zuckerberg, Amazons Jeff Bezos, Apples Tim Cook och Googles vd Sundar Pichai.

Det är inte ovanligt att företagsledare vill frottera sig med en president, men det som väckt oro är att så många av Trumps inflytelserika och förmögna stödjare också äger medieplattformar och har förmåga att påverka den allmänna opinionen.

Donald Trump och Elon Musk.
Ultrarika individer umgås med presidenten. Donald Trump och Elon Musk peppar upp varandra. Bild: Will Oliver/AOP

USA domineras av en rik och mäktig elit, säger statsvetarna Martin Gilens och Benjamin Page till BBC. De hävdade redan 2014 att USA var en oligarki.

Trots att USA har de grundläggande kännetecknen för en liberal demokrati (rättvisa och regelbundna val, yttrandefrihet, en rad rättigheter och en oberoende press) såg forskarna det som oroande att stora företag och en liten grupp rika medborgare hade ett oproportionerligt inflytande på politiken.

Forskarna gjorde en omfattande studie som pekade på att ekonomiska eliter och organiserade grupper som representerar affärsintressen har betydande oberoende inverkan på USA:s regeringspolitik, medan genomsnittliga medborgare och stora intressegrupper har lite eller inget oberoende inflytande.

Om politiken domineras av mäktiga företagsorganisationer och ett litet antal rika amerikaner, så är USA:s anspråk på att vara ett demokratiskt samhälle allvarligt hotat, konstaterade forskarna.

En stor grupp människor har samlats till protest. Flera av dem bär skyltar med texten: "Nobody elected Musk"
Demonstranter i Washington DC som inte vill ge makt åt personer som president Trump utnämnt. "Ingen valde Elon" står det på plakaten. Bild: Lehtikuva

Techsektorn tar makten – det demokratiska samhället i gungning?

Donald Trump är alltså inte unik då han får stöd från rika givare.

De ultrarika har länge donerat pengar till både demokrater och republikaner – och den här gången verkar det som om ledarna för tekniksektorn har ett stort inflytande på USA:s president.

Donald Trump utsåg Teslas grundare och X-ägaren Elon Musk att leda en ny byrå som heter ”avdelningen för statlig effektivitet”.

Bernie Sanders: ”Vi har vår oligarki här i USA”

Den demokratiska senatorn Bernie Sanders anser att miljardärerna redan styr USA:s ekonomi, och att de också försöker få kontroll över staten.

Frågan är om grundprinciperna för demokrati följs om de rikaste kan styra beslut via sin ekonomiska makt. Enligt Sanders är USA snabbt på väg in i en oligarkisk samhällsform. Han säger att man aldrig tidigare i amerikansk historia sett så här mycket rikedom och makt.

– Miljardärer spenderade enorma summor pengar på valkampanjer och valde sina kandidater, och nu belönar Donald Trump dem med topproller i den federala regeringen. Vi kan inte gå runt i världen och säga att Putin upprätthåller en oligarki i Ryssland. Vi har vår oligarki här också.

Bernie Sanders talar vid ett partimöte i USA.
”Miljardörerna styr redan landet” anser den demokratiska senatorn Bernie Sanders. Bild: Caroline Brehman / EPA

Rysslands president Jeltsin gav oligarkerna enorm makt i slutet av 1990-talet

Under Boris Jeltsins presidentskap tjänade opportunistiska ryska affärsmän enorma förmögenheter på att köpa upp statliga tillgångar. De utnyttjade det politiska och ekonomiska kaoset efter Sovjetunionens fall.

Oligarkernas största guldgruva var det nybildade Rysslands privatiseringsprogram då de stora, statligt ägda bolagen privatiserades.

Rysslands president Boris Jeltsin viftar med den ryska flaggan.
Boris Jeltsin talar inför jublande supportrar efter att ha omintetgjort en kupp då hårdföra medlemmar av Sovjetunionens kommunistiska parti (CPSU) försökte ta kontroll över landet. Bild: Wojtek Laski / Getty Images

Rysslands president Boris Jeltsin störtade den kommunistiska partidiktaturen, och införde ett hårt presidentstyre. Han införde marknadsekonomi, men också ett slags rövarekonomi där en liten klick blev extremt rik.

Jeltsin ingick en allians med dem för att skaffa pengar till sin valkampanj 1996. Avtalet innebar att Jeltsinregeringen lånade stora summor av oligarkerna som i gengäld fick aktier i statliga bolag.

Oligarkernas stöd till Jeltsin under valkampanjen ledde till att de fick ett stort politiskt och ekonomiskt inflytande. Vid denna tid var exempelvis miljardären Boris Berezovskij en av Rysslands absolut mäktigaste män.

Jeltsin gjorde sig känd för oväntade och drastiska åtgärder, och han avskedade en rad regeringschefer. År 1998 kraschade den ryska ekonomin och Jeltsins popularitet rasade.

Boris Berezovskij
Miljardären Boris Berezovskij var en av Rysslands absolut mäktigaste män. Bild: EPA / KAREL PRINSLOO

Ryska oligarker i två vågor

Oligarkerna i Ryssland är de ultrarika affärseliterna med oproportionerlig politisk makt. De dök upp i två vågor.

Den första gruppen uppstod ur privatiseringen på 1990-talet, särskilt under försäljningen av de största statligt ägda företagen efter 1995. Denna process kantades av betydande korruption, och oligarkerna lyckades kapa åt sig andelarna i jätteföretag som Yukos, Lukoil och Norilsk Nickel.

Efter att Putin kom till makten 2000, underlättade han den andra vågen av oligarker via statliga kontrakt med privata leverantörer inom många sektorer som infrastruktur, försvar och hälso- och sjukvård. Putin gjorde en ny legion av oligarker mycket rika – och de kan i gengäld stödja honom.

I och med den ryska invasionen i Ukraina har en rad andra länder riktat sanktioner mot ryska oligarker och deras familjemedlemmar. Världen över publiceras foton på oligarkernas lyxyachter, privatflygplan och palats och krav höjs på att deras tillgångar ska konfiskeras.

Oligarker som stöttar president Vladimir Putin har gynnats av sina band till presidenten medan de som utmanar Putins makt riskerar att straffas hårt.